Kemi periodiska systemet

Inom detta arbetsområde "periodiska systemet" kommer du att lära dig mer om periodiska systemets uppbyggnad. Hur grundämnena reagerar med varandra genom olika bindningstyper och varför kemiska formler ser ut som de gör, vilket beror på hur många elektroner grundämnena har i sitt yttersta skal dvs valenselektronerna.

Kursplan i ämnet

Arbetssätt och undervisning

Gemensamma genomgångar, eget arbete, diskussioner.

Du ska kunna:
”Atomens historia”. Se stenciler
Hur är en atom är uppbyggd? (delar + laddning)
Vad är atomnummer, masstal, atommassa? (Tefy fysik bok 3 s.53)
Vad menas med isotoper? (Kemiboken s 174, Tefy fysik blå s. 54)
Hur elektronerna fördelas på de olika elektronskalen.
Hur periodiska systemet är uppbyggt: grupper, perioder, metaller och ickemetaller
Ge exempel på grundämnesfamiljer och vad som är kännetecknande för: alkalimetaller, alkaliska jordartsmetaller, halogener och ädelgaser.
Vad menas med ädelgasstruktur?
Hur binds atomerna samman i en molekyl? Ge även exempel på molekyler. Rita figur.
Vad menas med valenselektroner?
Vad är en jon? Hur bildas en positiv jon? Hur bildas en negativ jon?
Hur hålls jonerna samman i en jonförening? Ge exempel på en jonförening. Rita

Förstå hur formler balanseras
*Molberäkning (Tefy kemi s.61-62)

Visa vad du lärt dig

Genom diskussioner vid genomgångar samt skriftligt redovisa det du lärt dig.

Tidsram

Läxor:

Prov: vecka 39

Bedömning

Se matris

Läroplanskopplingar

Läroplan

• kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,

Syfte

• använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan.

Centralt innehåll

• Partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Atomer, elektroner och kärnpartiklar.
• Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl och jonföreningar genom kemiska reaktioner.
• De kemiska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och föränderlighet.
• Gruppering av atomslag ur ett historiskt perspektiv.
• Sambandet mellan kemiska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av kemins begrepp, modeller och teorier.