Introduktion till historia

I denna introduktion till kursen i historia ska vi närma oss ämnet genom att du får fundera på vad historisk kunskap betyder. Historikerna brukar undersöka viktiga historiska händelser, aktörer och förändringsprocesser för att lära om det förflutna, om det mänskliga samhället och om människornas verksamheter förr i tiden. Att studera stabilitet och förändring över tiden innebär att tidsindela historien i epoker. Periodiseringar är inte värderingsfria utan bestämmer vad berättelsen kommer att handla om: hösten 1492 då indianerna upptäckte Christofer Columbus inleds en epok av europeiska upptäcktsresor; det är en berättelse om den förändringen. Historia blir därför också en berättelse om förändring och stabilitet.

Mål	Få en inblick i vad som kännetecknar historieämnet och kunna ge något exempel på vad som är typiskt för ämnet.
	Kunna tillämpa begreppen historisk händelse, aktör och förändringsprocess för att redogöra för en epok.
	Kunna redogöra för grunden till den europeiska epokindelningen.

Centrala begrepp: historisk händelse, aktör, förändringsprocess, epok, epokindelning/periodisering samt kronologi.

 

Material

Tidslinjer

Powerpoint

Perspektiv på historien 1b ss. 7-13 samt sidor med sammanfattningar av epokerna.

Joakim Wendels webbläromedel om periodisering: http://www.historia2.se/historia123/?p=265

 

Uppgifter och bedömning

 

Du kommer att få läsa en text om en epok; genom centrala historiska händelser, aktörer och förändringsprocesser redogöra för epoken och förklara grunden till tidsindelningen. Redovisningen sker både skriftligt och muntligt. Svara på följande frågor!

1.     Ange när epoken börjar och slutar på tidslinjen.

2.     För din epok, välj 2-4 händelser/personer/förändringsprocesser som du anser är viktiga att känna till, och skriv in dem på en tidslinje. Varför har du valt just denna händelse/person/förändringsprocess som viktig? Motivera!

3.     Varför börjar/slutar epoken just där den börjar/slutar?

4.     Vilka spår av epoken ser vi idag?

 

 Vi bedömer och reflekterar tillsammans hur vi lyckats i relation till arbetsområdets mål med hjälp av stödfrågor.

 

Schema

Dag	Tid	Innehåll
Tis. 24.8	Kl. 12.45-13.55	Vad är historia? Varför behövs historisk kunskap? Kursens mål och förväntningar på kursen. Vi arbetar med centrala begrepp som historisk händelse, aktör, förändringsprocess. Vad kännetecknar den europeiska epokindelningen? Vad är grunden till den europeiska tidsindelningen?
Ons. 25.8	Kl. 14.05-15.20	Vi fortsätter att arbeta med arbetsområdets centrala begrepp med hjälp av tidsaxlar. Alla får en epok att undersöka närmare med hjälp av 4:a frågor (själv, grupp).
Tis. 31.8	Kl. 12.45-13.55	Redovisning av tidsaxlar, din epok. Vi utvärderar mot arbetsområdets mål.

 

                                  

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ur styrdokumenten

Läroplansmål

”Det är även skolans ansvar att varje elev som har slutfört ett nationellt program eller annan nationellt fastställd utbildning med eget examensmål inom gymnasieskolan eller ett introduktionsprogram i den utsträckning det framgår av elevens individuella studieplan

·         har kunskaper om och insikt i centrala delar av det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet…”

 

Examensmål för ekonomiprogrammet

” Vid studier i ekonomi är historisk kunskap central. Därför ska utbildningen utveckla elevernas historiska kunskaper så att de förstår nutiden och kan resonera kring orsakssamband och följder av olika beslut.”

 

Historia

Ämnets syfte

”1. Kunskaper om tidsperioder, förändringsprocesser, händelser och personer utifrån olika tolkningar och perspektiv.

 

3. Förmåga att använda olika historiska teorier och begrepp för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv.”

 

Centralt innehåll

”Den europeiska epokindelningen utifrån ett kronologiskt perspektiv…”

”Problematisering av historiska tidsindelningars beroende av kulturella och politiska förutsättningar utifrån valda områden till exempel varför tidsbegreppet vikingatid infördes i Sverige under 1800-talets slut eller jämförelser med tidsindelningar i någon utomeuropeisk kultur.”

 

”Olika historiska frågeställningar och förklaringar kring långsiktiga historiska förändringsprocesser som speglar både kontinuitet och förändring, till exempel befolkningsutveckling, statsbildning, jordbrukets utveckling och olika syn på människors värde, på makt och på könsmönster.”

 

Med vänliga hälsningar

Peter Johansson