Samhällskunskap 1b - Kursplanering TE19E

Här hittar du en beskrivning och introduktion till kursen Samhällskunskap 1b. Det är ett tvärvetenskapligt ämne som behandlar områden som statsskick, mänskliga rättigheter, ekonomi, media och mycket mer - allt som hör samhället till helt enkelt.

Samhällskunskap 1b

 

Kursbeskrivning:

Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika samhällsfrågor. I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om frågor som berör makt, demokrati, jämställdhet och de mänskliga rättigheterna. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla förståelse för frågor om arbetsliv, resurser och hållbar utveckling. Dessutom ska undervisningen bidra till att skapa förutsättningar för ett aktivt deltagande i samhällslivet. 

 

Arbetssätt och innehåll

Genom undervisningen ska eleverna även ges möjlighet att uttrycka kunskaper och uppfattningar såväl muntligt som skriftligt samt med hjälp av digitala verktyg. Kursen kommer genomföras med lärarledda genomgångar, övningar, diskussioner, debatter och arbetsuppgifter. Att koppla undervisningen till aktuella händelser och skeende i samhället är av stor vikt i kursen. Läraren kommunicerar och genomför kursen i huvudsak med hjälp av google-verktyget Classroom. Där finns mycket av det material som läraren använder under kursens genomförande som till exempel detaljerade planeringar, presentationer, övningsuppgifter och vissa examinationer. Du kommer löpande få en arbetsområdes planering för varje aktuellt arbetsområde här i Unikum. Du kommer använda digitala boken Reflex som kurslitteratur. 

 

Nedan är det innehåll som ingår i kursen:

• Politiska ideologier och partier.
• Politiska system (statsskick)
• Massmedia
• Mänskliga rättigheter 
• Samhällsekonomi
• Privatekonomi, arbetsmarknad och välfärdssamhället.
• Internationella relationer
• Aktualitetsbevakning 

Här kan du ta del av en översiktlig planeringen för hela kursen.

Återkoppling och bedömning 

Under kursen använder läraren flera olika verktyg för bedömning och elevens kunskaper (kunskapskraven) testas vid flera tillfällen i kursen genom både skriftliga inlämningar, muntliga framställningar, diskussioner och prov. Eleven kommer löpande i kursen få bedömning i Unikum på de moment och examinationer som genomförs. Övriga återkoppling ges vid behov till eleven kopplat till undervisningen. Efter ungefär halva kursen, inför utvecklingssamtalet i vår, kommer varje elev (här i Unikum) få en summering de bedömningar som hittills gjort på elevens prestationer och de kunskaper elever visat under kursen. Det är således en summering efter ca halva kursen och ingen betygsättning. (se mer nedan)

 

Betygsättning  

Betygsättning sker bara vid kursen slut, innan dess görs bedömningar av elevens kunskaper på de olika moment och examinationer som genomförs i kursen. Vid betygsättning bedömer läraren sammantaget i vilken mån som eleven har uppnått de kunskapskrav som finns för olika betygsstegen.Vid betygsättningen används all information om elevens kunskaper som finns tillgänglig från kursen. Bedömningar på moment och uppgifter som genomförts under kursen varierar gällande uppbyggnad samt omfattning och väger således olika tungt vid betygsättningen i slutet av kursen. Elevens progression är också något som vägs in, dvs vikten och möjligheten att kunna utvecklas och bli bättre i kursen/ämnet, med stöd läraren och elevens arbetsinsats.   

 

Vad gäller angående mellanbetygen D och B vid betygsättning i slutet på kursen? 

Det finns enbart kunskapskrav uppställda för E, C och A. ”Kunskapskravet för betyget D innebär att kraven för E och till övervägande delen för C är uppfyllda. Kravet för betyget B innebär att kraven för C och till övervägande delen för A är uppfyllda. Vid bedömningen av ′till övervägande del′ gör läraren en helhetsbedömning av de kunskaper eleven visar jämfört med överliggande kunskapskrav. I jämförelsen identifierar läraren vilka delar av kunskapskraven som eleven uppfyller och bedömer med stöd i kursplanens syfte och centrala innehåll om elevens kunskaper sammantaget uppfyller kravet på ′till övervägande del′. Underlagen för betygen B och D kan därmed se olika ut för olika elever.” (Skolverket) Detta innebär att alla kunskapskrav inte är ”lika mycket värda” och att du inte kan räkna kvantitativt. Det läraren som avgör vilka kunskapskrav som väger tyngst i kursen. Det är undervisande läraren som avgör vilka kunskapskrav som väger tyngst i kursen.

Läroplanskopplingar

Syfte

• Kunskaper om demokrati och de mänskliga rättigheterna såväl de individuella som de kollektiva rättigheterna, samhällsfrågor, samhällsförhållanden samt olika samhällens organisation och funktion från lokal till global nivå utifrån olika tolkningar och perspektiv.
• Kunskaper om historiska förutsättningars betydelse för dagens samhälle samt om hur olika ideologiska, politiska, ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.
• Förmåga att analysera samhällsfrågor och identifiera orsaker och konsekvenser med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder.
• Förmåga att söka, kritiskt granska och tolka information från olika källor samt värdera källornas relevans och trovärdighet.
• Förmåga att uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer.

Centralt innehåll

• Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Internationella och nordiska samarbeten. Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån grundläggande demokratimodeller. Möjligheter och utmaningar med digitaliseringen när de gäller frågor om demokrati och politik. Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier.
• De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter.
• Folkrätten i väpnade konflikter. Den internationella humanitära rätten och skyddet för civila i väpnade konflikter.
• Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö. Arbetsmarknadens parter, deras olika roller och betydelse för samhällsutvecklingen. Digitaliseringens påverkan på arbetsmarknaden.
• Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap.
• Samhällsekonomi, till exempel ekonomiska strukturer och flöden i Sverige och internationellt. Försörjning, tillväxt och företagande, resursanvändning och resursfördelning utifrån olika förutsättningar.
• Privatekonomi. Hushållets inkomster, utgifter, tillgångar och skulder. Konsumenträtt samt konsumtion i förhållande till behov och resurser. Hur privatekonomin påverkas av samhällsekonomiska förändringar.
• Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.
• Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i samband med undersökningar av samhällsfrågor och samhällsförhållanden. Exempel på metoder för att samla in information är intervju, enkät och observation. Exempel på metoder för att bearbeta information är statistiska metoder, samhällsvetenskaplig textanalys, argumentationsanalys och källkritik.
• Presentation i olika former, till exempel debatter, debattinlägg och rapporter.
• Källkritik. Metoder för att söka, kritiskt granska, värdera och bearbeta information från källor i digital och annan form.