Plan mot kränkande behandling och diskriminering samt rutiner för akuta situationer 21/22

Skogsbackens förskola aktiva arbeta för att förebygga diskriminering, verka för lika rättigheter och möjligheter för alla barn på förskolan + plan mot kränkande behandling. Läsår: 21/22

Plan mot kränkande behandling och diskriminering

Alla barn har rätt att lära och utvecklas i en trygg miljö och bemötas med respekt. Därför är det viktigt att arbeta förebyggande mot kränkande behandling och diskriminering. Förskolan ska varje år genomföra åtgärder för att förebygga och förhindra kränkande behandling och diskriminering.

Det förebyggande arbetet handlar om att ta bort risker för att barn blir utsatta för kränkningar och diskrimineringar i förskolan.

 Vår vision: Skogsbackens förskola är en plats där vi i samklang med naturen verkar för att skapa intresse, glädje och trygghet hos varje unikt barn.

•        Vi visar tillit till barnens egen drivkraft till lärande.

•        Vi visar respekt för varandra och förmedlar värdet av goda relationer till barnen.

•        Vi verkar för och visar på allas vårt beroende av en ekologisk och hållbar miljö.

 

Ansvariga för planen: Huvudman, rektor och förskolans personal.

Planen gäller läsår: 2021/2022

Barnens delaktighet i arbetet: Genom samtal med barnen om hur det är på förskolan. I syfte att kartlägga var barnen känner sig trygga/otrygga (både ute och inne) och var de upplever att konflikter uppstår.

Vårdnadshavarnas delaktig i arbetet: Samtala om förskolans arbete med dessa frågor under inskolning, föräldramöte och utvecklingssamtal.

Personalens delaktighet: Samtal och avstämningar om arbetet kommer ske både på studiedagar och apt-möten under hela året. Men också på avdelningarnas planeringstid under året.

Förankring av planen: Rektor och personal arbetar kontinuerligt under året (inskolning, föräldramöte och utvecklingssamtal mm) för att planen ska vara känd för alla så som barn, vårdnadshavare, vikarier mm.

 

Diskriminering

1, Undersök risker och hinder för diskriminering eller repressalier (bestraffning) eller andra hinder för barns lika rättigheter och möjligheter när det gäller diskrimineringsgrunderna. Var finns det risk för diskriminering? Kanske inne/ute/skogen? Var finns det hinder? Kanske inne/ute/utflykter/matsal mm?

• Risk att vi utgår från barnens ålder och inte mognad. (Ålder)
• Risk att barn som inte har språket inte kan uttrycka tankar, behov mm (Funktionsvarationer)
• Risk att vi vuxna lägger in våra värderingar på manligt/kvinnligt i våra förväntningar på och i samspelet med barnet. (Kön)
• Risk att vi vuxna ej lyfter fram barnets kulturella ursprung på samma sätt som den svenska kulturen. (Etnisk tillhörighet)

 

2, Analysera orsakerna till de upptäckta riskerna och hindren.   

Varför ser det ut som det gör? Varför finns det risker och hinder? Var kommer de ifrån? Vad beror de på?

• Förväntningar och påtryckningar från vårdnadshavare. (Ålder)
• Vi kan ställa för höga krav utifrån ålder och inte mognad. (Ålder och funktionsvariation)
• Gamla normer och värderingar lever kvar. (Kön)
• Vi saknar kunskap om andra kulturer. (Etnisk tillhörighet)
• Människor är rädda för det de inte har kunskap om. (Etnisk tillhörighet och kön)

 

3,Vad kan vi göra åt de risker vi hittade? Hur kan vi ta bort de hinder vi hittade?

 

• Viktigt att vi pedagoger tar ansvar för att skapa en bra dialog tillsammans med vårdnadshavarna.
• Viktigt hur vi bemöter barnet och att vi reflekterar och analyserar i arbetslaget var barnet befinner sig i sin utvecklingsprocess. 
• Vi vuxna behöver ständigt arbeta med våra värderingar i arbetslaget och hålla diskussionen levande.
• Att vi pedagoger är intresserade av barnets kultur och skaffar oss kunskap om den aktuella kulturen. 

 

4, Vem ansvarar för att det blir gjort?

 

• Alla vuxna på huset.

 

5, Åtgärderna ska genomföras så snart som möjligt. När finns det möjlighet att arbetet är klart?

 

• Ständigt pågående

 

6, Följ upp och utvärdera. Hur gick det? Lyckades vi plocka bort risker och hinder? Om vi inte lyckades vart tog det stopp? Vad ska vi göra åt det? Har vi uppfyllt våra mål på kort och lång sikt? Hur kan vi fortsätta arbeta?

 

Kränkande behandling

1, Vilka mål har vi under året för att förebygga/förhindra att kränkande behandling uppstår?

 

• Arbeta med barngrupperna så att samhörighet, trygghet och hänsyn blir en självklarhet bland barnen.
• Arbeta för att bygga upp en stark empatikänsla i barngrupperna.
• Arbeta förebyggande genom att reflektera och analysera så att händelser inte uppstår igen.

 

2, Vilka åtgärder behövs göras för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn?

• Vi vuxna är närvarande och lyhörda för i vilka situationer det kan uppstå.
• Vi arbetar med barnkonventionen och kompisböckerna.
• Stopp min kropp.
• Bra dialog med vårdnadshavarna.

 

3, Vilka åtgärder kommer förskolan planera att påbörja eller genomföra under kommande år?

 

• Arbeta med mindre barngrupper
• Sprida ut oss vuxna över gården men även inne.
• Bryta ner begreppen (hänsyn, respekt, empati mm) och konkretisera vad begreppen betyder ex genom teater. 
• Flanosagor 
• Samarbetsövningar och lekar.

4, Vem ansvarar för att det blir gjort?

 

• Alla vuxna på förskolan

 

5, Hur ska barnen medverka i arbetet med aktiva åtgärder?

 

• Delaktiga i planeringar och aktiviteter.
• Genom dokumentation lyfta upp barnens tankar.
• Genom teater, rollspel och sagogestaltning.

 

6, Redogörelse för hur verksamheten genomfört de åtgärder man planerade i början på läsåret.

 

 

Rutiner för akuta situationer

Policy:

Det ska råda nolltolerans mot trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande behandling på Skogsbackens förskola. Alla är välkomna här!

Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande behandling

• Personalen fördelar sig alltid över de platser där barnen leker för att ha bästa uppsikt.
• En god daglig kontakt med vårdnadshavare för att eventuellt få mer information än det vi ser och hör.
• När någon i arbetslaget har minsta misstanke ska hela arbetslaget informeras så särskilt noggrann observation kan göras.
• I all kontakt med barnen verka för att göra det enkelt och naturligt för dem att ta hjälp av oss vuxna vid osämja/konflikt.

Personal som barn och föräldrar kan vända sig till

Barn och vårdnadshavare kan vända sig till alla i arbetslaget.

Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn

Pedagogerna ska skyndsamt tala/agera med de aktuella barnen. Allas upplevelser blir lyssnade till och bekräftade. Personalen ska informera rektor. Rektor anmäler till styrelsen (huvudmannen). Ansvarig pedagog utreder (här ingår att samtala med barnets vårdnadshavare och samtala i arbetslaget kring vad det är vi ser och vad det betyder) och tecknar åtgärder. Vid behov medverkar rektor i detta. Ansvarig pedagog samtalar med barnets vårdnadshavare.

Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal

• Var rak genom att reagera och säga till om någon kollega beter sig kränkande mot ett barn/barnen.
• Se till att få ett samtal med den vuxne i enrum och fråga hur denne tänkte.
• Lyssna in situationen.
• Undvik känsliga diskussioner mellan vuxna då barnen är närvarande.
• Informera alltid rektor i fall av allvarliga eller återkommande kränkningar. Det är rektor som ansvarar att dessa utreds och åtgärdas.
• Vårdnadshavare informeras.

Rutiner för uppföljning

Rektor har ansvaret för uppföljningen. Varje gång det skrivs åtgärder ska det också anges när och hur uppföljningen ska ske. Vid behov tecknas nya åtgärder och ytterligare uppföljning. Vårdnadshavare informeras. Rektor följer upp ärendet med barnet, vårdnadshavare och personalen som kränkt.

Rutiner för dokumentation

Dokumentation ska upprättas skyndsamt av berörd pedagog. Vi använder blanketten: Trakasserier och kränkande behandling. På denna dokumenteras utredning, åtgärder samt uppföljning. När barn kränker barn ska rektor få del av denna dokumentation. När personal kränker barn dokumenterar rektor.

Ansvarsförhållande

All personal på förskolan är ansvariga för att dokumentera och följa upp en händelse de varit med om. All personal ska vara medveten om sin roll i likabehandlingsarbetet, om det upplevs att det finns brister ska personal få kompetensinsatser. Ansvarig är rektor tillsammans med styrelsen.

 

 

Begrepp

Diskriminering

Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.

Direkt diskriminering

Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till en förskola med motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella förskolan.

Indirekt diskriminering

Indirekt diskriminering sker när en förskola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna.

Om exempelvis alla barn serveras samma mat, kan förskolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat.

Trakasserier och kränkande behandling

Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder.

Trakasserier

Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan).

Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel ”kvinnliga”, ”homosexuella” eller ”bosniska” egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad ”blatte”, ”mongo”, ”fjolla”, ”hora”, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att ett barn känner sig hotad, kränkt eller illa behandlad.

Kränkande behandling

Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund.

Sexuella trakasserier

Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier.

Vuxna måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse, exempelvis när de leker doktorslekar.

Repressalier

Personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att vårdnadshavaren har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling.

 

 Diskrimineringsgrunder

Kön

Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier:

•         En flicka går före en pojke i kön till en förskola med motiveringen att det redan finns en stor majoritet av pojkar på förskolan. [diskriminering]

•         När barnen leker på gården berättar Peter för sin förskollärare Gunilla att han vill ha en likadan röd mössa som Fatima. Han tycker att den är väldigt fin med små glitterhjärtan på. Gunilla säger skrattande ”Då kanske vi ska kalla dig för Petra, så att de andra inte tror att du är Fatima”. Hon berättar för de andra barnen om det och alla skrattar åt Peter. [trakasserier på grund av kön]

Könsidentitet eller könsuttryck

Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.

Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från ”det normala”.

Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:

Sedan ett år tillbaka markerar Erik, 5 år, tydligt att hon helst vill vara flicka och kallas hon och henne. Föräldrarna har gått med på hennes önskemål att bära klänning. En dag är Erik ledsen när pappa kommer till förskolan för att hämta henne. Hon berättar att hon inte fick följa med på utflykt eftersom hon vägrade att ta på sig ett par byxor. Pappa frågar personalen varför Erik skulle byta till byxor och får svaret: ”Det får vara någon måtta med tramset.” Pappan blir också uppmanad att i fortsättningen klä Erik i ”riktiga kläder” eftersom några barn har börjat reta henne för att hon bär klänning. [diskriminering och trakasserier]

Etnisk tillhörighet

Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.

Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:

•         En förskola med många barn med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn när man tar in nya barn för att inte få en alltför segregerad barngrupp. [diskriminering]

•         En av förskollärarna uttalar sig negativt om polacker inför barnen. I barngruppen finns det ett polskt barn som tar illa vid sig. [trakasserier]

Religion eller annan trosuppfattning

Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:

•         Axel går i Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens söndagsskola. Hans dagbarnvårdare säger ”Usch, vilket trams! Ska du bli en sådan där bibelfanatiker?” [trakasserier]

•         Salima blir ledsen eftersom några av de andra barnen brukar skratta åt hennes mamma som bär muslimsk huvudduk när hon kommer och hämtar henne. En av barnskötarna tröstar Salima, men vidtar inga andra åtgärder. [trakasserier]

Funktionsvariation

Med funktionsvariation menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:

•         Anna som har ADHD får inte börja på samma förskola som sin storebror. Kommunen, som tillämpar syskonförtur, tycker i detta fall att Anna ska börja på en annan förskola. Där finns det andra barn med samma diagnos och personalen har därför kunskap om denna. [diskriminering]

•         David har muskeldystrofi som gör att han går klumpigt och ostadigt och har lätt för att falla. Några av barnen brukar reta David och kallar honom ”Snubbelfot”. Personalhar hört att han blir retad, men har inte vidtagit några åtgärder. [trakasserier]

Sexuell läggning

Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning:

•         Det har gått bra på förskolan tills James äldre bror kommer på besök. Några av barnen har hört när deras storasyskon i negativa ordalag kallat James bror för bög. Nu får James inte vara med och leka eftersom han har en ”äcklig” storebror. Eftersom en av de vuxna på förskolan hör ordväxlingen utan att reagera känner James att han inte har någon att vända sig till. [trakasserier]

•         Johanna är ny på förskolan och ska fylla i sitt familjeträd. Hon får en förtryckt mall där mammans och pappans namn ska fyllas i. Hon vill ha ett nytt papper med mamma och mamma, men får till svar att hon kan stryka över pappa och skriva dit ”den andra tantens” namn. [diskriminering]

Ålder

Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i förskolan.

Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen.

Exempel på händelse som kan vara trakasserier:

Malte är den enda sexåringen som går kvar i förskolan och inte har börjat i förskoleklass. Det är hans föräldrar som valt det. De andra barnen retar honom ofta för det.