Hållfasthet åk 7 - 23/24

Grundläggande hållfasthet och materiallära. När man jämför material med varandra kan man tala om materialens hållfasthetsegenskaper. Det inbegriper generellt hur starkt och styvt materialet är men även mer specifikt hur materialet påverkas då det belastas.

 

Konkretisering av mål:

 

• Kunna beskriva tryck- och draghållfasthet. Elasticitet och hårdhet. 

• Kunna beskriva fackverk, korrugering, armering, olika balkformer.

• Kunna göra en ritning.

• Kunna konstruera relativt hållfasta broar och ompröva det man kommer fram till.
  

• Kunna skriva en rapport och reflektera över arbetsinsats.

 

Arbetssätt:

 

De första lektionerna kommer vi att gå igenom material, krafter och övriga begrepp som vi behöver för att förstå hur ett brobygge går till. Vi kommer även att genom grunder inom hållfasthet, hur en ritning ska göras samt hur en teknisk rapport ska skrivas. 

Rapport:

Rapporten skall vara inlämnad senast den 3/12 2023.

Kursplanens syfte:

• identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion,

• identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar,
• använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer

 

 

 

Begreppsordlista

Hållfasthet	Hur starkt ett material eller en produkt är och hur det påverkas av belastning
Tryckkraft	En kraft som trycker på ett föremål. Ett föremål måste ha en viss tryckhållfasthet för att klara tryckbelastning.
Dragkraft	En kraft som drar i ett föremål. Ett föremål måste ha en viss draghållfasthet för att klara dragbelastning.
Hårdhet	Hårda material klarar ofta hög tryckhållfasthet, är svåra att repa och ändrar form eller går sönder om det belastas av för starka krafter.
Elasticitet	Ett elastiskt material eller föremål kan få tillbaka sin ursprungliga form efter att det belastats med tryck eller dragkraft.
Armering	Järnstänger som gjuts in i betong. Betong som har en hög tryckhållfasthet men låg draghållfasthet, får av armering ökad draghållfasthet och blir mer hållbart.
Fackverk	Balkar som är ihopsatta till trianglar. Trianglarna bildar sedan tillsammans ett så kallat fackverk. Fackverk är väldigt hållfasta och fördelar tryckkraft och dragkraft mycket bra.

 

 

 

 

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Hur komponenter och delsystem benämns och samverkar inom tekniska system, till exempel informations- och kommunikationsteknik och transportsystem.
• Tekniska lösningar för hållfasta och stabila konstruktioner samt betydelsen av materialens egenskaper, till exempel drag- och tryckhållfasthet, hårdhet och elasticitet.
• Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning. Hur faserna i arbetsprocessen samverkar i det egna arbetet och i teknikutvecklingsarbeten i samhället, till exempel inom arkitektur och kollektivtrafik.
• Hur digitala verktyg kan användas i teknikutvecklingsarbete, till exempel för att göra ritningar och simuleringar.
• Dokumentation av tekniska lösningar: skisser, ritningar, fysiska och digitala modeller samt rapporter som beskriver teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten.

Uppgifter

Brorapport

Rapport bro ht21 (2).docx