Draken arbetslagskontrakt HT-21

Datum: 17/8-21 Arbetslag: Anne-Li, Nadja och Selwan

Arbetslagskontrakt

• Vilka förväntningar kan/ ska vi ha på varandra för att skapa och upprätthålla ett professionellt samarbete och kommunikation? Hur säkerställer vi en professionell trygghet i vårt bemötande av varandra? Vi Vi håller oss till superstrukturen och överenskommelser i arbetslaget och vid förändringar ska dessa diskuteras och bestämmas gemensamt i arbetslaget. Vi reflekterar och pratar med varandra kring situationer som uppstår och vad vi kan göra för att det ska bli bäst för barnen. Vi är lyssnande och medforskande pedagoger, vi är aktiva och samtalar tillsammans med barnen. Vi hjälps åt att bemöta vårdnadshavare, vi har samma förhållningssätt och säger lika till vårdnadshavare. Är man osäker så återkommer man eller hänvisar vidare. Vi känner att vi kan och vågar be varandra om hjälp när vi behöver en paus/bryta i arbetet. För att säkerställa den professionella tryggheten i bemötandet av varandra behöver vi kontinuerligt utvärdera och uppdatera superstrukturen och ha kontinuerliga reflektioner och dissektioner i arbetslaget bl.a. under reflektionstiden under terminens gång för att få syn på eventuella brister men också styrkor. 

• Vad är viktigt att vi är överens om och vad behöver vi inte vara överens om i mötet med barnen? 
  Att aldrig tvinga barnen tex. att säga förlåt, äta maten osv. men vi uppmuntrar. Vid vissa situationer där barnen måste pga. säkerhet förklarar vi varför, vi lyssnar på vad barnen har att säga och försöker komma fram till en så bra lösning som möjligt tillsammans, vi pratar med kollegor. Vi utgår alltid från barnens behov och vilja att lära, att de är kompetenta, att de vill och kan. Lika behöver inte alltid betyda att det är rättvist, vi utgår från barnens behov och förklarar och samtalar med barnen och kollegor om varför man gör på ett speciellt sätt. Vid konfliktsituationer lyssnar vi först på vad barnen har att säga, vi tar reda på vad som hänt och försöker tillsammans med barnen reda ut situationen och komma fram till en lösning.

• Vilka pedagogiska lärmiljöer ska vi sträva mot att erbjuda barnen i vår verksamhet? Hur gör vi dessa lärmiljöer tydliga, tillgängliga, varierande och hållbara?
  Vi vill skapa miljöer där barnen blir aktiva i sitt görande, vara kreativa och har valmöjligheter. Skapa mötesplatser som bjuder in till samarbete och kommunikation. Att barnen ska få kunna påverka vad de vill göra under dagen, vilket vi åstadkommer genom att introducera och presentera miljöer och material för barnen samt genom bildstöd. Synligt och lättillgängligt material så att barnen kan ta ansvar och vara självständiga i sina val av aktiviteter. Ansvaret handlar även om att ta hand om miljön och materialet genom att plocka undan och återställa miljön. Att projektarbetet sparas i miljön så att projektet blir levande och barnen kan fortsätta under dagen samt att fler barn kan bli delaktiga och inspireras. Genom att dokumentera vår miljö, i arbetslaget och tillsammans med barnen kan vi också låta undervisningsmiljöerna vara flexibla och dynamiska utifrån barnens intressen och behov. Vi utgår från barnens intressen, tankar och samtalsämnen när vi panerar och utvecklar miljön och i barnens användande av materialet. Vi strävar efter att erbjuda barnen tillåtande undervisningsmiljöer där de möter pedagoger som är nyfikna på deras idéer, kan låta material flytta mellan rummen och som är med och resonerar tillsammans med barnen kring vad som är möjligt/ inte möjlig.

• Vilka regler (inklusive tidsreglering) har vi - och varför? Vilka delar av dagen utgår vi från det barnen kommunicerar och uttrycker, vilka delar av dagen utgår från det vuxna anser bäst för barnen? 
• Tvätta händerna efter utevistelse, toalettbesök och innan och efter måltid för att inte sprida bakterier.
• Barnen behöver inte äta om de inte vill (vi uppmuntrar självklart) men vi sitter tillsammans vid bordet, dels så att vi kan se alla barnen men också för att skapa en lugn matstund för de som fortfarande äter. Vi förklarar varför. 
• När man kan vara inomhus och utomhus (när det går får barnen bestämma)
• Inte öppna grindar själva - eftersom att vi behöver veta var barnen befinner sig 
• Vi uppmuntrar barnen att smaka på maten -  vi fråga barnen vad de vill ha på sin tallrik och häller inte bara på
• Sitta ner när vi äter - för att inte sätta i halsen
• Inte prata med mat i munnen - risk för att sätta i halsen
• Överenskommelser om hur vi ska vara bra kompisar tillsammans - för att det ska vara ett tryggt och roligt klimat för alla som är på förskolan tex. 
• Plocka undan och iordningställa miljön efter lek eller aktivitet (om det inte finns möjlighet att spara) 
• Vila efter lunchen pga. att pedagogerna ska få rast samt att barnen har rätt till vila eller en lugn stund
• Dagen startar med utevistelse eftersom vi då samarbetar kl. 8-9 pga. av schemat 
• Utevistelse (oftast) efter 15.15 oavsett måste vi samarbete efter kl. 15.15
• På förmidagen (innan lunch) och eftermiddagen (efter mellanmål) ute på gården (eller inomhus)

• Projektet utgår från barnens intressen, samtal och tankar
• När det kommer till aktiviteter så tvingar vi aldrig barnen utan vi uppmuntrar och samtalar med barn som vi märker inte vil vara med.
• Medbestämmande när det gäller regler och rutiner på avdelning - gå igenom och uppdatera under terminens gång.