Svenska År 1 - Läsa och Skriva

En planering för hur vi kommer arbeta med läs- och skrivutveckling i år 1.

Syfte

Vi kommer att utveckla vår förståelse för läsandet och skrivandet i olika moment.  

Mål

Mål för eleven är att efter årskurs 1 uppnå följande mål inom läsning och skrivande.

   Mål för Läsande:

• Kan höra vilket första ljudet i ord är, t.ex. m-mat och s-sol.
• Kan höra att fel, fyra och fisk börjar på f och att bok, tak och sjuk innehåller k.
• Kan ljuda ihop s-ö-t till söt och m-u-s till mus.
• Kan fonemen för alla bokstäverna.
• Känner igen vanliga småord som jag, hej, och ser, en, ett, är, var, det, vi, du, den, ha, har, kan, inte, hon, han, ja, nej, mig, dig, sig.
• Kan läsa ord som is, sol, räv.
• Kan läsa vanliga ord med flyt, t.ex. bok, sol, spel.
• Kan läsa enkla ord och förstå vad de betyder.
• Kan läsa och förstå en enkel mening, t.ex. ”Mia leker med Max”.

   

• Eleven prövar att läsa om och korrigera sig själv på lärarens uppmaning

   

  Eleven visar förståelse för innehållet vid egen högläsning genom att kommentera och återge något av det lästa

   

  Eleven visar förståelse för innehållet vid lärarens högläsning genom att samtala om innehållet och jämföra det med egna erfarenheter

    Mål för skrivande:

      * Eleven börjar skriva för att uttrycka sig. (Se matris)

Eleven har skrivriktningen klar för sig.

 

Eleven prövar att skriva för att kommunicera. 

 

Eleven utforskar skrivandet genom att använda versaler och/eller gemener.

 

Eleven gör ofta mellanrum mellan orden

 

Eleven kopplar ihop i stort sett alla bokstavsljud med bokstäver.

 

Eleven bildar oftast meningar men markerar dem inte med stor bokstav och punkt mer än sporadiskt.

Undervisningens innehåll

Vi kommer att arbeta med bokstav för bokstav och koncentrera oss på en i veckan. Hur de låter och hur de ser ut. Barnen kommer att ha läsläxa varje vecka.

Vi kommer även att arbeta mycket med läsförståelse tillsammans med läsfixarna.

En spågumma, en apa, en detektiv och en cowboy – fyra figurer som eleverna kan ha med sig när de ska ta sig an och förstå innehållet i texter. Vi kallar dem Läsfixarna.

SPÅGUMMAN:

Spågumman förutspår och ställer hypoteser om texten genom att titta närmare på rubriker, bilder, bildtexter och textgenre. Denna strategi används innan, under och efter läsningen.Vid läsning av berättande texter handlar förutsägelserna om vad som kommer att hända senare i berättelsen. Vid läsning av faktatexter handlar förutsägelserna om att utifrån sin egen kunskap om ämnet förutsäga vad texten kommer att säga.

FRÅGEAPAN:

Frågeapan ställer frågor på tre nivåer om texten. Dessa nivåer är på raden, mellan raderna och bortom raderna. Frågor på raden kan besvaras med information som står direkt uttalad i texten. Frågor mellan raderna är sådana som kräver att läsaren kan hitta svaren på olika ställen i texten och dra egna slutsatser. Detta brukar kallas för att göra inferenser, att läsa mellan raderna. För att svara på frågor bortom raderna krävs att läsaren använder sina tidigare kunskaper och erfarenheter, att de gör text-kopplingar. Frågeapan används under och efter läsningen.

DETEKTIVEN:

Detektiven reder ut oklarheter, nya ord och uttryck. Strategin används under läsningen och innebär att läsaren:
Läser om ordet.
Läser om meningen.
Läser om stycket för att få ordet i ett sammanhang.
Funderar på om ordet liknar ett ord på svenska eller ett annat språk som läsaren redan kan.
Funderar på om ordet är sammansatt av flera ord.
Funderar på vad det är för sorts ord (substantiv, adjektiv, verb)
Använder sina förkunskaper i ämnet.
Slår upp ordet eller frågar någon vad det kan betyda.

 COWBOY JIM:

Cowboyen sammanfattar det viktigaste i texten. Denna strategi används både under och efter läsningen och är extra viktig vid läsning för att lära. 

När det gäller skrivandet så arbetar vi med att spåra bokstäverna. Vi lär oss golv, mitten, tak och källare. Var bokstäverna börjar och slutar.
Eleverna skriver också av ord och texter.

 

Bedöming

Bedömingen kommer ske med utgångspunkt i målen som står ovan. Det kommer ske en fortlöpande formativ bedömning i klassrummet där jag kommer dokumentera elevernas progression med hjälp av bilder, material och situationer i klassrummet. Detta kommer att presenteras här på Unikum.

Inför utvecklingssamtal kommer en sammanställning kring ämnet ligga till grund.  Under samtalen kommer fortsatta mål att sättas.

Läroplanskopplingar

Syfte

• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,

Centralt innehåll

• Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom egna och gemensamma texter och göra förtydliganden.
• Handstil och att skriva med digitala verktyg.
• Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
• Alfabetet och alfabetisk ordning.
• Sambandet mellan ljud och bokstav.
• Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.
• Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.
• Berättande i olika kulturer, under olika tider och för skilda syften.
• Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.
• Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt litterära personbeskrivningar.
• Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.
• Skillnader mellan tal- och skriftspråk, till exempel att talet kan förstärkas genom röstläge och kroppsspråk.