Biologi 1: Helkursplanering MALL_BER

Kursen Biologi 1 är en kurs som handlar om livet på jorden, hur det uppkommit, hur det utvecklas och ärvs, hur det är indelat och hur allt levande är beroende av varandra. Vi människor är en del av denna mångfald. Vi jobbar också för att inhämta kunskaper om biologi för att vi gemensamt ska arbeta mot en hållbar utveckling på jorden, med ett myller av arter och resurser att leva på även i framtida generationer.

Innehåll

Kursbeskrivning/områdesbeskrivning

Det innehåll och de kunskapskrav som ingår i kursen Biologi 1 finns i ämnesplanen för Biologi 1 på Skolverkets webbsida och anges nedan. Kursen inleds med cell-  och molekylärbiologi för att sedan jobba vidare med hur vi ärver olika egenskaper och hur dessa uttrycks enligt genetikens lagar. Under området evolution arbetar vi vidare med begreppen från genetiken samt hur anpassningar till olika miljöer driver arternas utveckling. Inom ekologi och hållbar utveckling behandlas bland annat kretslopp, biologisk mångfald och ekosystemtjänster. I kursen behandlas även naturvetenskapliga arbetsmetoder samt biologins betydelse för individ och samhälle. 

Arbetssätt i kursen

I denna kurs att innehålla varierade arbetsformer med både teori och praktiska laborationer. Kursen är schemalagd med 2 lektioner per vecka där läraren går igenom de olika avsnitten. Eleverna får även jobba med olika typer av uppgifter eller liknande. Varannan vecka har vi laboration, 80 minuter per halvklass. I ämnet biologi är det experimentella och undersökande arbetssättet mycket viktigt och laborationerna blir då viktiga moment som underlättar förståelsen av de teoretiska avsnitten.

Läraren kommunicerar och genomför Biologi 1-kursen med hjälp av Google Classroom. Där placeras mycket av det material som läraren använder under kursens genomförande som till exempel detaljerade planeringar, presentationer, övningsuppgifter, checklistor och laborationshandledningar. På Berzeliusskolan används  Biologi Campus 1 (Arvanitis L., m.fl. 2014) som kursbok. Den innehåller bland annat förtydligande texter, sammanfattningar, exempel, ordlistor och uppgifter. 

Bedömning i kursen

Under kursen använder läraren flera olika verktyg för bedömning. Mindre läxförhör och självtest, inlämningar av labbrapporter, diskussioner, presentationer och delprov är viktiga för att skapa och följa elevens progression i lärandet. Här ger läraren feedback och stödjande kommentarer för elevens fortsatta utveckling. När eleverna får titta igenom sina utförda examinationer, exempelvis prov eller labbrapporter, har läraren en genomgång och ger exempel på olika kunskapsnivåer (betygsnivåer) och eleverna kommer alltså under kursens gång att lära sig förstå kunskapskraven i Biologi 1. BIologi 1-kursen avslutas med ett större examinerande helkursprov med både en teoretisk del vilken även innefattar frågor om det laborativa arbetet. Även laborativa moment i kursen bedöms, eleven ska exempelvis kunna laborera på ett säkert sätt samt kunna använda den aktuella utrustningen på ett tillfredsställande sätt. 

Betygssättning i kursen

I kursen kommer det som beskrivits ovan att ingå delprov som antingen gäller ett eller flera kapitel samt ett större kursprov. Kursen avslutas med ett kursprov. Att klara alla delprov på ett tillfredsställande sätt leder oftast till ett godkänt kursbetyg, men det är ingen garanti för att kursbetyget kommer att vara minst E. Detta för att kursbetyget vilar mycket på helheten i elevens kunnande. Denna helhet prövas i kursprovet i slutet på kursen. 

…När läraren sätter betyg sammanfattar hen sina bedöm­ningar till ett betyg. Läraren tittar på både delarna och helheten i elevens kunnande i förhållande till kunskapskraven, vilket är en förutsättning för att sätta rättvisande och likvärdiga betyg…

…bedömningsstöd är välkonstruerade, noga utprövade och har utvecklats just för att vara ett stöd vid betygs­sättningen.  Resultat på ett nationellt prov har därför större betydelse än andra enskilda underlag vid lärarens allsidiga utvär­dering av elevens kunskaper vid betygssättningen...

Citat från: Skolverkets allmänna råd - Betyg och betygssättning

Övergripande tidsplan och större examinationer

Under biologi 1-kursen arbetar vi kontinuerligt med det naturvetenskapliga arbetssättet. Vi tränar på planering, genomförande och utvärdering av biologiska experiment och vi tränar på problemlösning. Utöver detta jobbar vi med mer specifika biologiska kunskapsområden under perioder under läsåret enligt tabellen nedan.

Period/datum	Centralt innehåll/område
augusti - september	Cellbiologi
september - november	Evolution
november - februari	Genetik
mars - maj	Ekologi
maj - juni	Hållbart samhälle
V 18	KURSPROV
V 20	Exkursion, heldag

Detaljplanering finns tillgänglig via denna länk: <infoga länk till Google-dokument/Google-kalkylark>

Sammanställning av kursinnehåll Biologi 1

Ekologi

Ekosystemens struktur och dynamik. Energiflöden och kretslopp av materia samt ekosystemtjänster. Naturliga och av människan orsakade störningar i ekosystem med koppling till frågor om bärkraft och biologisk mångfald. Populationers storlek, samhällens artrikedom och artsammansättning samt faktorer som påverkar detta. Ekologiskt hållbar utveckling lokalt och globalt samt olika sätt att bidra till detta.

Genetik

Eukaryota och prokaryota cellers egenskaper och funktion. Arvsmassans uppbyggnad samt ärftlighetens lagar och mekanismer. Celldelning, dna-replikation och mutationer. Genernas uttryck. Proteinsyntes, monogena och polygena egenskaper, arv och miljö. Genetikens användningsområden. Möjligheter, risker och etiska frågor.

Evolution

Naturvetenskapliga teorier om livets uppkomst och utveckling. Evolutionens mekanismer, till exempel naturligt urval och sexuell selektion samt deras betydelse för artbildning. Organismers beteende samt beteendets betydelse för överlevnad och reproduktiv framgång. Släktträd och principer för indelning av organismvärlden. Organismernas huvudgrupper och evolutionära historia. Biologins idéhistoria med tyngdpunkt på evolutionen.

Biologins karaktär och arbetsmetoder

Vad som kännetecknar en naturvetenskaplig frågeställning. Modeller och teorier som förenklingar av verkligheten. Hur de förändras över tid. Det experimentella arbetets betydelse för att testa, omvärdera och revidera hypoteser, teorier och modeller. Avgränsningar och studier av problem och frågor med hjälp av biologiska resonemang. Planering och genomförande av fältstudier, experiment och observationer samt formulering och prövning av hypoteser i samband med dessa. Utvärdering av resultat och slutsatser genom analys av metodval, arbetsprocess och felkällor. Fältstudier och undersökningar inom ekologi inklusive användning av modern utrustning. Simulering av evolutionära mekanismer, till exempel naturligt urval. Hur man identifierar organismer. Mikroskopering vid till exempel studier av celler eller celldelning. Bearbetning av biologiska data med enkla statistiska metoder. Användning av genetiska data för studier av biologiska sammanhang. Ställningstagande i samhällsfrågor utifrån biologiska förklaringsmodeller, till exempel frågor om hållbar utveckling.

 

 

Läroplanskopplingar

Syfte

• Kunskaper om biologins begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder samt förståelse av hur dessa utvecklas.
• Förmåga att analysera och söka svar på ämnesrelaterade frågor samt att identifiera, formulera och lösa problem. Förmåga att reflektera över och värdera valda strategier, metoder och resultat.
• Förmåga att planera, genomföra, tolka och redovisa
  fältstudier, experiment och observationer samt förmåga att hantera material och utrustning.
• Kunskaper om biologins betydelse för individ och samhälle.
• Förmåga att använda kunskaper i biologi för att kommunicera samt för att granska och använda information.

Kriterier

• Eleven redogör utförligt och nyanserat för innebörden av begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder från vart och ett av kursens olika områden. Eleven använder dessa med säkerhet för att söka svar på frågor samt för att beskriva och generalisera kring biologiska samband på olika nivåer, från molekylnivå till ekosystemnivå. Utifrån några exempel redogör eleven utförligt och nyanserat för hur biologins modeller och teorier utvecklas. Eleven värderar också modellers och teoriers giltighet och begränsningar med nyanserade omdömen.
• Eleven redogör utförligt för innebörden av begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder från vart och ett av kursens olika områden. Eleven använder dessa med viss säkerhet för att söka svar på frågor samt för att beskriva och exemplifiera biologiska samband på olika nivåer, från molekylnivå till ekosystemnivå. Utifrån några exempel redogör eleven utförligt för hur biologins modeller och teorier utvecklas. Eleven värderar också modellers och teoriers giltighet och begränsningar med enkla omdömen.
• Eleven redogör översiktligt för innebörden av begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder från vart och ett av kursens olika områden. Eleven använder dessa med viss säkerhet för att söka svar på frågor samt för att beskriva och exemplifiera biologiska samband på olika nivåer, från molekylnivå till ekosystemnivå. Utifrån något exempel redogör eleven översiktligt för hur biologins modeller och teorier utvecklas. Eleven värderar också modellers och teoriers giltighet och begränsningar med enkla omdömen.
• Eleven analyserar och söker svar på komplexa frågor i bekanta och nya situationer med gott resultat. Detta gäller såväl i det teoretiska som i det praktiska arbetet. I arbetet formulerar eleven relevanta hypoteser och formulerar med säkerhet komplexa egna frågor. Eleven planerar och genomför efter samråd med handledare experiment och fältstudier på ett tillfredsställande sätt. Dessutom hanterar eleven material och utrustning på ett säkert sätt. Vidare tolkar eleven sina resultat, utvärderar sina metoder med nyanserade omdömen och motiverar sina slutsatser med välgrundade och nyanserade resonemang. Vid behov föreslår eleven också förändringar.
• Eleven analyserar och söker svar på komplexa frågor i bekanta situationer med tillfredsställande resultat. Detta gäller såväl i det teoretiska som i det praktiska arbetet. I arbetet formulerar eleven relevanta hypoteser och formulerar med viss säkerhet egna frågor. Eleven planerar och genomför efter samråd med handledare experiment och fältstudier på ett tillfredsställande sätt. Dessutom hanterar eleven material och utrustning på ett säkert sätt. Vidare tolkar eleven sina resultat, utvärderar sina metoder med enkla omdömen och motiverar sina slutsatser med välgrundade resonemang.
• Eleven analyserar och söker svar på enkla frågor i bekanta situationer med tillfredsställande resultat. Detta gäller såväl i det teoretiska som i det praktiska arbetet. I arbetet formulerar eleven relevanta hypoteser och formulerar med viss säkerhet enkla egna frågor. Eleven planerar och genomför i samråd med handledare experiment och fältstudier på ett tillfredsställande sätt. Dessutom hanterar eleven material och utrustning på ett säkert sätt. Vidare tolkar eleven sina resultat, utvärderar sina metoder med enkla omdömen och motiverar sina slutsatser med enkla resonemang.
• Eleven diskuterar utförligt och nyanserat komplexa frågor som rör biologins betydelse för individ och samhälle. I diskussionerna för eleven fram välgrundade och nyanserade argument och redogör utförligt och nyanserat för konsekvenser av flera tänkbara ställningstaganden. Eleven föreslår också nya frågeställningar att diskutera.
• Eleven diskuterar utförligt frågor som rör biologins betydelse för individ och samhälle. I diskussionerna för eleven fram välgrundade argument och redogör utförligt för konsekvenser av något tänkbart ställningstagande.
• Eleven diskuterar översiktligt frågor som rör biologins betydelse för individ och samhälle. I diskussionerna för eleven fram enkla argument och redogör översiktligt för konsekvenser av något tänkbart ställningstagande.
• Eleven använder med säkerhet ett naturvetenskapligt språk och anpassar till stor del sin kommunikation till syfte och sammanhang. Dessutom använder eleven olika typer av källor och gör välgrundade och nyanserade bedömningar av informationens och källornas trovärdighet och relevans.
• Eleven använder med viss säkerhet ett naturvetenskapligt språk och anpassar till stor del sin kommunikation till syfte och sammanhang. Dessutom använder eleven olika typer av källor och gör välgrundade bedömningar av informationens och källornas trovärdighet och relevans.
• Eleven använder med viss säkerhet ett naturvetenskapligt språk och anpassar till viss del sin kommunikation till syfte och sammanhang. Dessutom använder eleven olika typer av källor och gör enkla bedömningar av informationens och källornas trovärdighet och relevans.
• När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med säkerhet den egna förmågan och situationens krav.
• När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav.