Periodiska systemet och ämnenas små byggstenar

Atomers uppbyggnad är utgångspunkten för en djupare förståelse av olika ämnens egenskaper och struktur. Det periodiska systemet informerar om detta samband.

När du läst detta område ska du kunna: 

• Kunna namnet på partiklarna i atomen och vilken laddning de har
• Kunna förklara varför atomer är oladdade
• Veta vad atomnumret visar
• Veta vad elektronskalen kallas och hur många elektroner de har plats för
• Veta vad valenselektroner är och deras betydelse för att det ska bli kemiska reaktioner
• Kunna vilken skillnad det är mellan period och grupp
• Veta var metaller och icke-metaller finns i det periodiska systemet
• Kunna ange kemiska egenskaper för alkalimetaller, halogener och ädelgaser
• Kunna berätta hur joner bildas
• Kunna förklara varför vatten är ett bra lösningsmedel för jonföreningar
• Kunna redogöra för vad det är som håller samman materian i jonbindningar, molekylbindningar och metallbindningar
• Kunna att den universella massenheten betecknas 1 u
• Kunna ange formelmassa för enkla föreningar
• Kunna använda enheten mol i enkla beräkningar
• Känna till olika historiska modeller som använts för att förklara hur materian ser ut
• Veta vad en atom är
• Ha en uppfattning om hur små atomer är
• Veta vad en molekyl är
• Veta vad ett grundämne är
• Veta ungefär hur många grundämnen som finns
• Veta hur grundämnen delas in i två huvudgrupper
• Kunna använda formler och molekylmodeller för att beskriva enkla molekyler

Undervisningen

Vi kommer arbeta med:

• Gemensamma genomgångar
• Laborationer
• Filmer
• Instuderingsfrågor och diskussioner.

Bedömning

De förmågor jag kommer bedöma är:

• Du kommer att bedömas utifrån dina skriftliga presentationer, muntligt under genomgångar och vid diskussioner.

• Laborationsgenomförande

• Bedömningen utgår från hur väl du kan använda modeller, begrepp och teorier för att förklara och beskriva olika frågeställningar.

Film

Proton
Positivt laddad partikel som finns i atomkärnan.

Neutron
Oladdad partikel som finns i atomkärnan.

Elektron
Negativt laddad partikel som rör sig runt den positiva atomkärnan.

Atomnummer
Ämnena är sorterade i periodiska systemet i nummerordning efter antal protoner i kärnan. Atomnummer är alltså lika med antalet protoner i atomens kärna.

Valenselektron
Elektron i det yttersta skalet. Vid kemiska reaktioner är det mest valenselektronerna som är inblandade.

Periodiska systemet
En sorts tabell där alla grundämnen har sin bestämda plats, beroende på atomnummer, antalet elektronskal och antalet valenselektroner.

Period
En ”rad” i det periodiska systemet. Atomerna i en period har lika många elektronskal.

Grupp
”Kolumn” i det periodiska systemet. Atomerna i en grupp har lika många valenselektroner.

Alkalimetaller
Metallerna i grupp 1 i det periodiska systemet. Har en valenselektron och bildar därför joner med en plusladdning. Väte ingår också i grupp 1 men är ingen alkalimetall.

Halogener
Grundämnena i grupp 17. Saknar en valenselektron för att få fullt skal, och bildar därför joner med en minusladdning.

Ädelgaser
Gasformiga grundämnen i grupp 18, som har fullt yttersta elektronskal. Därför reagerar de inte gärna med andra ämnen.

Jonbindning
Den bindning som håller samman jonerna i en jonförening.

Molekylbindning
Elektronparbindning. Bindning mellan atomer som delar på elektronpar.

Metallbindning
Bindningen mellan metallatomer. Atomerna ”delar” samtliga valenselektroner, som bildar ett gemensamt ”elektronmoln”. Detta elektronmoln håller samman atomerna.

Universell massenhet
Enhet för massor av mycket små partiklar. Enligt definitionen är massan av en kol-12-atom 12 u. En proton och en neutron har vardera massan 1 u (ungefär).

Isotop
Varianter av ett grundämne. Antalet protoner är samma men antalet neutroner i atomkärnan är olika. Ett grundämne kan ha flera isotoper och de kan både vara stabila och radioaktiva.

Mol
Ett bestämt antal atomer, närmare bestämt 6 · 10²³ st. 1 mol kolatomer väger 12 g. 1 mol väteatomer väger 1 g.

Molar
Enhet för koncentration som förkortas M. 1 M = 1 mol/liter.

Kvark
En av materiens minsta byggstenar. Protonen och neutronen är uppbyggda av kvarkar.

Lepton
En av materiens minsta byggstenar. Elektronen är en lepton.

 

 

Läroplansmål

Syfte

• kunskaper om kemins begrepp och förklaringsmodeller för att beskriva och förklara samband i naturen, i samhället och i människokroppen,
• förmåga att genomföra systematiska undersökningar i kemi.

Centralt innehåll

• Materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet visualiserat med hjälp av partikelmodeller. Grundämnen, molekyl- och jonföreningar samt hur ämnen omvandlas genom kemiska reaktioner. Atomer, elektroner och kärnpartiklar.
• Vatten som lösningsmedel och transportör av ämnen, till exempel i mark, växter och människokroppen.
• Observationer och experiment med såväl analoga som digitala verktyg. Formulering av undersökningsbara frågor, planering, utförande, värdering av resultat samt dokumentation med bilder, tabeller, diagram och rapporter.
• Sambandet mellan kemiska undersökningar och utvecklingen av begrepp och förklaringsmodeller. De kemiska förklaringsmodellernas historiska framväxt, användbarhet och föränderlighet.
• Informationssökning, kritisk granskning och användning av information som rör kemi. Argumentation och ställningstaganden i aktuella frågor som rör miljö och hälsa.

Uppgifter

Grundämnen

Grundämnen - frågor.docx

Grundämnen - text.docx

Periodiska systemet övningsstencil 1

lektion-se_5304_Ovningsstencil_Periodiska_systemet_del_1.docx

Protoner

Protoner - frågor.docx

Protoner - text.docx

Atomer och kemiska tecken

Atomer och kemiska tecken - Frågor.docx

Atomer och kemiska tecken - Text.docx

Grundämnen

1. Vad består materia av?

2. Vilka av följande grundämnen är metaller respektive icke-metaller? Kvicksilver, syre, kväve, aluminium, svavel, kalcium och klor.

3. Vad menas med naturliga grundämnen?

Grundämnen - text.docx

Gammalt NP A2

npno9-vt15-kemi-delprov-a2.pdf

Laboration - Blandningar

Blandningar_labbar.docx

Grundämne del 2

4. Vilka två grundämnen upptäcktes av den svenske kemisten Jöns Jacob Berzelius?

5. Vilka grundämnen är vanligast i en hudkräm?

6. Den allra största delen av alla grundämnen är metaller. Vad kallas de andra två grupperna?

7. Ge exempel på föremål som tillverkas av järn.

8. Ge exempel på två ädla och två oädla metaller. På vilket sätt skiljer sig de ädla metallerna från de oädla?

9. Vilka egenskaper är typiska för metaller?

Grundämnen - text.docx

Periodiska systemet övningsstencil 2

lektion-se_5305_Ovningsstencil_Periodiska_systemet_del_2.docx

Kemiska reaktioner - Uppgift 1,2,3,4

Till denna uppgift fick nu papper.