Taluppfattning

TALUPPFATTNING Tiunda förskolas fokusområde läsåret 2021-2022. Valet av fokusområde är grundat i utvärderingar av förskolans systematiska kvalitetsarbete. Dessutom visar forskning att grundläggande taluppfattning har betydelse för det långsiktiga lärandet. Taluppfattning kan beskrivas som viljan och förmågan att förstå och använda tal i olika situationer. Det är en viktig grund för framtida lärande i matematik och en grund för det livslånga lärandet.

Tiunda förskolas fokusområde läsåret 2021-2022

TALUPPFATTNING

Valet av fokusområde är grundat i utvärderingar av förskolans systematiska kvalitetsarbete. Dessutom visar forskning att grundläggande taluppfattning har betydelse för det långsiktiga lärandet.

Taluppfattning kan beskrivas som viljan och förmågan att förstå och använda tal i olika situationer.Det  är en viktig grund för framtida lärande i matematik och en grund för det livslånga lärandet.

 

En modell för hur barns förmåga att utveckla förståelse för tal och antal har utvecklats av Gelman och Galistel (1978). De utgår från fem principer. De tre första av Gelman och Galistels fem principer är:

• Abstraktionsprincipen innebär att det är möjligt att bestämma antalet föremål (element) i varje väl avgränsad mängd. 
• Ett-till-ett-principen innebär att man, genom att ordna föremål parvis kan avgöra om två mängder innehåller lika många föremål. 
• Principen om godtycklig ordning innebär att man får samma resultat oavsett vilken ordning man räknar föremålen. 
  
  

Gelman och Galistel (1978) menar att de tre första principerna är nedärvda och att de utvecklas i tidig ålder. För att barns ska kunna hantera dem behöver de dock vara i en miljö där principerna används. De behöver få vara i en numerisk miljö där de stimuleras att använda sin förmåga.

De följande två principerna är annorlunda. De utvecklas i en social kontext och kräver övning. Dessa principer är:

• Principen om talens stabila ordning. För att kunna ange antalet föremål i en mängd krävs det att man gör ett-till-ett ordning (parbildning) mellan räkneord och föremål. Detta kräver att man lär sig talens namn och ordningsföljd.
• Antalsprincipen som innebär att det sist nämnda räkneordet (talnamnet) vid en uppräkning (enligt princip 4) anger antalet föremål i den uppräknande mängden.

Förmågan att använda sig av de fem räkneprinciper är en nödvändig grund för att barn skall kunna bygga upp en taluppfattning och lära sig matematik.

 

På Tiunda förskola undervisar vi på ett lekfullt sätt utifrån lärandeteorin om scaffoliding där barnen får stöd och stimulans gällande begrepp och processer kopplat till räknande, såsom namn på siffror, fler, färre etc. Vi vet att barn behöver få vara i sammanhang där de utmanas att lösa problem, sätta ord på hur de tänker och skapa förståelse kring hur man kan lösa olika matematiska utmaningar (problemlösning). 

Mål ur Lpfö 18

 

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla

 

• förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,

 

• förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, möns­ter, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta,

 

 

• förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,

 

Varje månad arbetar vi på Tiunda förskola med vårt valda fokusområde, Taluppfattning samt fördjupat med ett utvalt ämnesområde från läroplanen

Augusti - Normer & värden 

September - Matematik

Oktober - Naturvetenskap 

November - Språk & kommunikation 

December - Digitalisering & teknik 

Januari - Normer & värden

Februari - Matematik 

Mars - Naturvetenskap 

April - Språk & kommunikation 

Maj - Digitalisering & teknik

Juni - Estetik

Delaktighet och inflytande 

Förskolan har ett starkt demokratiskt uppdrag, därför är barnens röster viktiga och alla barn har 

enligt barnkonventionen rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad. På Tiunda förskola 

innebär det att alla barn på olika sätt blir delaktiga i utformningen av utbildning och undervisning.

Arbetet med läsårets fokusområde inleds med en s k undersökningsfas.  Vi observerar och analyserar kontinuerligt vad som intresserar barnen, vilka lärprocesser som synliggörs och vilka frågeställningar som kan bli intressanta att arbeta vidare med i ett projekt.  Såväl undervisning som lärmiljöer ska inspirera, utmana och väcka nyfikenhet för läsårets fokusområde. Då skapas goda förutsättningar för ett roligt, spännande och lärorikt projekt inom målområdet taluppfattning.

Vi på Tiunda förskola, avdelning Rosa startade upp läsårets fokusområde med högläsning ur boken Lilla Nollan och dom andra av Inger och Lasse Sandberg. Berättelsen väckte nyfikenhet, inspirerade och engagerade såväl oss pedagoger som barnen. Tillsammans med Lilla Nollan och de andra siffrorna utforskar vi nu matematikens spännande värld. 

Lilla Nollan och dom andra  är inte bara en matematisk berättelse som synliggör skillnaden mellan siffror och tal. Det är dessutom en saga som lyfter vår värdegrund på ett fint och tydligt sätt. Alla är betydelsefulla och hur vi bemöter varandra och kommunicerar spelar roll! Berättelsen bjuder in till meningsfulla boksamtal om känslor, empati och värdet av att samarbeta. 

Barnen visar stort intresse för siffror, tal och att räkna samt problematisera matematiskt tillsammans. Vi observerar även att barnen i båda lärgrupperna tycker att det är roligt för att leka och dramatisera sagan om Lilla Nollan och de andra. Tryggt, roligt och lärorikt tillsammans på Rosa! Med boken om Lilla Nollan och dom andra som utgångspunkt vill vi på ett lekfullt sätt väcka intresse för matematikens värld och lägga grunden till en god taluppfattning.

 

 

 
Lilla Nollan bor på ett stort moln med alla de andra nollorna, men så en dag studsar Nollan utanför molnet och faller rakt ner i ett stort vatten bredvid en ö. Hon kliver upp på stranden och tittar sig omkring och får syn på en rad små trevliga hus som ligger framför ett högt och dystert berg. Lilla Nollan går in i det första huset. Där bor en smal pinne. Det är Ettan. Lilla Nollan fortsätter till alla de andra husen också och i dem bor givetvis Tvåan, Trean, Fyran, Femman, Sexan, Sjuan, Åttan och Nian. Nollan blir retad av de andra siffrorna för att hon inte är någon, för att hon inte finns, noll är ju ingenting. Dessutom är de rädda för jätten som bor i berget, men lilla Nollan är modig och går upp på berget. Jätten blir väldigt glad över att få träffa lilla Nollan och alla de andra nollorna som kommer nerhoppande från molnet för då kan han räkna alla sina guldpengar. 10 000 är jättejobbigt att räkna till om man inte har några nollor.

 

Dokumentation

Vi kommer under projektets gång dokumentera i Unikum. Dokumentation kommer även att sättas upp på avdelningens väggar för att barnen själva ska kunna reflektera och samtala med varandra om vad vi gör och vad vi gjort.

Urvärdering och analys

Vi i arbetslaget kommer kontinuerligt under läsåret att utvärdera, reflektera och analysera, både enskilt och tillsammans.

 

 

 

Uppgifter

V. 34 Normer & värden

Samling mån-fre (ca kl 9.10 i samband med frukt)

Antal närvarande och frånvarande barn räknas vid morgonens samling/fruktstund

Hur många barn ska det vara här när alla barn i Rosa grupp 2 är på förskolan?

Hur många barn är här idag? Räkna tillsammans

Hur många barn saknas? Vilka barn saknas? Addera antalet närvarande barn med antalet frånvarande barn.

Sjunga sånger med fokus på värdegrund och taluppfattning

"Rosa barnen" - Vi-känsla i gruppen

Namnsång - varje barn uppmärksammas

Förslag på sånger med fokus på antalsuppfattning

Kalle Kamel, Tre små grisar, En elefant balanserade,

Måndag

Samling före lunch: Enligt barnens önskemål leker vi leken "Vem gömmer sig under filten?"

Tisdag

Utflykt till Stabbyskogen

Samarbetsuppdrag kring taluppfattning

Samling före lunch: Samtala om förmiddagens utflykt

Kort matematiklek med djur och ordningstal. Sjunga en sång om ett av djuren

Onsdag

Spela "Berättarspelet", ett spel som öppnar upp för kommunikation och att lära känna varandra bättre i gruppen. Eftersom det är ett tärningsspel passar det även bra som observationsunderlag för antalsuppfattning.

Var? Altanen

Hur? Barnen delas in i mindre grupper (ca 4 barn i varje grupp) Varje grupp spelar spelet tillsammans med en pedagog.

Samling före lunch: Låta barnen kort berätta hur det gick att spela Berättarspelet. Leka "Hur många barn gömmer sig under filten?" Gömma två barn vid varje tillfälle.

Samling före mellanmålet: Snurra flaskan för önskesånger. Räkna tillsammans till utvalt tal innan flaskan snurras.

Torsdag

Loppan - uppdrag på gården med fokus på samarbete och taluppfattning

Hur? Barnen delas in i tre mindre grupper. Varje pedagog ansvarar för en av barnegrupperna. Varje pedagog har en loppa med uppdrag. Barnen väljer först ett tal mellan 1 och tio.

Samling före lunch: Leka "Vilka barn gömmer sig under filten?" Gömma två barn vid varje tillfälle.

Samling före mellanmålet: Fortsätta leken "Vilka barn gömmer sig under filten?"

Fredag

Vi samarbetar med Rosa grupp 1 i syfte att skapa vi-känsla på avdelningen

Sångsamling - gemensam aktivitet för alla barn och pedagoger på Rosa

Var? I Grupp 1´s stora rum

När? Ca klockan 10.30

Hur? Sara leder sångsamlingen

Lunch och högläsning i egna lärgruppen.

Valbara aktiviteter på hela avdelningen. Barnen väljer rum/aktivitet

Före mellanmålet samlas vi på nytt i Rosa 1´s stora rum för gemensam yoga

Högläsning - måndag - fredag

Vi fortsätter att läsa bokserien "Tio små kompisböcker" av Linda Palm och Lisa Sollenberg

V. 35 Normer & värden

Samling mån-fre (ca kl 9.10 i samband med frukt)

Antal närvarande och frånvarande barn räknas vid morgonens samling/fruktstund

Hur många barn ska det vara här när alla barn i Rosa grupp 2 är på förskolan?

Hur många barn är här idag? Räkna tillsammans

Hur många barn saknas? Vilka barn saknas? Addera antalet närvarande barn med antalet frånvarande barn.

Sjunga sånger med fokus på värdegrund och taluppfattning

"Rosa barnen" - Vi-känsla i gruppen

Namnsång - varje barn uppmärksammas

Förslag på sånger med fokus på antalsuppfattning

Kalle Kamel, Tre små grisar, En elefant balanserade, Äggsången

Måndag

Samling före lunch:

Tisdag

Utflykt till Stabbyskogen

Introducera boken "Lilla Nollan" (högläsning i skogen)

Samling före lunch: Samtala om förmiddagens utflykt

Sortera siffrorna 0-9 i rätt ordning

Onsdag

Hinderbana

Var? Stora gården

Hur?

Samling före lunch:

Leka Kims lek med siffrorna 0-9

Samling före mellanmålet: Titta på programserien "Katten Musen Tiotusen" avsnitt 1

Torsdag

Vi samarbetar med Rosa grupp 1 eftersom Anna och Sara har samtal med v.h

Vad?

Matematiklek och samarbets-/matematikuppdrag på förskolegården.

Hur?

Vi samlas på stora gräsmattan och inleder med en samling där avdelningen, lärgrupperna och varje barn uppmärksammas. Därefter leker vi leken "Kom alla mina barn" med siffrorna som utgångspunkt för "hur då?"...

Ex. Gå två stora steg, hoppa tre grodhopp, gå fem myrsteg

Samling före lunch: Leka "Hur många kulor gömmer sig under muggen?"

Samling före mellanmålet: Fortsätta leken "Vilka barn gömmer sig under filten?"

Fredag

Vi samarbetar med Rosa grupp 1 i syfte att skapa vi-känsla på avdelningen

Sångsamling - gemensam aktivitet för alla barn och pedagoger på Rosa

Var? I Grupp 1´s stora rum

När? Ca klockan 10.30

Hur? Sara leder sångsamlingen

Lunch och högläsning i egna lärgruppen.

Valbara aktiviteter på hela avdelningen. Barnen väljer rum/aktivitet

Före mellanmålet samlas vi på nytt i Rosa 1´s stora rum för gemensam yoga

Högläsning - måndag - fredag

Vi fortsätter att läsa bokserien "Tio små kompisböcker" av Linda Palm och Lisa Sollenberg

V. 36 Matematik

Samling mån-fre (ca kl 9.10 i samband med frukt)

Antal närvarande och frånvarande barn räknas vid morgonens samling/fruktstund

Hur många barn ska det vara här när alla barn i Rosa grupp 2 är på förskolan?

Hur många barn är här idag? Räkna tillsammans

Hur många barn saknas? Vilka barn saknas? Addera antalet närvarande barn med antalet frånvarande barn.

Sjunga sånger med fokus på värdegrund och taluppfattning

"Rosa barnen" - Vi-känsla i gruppen

Vi bygger en tidsmaskin

10-0 Sång med nedåträkning från talet tio till talet 0.

Barnen får välja djur som vi sjunger om - lyfta antal med koppling till valt djur eller sång. T ex fråga barnen om de vet hur många ben en spindel har om Imse vimse spindel önskas. Räkna och klappa till åtta innan sången sjungs.

MÅNDAG

Samling före lunch

Vad? Bygga torn med lika många klossar som siffran symboliserar

TISDAG

Utflykt till Stabbyskogen

Vad? Matematikuppdrag i skogen - siffror och antal

Hur? Barnen får i uppdrag att leta reda på en bra gren som kan användas. Det ska gå att sätta fast pärlor på grenen. Sifferkorten läggs upp och ner på marken. Ett barn i taget få ta ett sifferkort och benämna siffrans namn. Därefter får barnet som uppgift att trä pärlor på en gren, lika många pärlor som siffran symboliserar. Aktiviteten filmas av pedagog eller barn för observation.

Förberedelse: Ta med tre burkar med pärlor, tre uppsättningar med siffrorna 0-9 och tre iPads. Varje pedagog ska ha tillgång till pärlor, siffror och iPad.

Samling före lunch

Vad? Räkna djur och uppmärksamma ordningstal.

Hur? Varje barn får ställa ett utvalt djur i led på mattan. Vilket djur står först? Sist? Näst sist? Fjärde plats... Idag ska vi sjunga om det sjätte djuret i ledet, vilket djur står på sjätte plats? Räkna tillsammans första, andra, tredje...

ONSDAG

Vad? Kom alla mina barn - lek med siffror

Hur: Pedagog ropar Kom alla mina barn. När barnen har ropat hur då? ropar pedagogen olika rörelseuppdrag och håller upp siffra med koppling till uppdraget

Exempelvis: Hoppa tre (3) grodhopp, snurra fem (5) gånger, hoppa fyra (4) hopp på ett ben...

Var? Stora gården

Samling före lunch:

Leka Kims lek med siffrorna 0-9

TORSDAG

Vad? Tärningsuppdrag med fokus på matematik

Samling före lunch:

Vad? Räkna nyckelpigans prickar. Para ihop nyckelpigan med rätt tal/blad.

Hur? Placera alla nyckelpigor i en lång rad på golvet. Räkna antalet nyckelpigor. Lägg nyckelpigorna i en korg. Lägg ut bladen på samlingsmattan. Peka på ett blad i taget och fråga barnen om de kan tala om bladets tal. Låt ett barn i taget ta en nyckelpiga från korgen, räkna antalet prickar och para ihop nyckelpigan med rätt tal/blad.

FREDAG

Vi samarbetar med Rosa grupp 1 i syfte att skapa vi-känsla på avdelningen

Sångsamling - gemensam aktivitet för alla barn och pedagoger på Rosa

Var? I Grupp 1´s stora rum

När? Ca klockan 10.30

Hur? Sara och Malin leder sångsamlingen tillsammans

Lunch och högläsning i egna lärgruppen.

Valbara aktiviteter på hela avdelningen. Barnen väljer rum/aktivitet

Före mellanmålet samlas vi på nytt i Rosa 1´s stora rum för gemensam yoga

Högläsning, måndag - fredag

Läsa bokserien "Grodan och hans vänner" av Max Velthius

Barnen får rösta fram dagens bok med hjälp av Kaplastavar

Forskningsprojekt- Blooms reviderade taxonomi

Vad? Räkna barnen vid ingång

Hur? Barnen ställer sig i led utanför dörren till Rosa hallen. Sista barnet i ledet räknar alla barn som är uppställda i ledet och går in när detta är genomfört. Nytt sista barn (det barn som stod näst sist vid första räknetillfället) räknar gruppen och går därefter in... osv.

Vem? Alla i arbetslaget ska genomföra aktiviteten och dokumentera i såväl taxonimin som i Unikum.

När? Dagligen vid ingång

Uppföljning: På måndag när vi har arbetslagsreflektion, tid handledning av Elisabeth och Petra

V. 37 Matematik

TISDAG

Samla kottar på tid - 5 minuter

Hela gruppen får som samarbetsuppdrag att samla kottar på tid - 5 minuter

Forskningsprojekt - aktion 1, räkna barn i led

Varje barn får ta tre kottar och därefter ställa upp sig i ett led bakom en rockring.

Kasta kottar i hink

Barnet får bestämma om hinken ska placeras framför eller bakom ett liggunderlag. Framför liggunderlaget kortar avståndet och blir på så sätt en lättare utmaning medans bakom liggunderlaget förlänger avståndet och blir en svårare utmaning.

I aktivieten uppmärksammar vi ordningstalen första (kastet), andra (kastet) och tredje (kastet)

Vi uppmärksammar dessutom lägesorden framför och bakom.

V. 40 Naturvetenskap

Ut bland stjärnor, solen, planeter, månar och kometer!

Skapa planeterna i vårt solsystemet

Sånger

Solen är gul

Blinka lilla stjärna

Här sitter vi och ror

En liten båt

Hajarna

Högläsning

Lilla Nollan och dom andra

Professor Astrokatts Solsystem

Filmserier

Vims i rymden

Paxi

Trygghetsvandring

Vad? Kartlägga barnens trygghet och trivsel på förskolans stora gård.

Detta har inte koppling till naturvetenskap utan är en viktig del i vårt arbete med förskolans Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Trygghetsvandringen ska genomföras i oktober.

När? Förmiddagar efter frukt och efter högläsningen

Vem? Malin

V. 41och 42 Naturvetenskap

Vattnets kretslopp

Synliggöra vattnets kretslopp med bilden fram boken Lilla Nollan och dom andra

Vad är det för kunnande vi vill att barnen ska utveckla?

Förståelse vad kretslopp innebär, ex vatten, att det är samma vatten som går runt.

Förståelse för hur de genom ansvarstagande kan påverka vattnets förbrukning.

Läroplansmål: Förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra.

Vad innebär det att förstå detta?

Att de har förståelse för att det är samma vatten som finns idag som fanns när dinosaurierna levde dvs att vattnet “går runt”.

Att jag som person har möjlighet att påverka vattnets förbrukning genom att göra olika handlingar i vardagen ex. det vatten som är kvar i bringaren kan användas till att att vattna blommorna med.

Hur förstår barnen detta när vi börjar?

Hur vill vi att barnen ska förstå det sedan?

Att vattnet går runt i kretsloppet.

Förståelse för att barnen själva kan påverka genom att inte slösa med vårt gemensamma vatten.

_______________________________________________________

Vad? Reflektera tillsammans med barnen

Utgå från frågeställningarna:

Varför kallas vår planet jorden för Vattenplaneten?

Vilken betydelse har vattnet för vår planet?

Berätta mer om vad du vet om vattnet på vår planet!

När?

Vem? Malin och Enaam

Vad? Film

Paxi och vattnets kretslopp

Bara vanligt vatten - Vatten är viktigt!

Bara vanligt vatten - Vattnets kretslopp

Vattnets naturliga kretslopp

Vattenmannen & Speed - Vattnets kretslopp

När? Efter lunch och innan mellanmålet

Vem? Enaam

Vad? Film

Träd är solfångare

Träd är luftfuktare

Galonisarna: Blad

När? Onsdag och torsdag förmiddag

Vem? Malin

Högläsning

Badbaljan

Blött, sött och salt - avsnitten Vattenplaneten och Ständigt samma vatten

Droppen Dripp på äventyr

När? Efter lunch och innan mellanmålet

Vem? Malin

Vad? Stabbyskogen

Samla löv

10 löv, olika storlekar

10 löv, olika färger

Fotografera trädens rötter

Fotografera trädens skelett

Vem?

Rama och Enaam: samla löv i olika storlekar och olika färger.

Malin: trädens rötter och skelett

När? Tisdag

Vad? Skapande aktiviteter

Vad? Träd, skapande aktivitet

Rita träden som solfångare, luftfuktare och hur träden suger upp vatten

När? Onsdag och torsdag förmiddag

Vem? Malin eller Rama

Var? I språkrummet

Synliggöra vattnets kretslopp

Utgå från bilden ur boken Lilla Nollan och dom andra

Vem? Enaam

När?

Onsdag förmiddag

Torsdag för- och eftermiddag

Var? I ateljén

Experiment: Avdunstning

Syfte: undersöka avdunstning och vattnets kretslopp.

Det här behövs:

Två glasburkar med vatten

Plastpåse

Tuschpenna

Gör så här:

1. Fyll två glasburkar med lika mycket vatten. Markera vattennivån med en tuschpenna. Sätt ett lock på den ena burken.

2. Ställ glasburkarna i ett soligt fönster. Vad tror barnen kommer att hända med vattennivån i burkarna de närmaste dagarna?

3. Låt glasburkarna stå några dagar. Vad har hänt med vattennivån? Stämde det med vad barnen trodde?

Vad? Sångsamling

Solen, solen är gul.

Den är rund som ett hjul.//

På morgonen stiger solen upp

och sjunker när det är kväll. //

Woaw, woaw, woaw. (Första gången)

Havet, havet är blått.

Det är plaskigt och vått.//

Det gungar upp och det gungar ner,

jag flyter fram på en våg.//

Woaw, woaw, woaw. (Första gången)

Gräset, gräset är grönt.

Det luktar gott och är skönt.//

Det vajar hit och det vajar dit,

när vinden blåser förbi.//

Woaw, woaw, woaw. (Första gången)

Planetsången (mel. Blinka lilla stjärna)

Merkurius ligger närmast solen

Venus lika stor som jorden

Tredje klotet jorden är, Tellus är det namn den bär

Mars det är en röd planet, med berg, vulkaner ja du vet...

(Mars det är en röd planet, av rost, vulkaner ja du vet...)

Jupiter han den störste är

Saturnus vackra ringar bär

Uranus jätten som rullar fram

Neptunus stormar rusar fram

Pluto liten, som du vet. Kallas nu för dvärgplanet.

Vattnets kretslopp

Vattenmoln som faller ner som regn och snö

som smälter ner och rinner

i snabba bäckar som porlar,

glider fram i älv och flod,

vilar i en blank sjö

eller gungar ut i havet,

solen värmer hav och sjöar,

fukten stiger upp mot himlen och bildar:II

Jag leker träd

Vem? Malin

När? Klockan 9.10 ca

Var? Balansgångsbrädorna alternativt hallen

Taluppfattning med koppling till vattnets kretslopp

• Samtala om planeternas ordning i förhållande till Solen
• Snurra flaskan (önskesånger) som planeten Merkurius. Hur långt ska vi räkna? Snurra flaskan som Venus. Hur lång ska vi räkna nu? Snurra flaskan som vår vattenplanet Jorden... osv.
• Låt alla barn berätta vad vi människor använder vatten till. Räkna hur många användningsområden gruppen tillsammans berättat om.
• Arbetsblad erbjuds före lunch alternativt efter högläsning

V. 43 Naturvetenskap

FN-dagen

Vad? Uppmärksamma FN-dagen och barnkonventionen med ”En film om barnkonventionen för yngre barn”, youtube

Vattnets kretslopp - vattenexperiment

Vad? Tiggy testar - Att lita på en liter, UR Play

Om avsnittet: Tiggy undrar vad en liter är och hur stor plats den tar. En liter kan se väldigt olika ut men är alltid exakt lika mycket, trots olika behållare och mätglas.

Vad? Tiggy testar - Flyter eller inte, UR Play

Om avsnittet: Tiggy undersöker vad som flyter och vad som inte flyter när det släpps ner i vatten. Vad är det som gör att vissa saker flyter? Beppe förklarar förenklat vad begreppen Arkimedes princip och flytkraft innebär.

När? Måndag, om möjligt, annars vid annat tillfälle under veckan.

Vem? Enaam

Hållbarhet - Hur ska vi ta hand om planeten?

Vad? Plocka skräp i närområdet alternativt fota siffror i närområdet

När? Tisdag

Vad? Besöka Tiundas soprum, fota sorteringsskyltarna

När? Tisdag efter utflykt

Vad? Sortera skräpet vi har plockat. Om vi inte har plockat skräp tillsammans med barnen sorterar vi skräp som vi pedagoger har tagit med oss till förskolan. Vi använder de fotade sorteringsskyltarna vid sorteringsuppdraget. Därefter går vi till Tiundas soprum och slänger skräpet på rätt ställe.

Vad? Programserien Barr och Pinne räddar världen, UR Play

Barr och Pinne räddar världen från farligt skräp och lär sig samtidigt om kompostering, kretslopp, allemansrätt, sopsortering och återvinning. Serien tar fasta på hjältedåd i vardagen. Barr och Pinne räddar papperskorgen från batterier, komposten från badbyxor och sjön från glasspapper. Allt under parollen ”Ta hand om miljön! Låt den va grön!” De två hjältarna får hjälp av den virriga allvetaren Stickan för att få reda på vart skräpet egentligen ska och varför. Kontentan levereras i en sammanfattande dikt.

Vad? Bilder att samtala om vid t ex samling

v. 44-45 Språk & kommunikation

Vad? Utflykt till "Skorstenen" i Tegnérparken

När? Tisdag

Vem? Alla pedagoger eftersom hela barngruppen går på utflykt tillsammans

Vad? Rita och skapa vattnets kretslopp

När? onsdag och torsdag förmiddag

Vem? Enaam

Vad? Låta barnen berätta om vattnets kretslopp - dokumentera

När? onsdag och torsdag förmiddag

Vem? Malin

Vad? Spela catch and count - räknespel

När? onsdag och torsdag förmiddag

Vem? Rama

Vad? Spela rimmemory

När? onsdag och torsdag förmiddag

Vem? Hanna

Vad? Samling

Måndag - siffror och bokstäver

Tisdag - Malin berättar om skorstenen i Tegnérparken, skyskrapor och bokstavshissen

Onsdag - Pratbubblor - vilken siffra i Lilla Nollan har sagt vad?

Torsdag - rimord med koppling till Lilla Nollan

Fredag - Sångsamling tillsammans med Rosa grupp 1

När? Före lunch

Vem? Enaam på måndag, Malin tisdag-torsdag

Vad? Bokstavshissen

Vad? Skapa vårt egna bokstavshöghus - Vilken bokstav? Vilken våning?

Bokstäverna i alfabetet och ordningstal i fokus

När? Halva gruppen efter lunch, halva gruppen före mellanmålet

Vem? Enaam

Vad? Högläsning

Läsa de nyinköpta böckerna. Låta barnen rösta mellan två utvalda böcker. Barnen får innan de röstar titta på framsidan av boken och därefter ta del av texten på baksidan av boken.

När? Halva gruppen efter lunch, halva gruppen före mellanmålet

Vad? Vilka ord kommer barnen på som börjar på dagens bokstav. Hur många bokstäver har ordet. Vilket ord är längst? kortast? Finns det ord som är lika långa?

När? I samband med högläsningen

Vem? Malin

V. 46-47 Språk & kommunikation

Vad? Utflykt till Giraffparken Tegnérparken (v.46) och Stabbyskogen (v.47)

När? Tisdag

Vem? Alla pedagoger eftersom hela barngruppen går på utflykt tillsammans

Vad? Berätta om Lilla Nollan och vattnets kretslopp. Berättelsen skrivs ner på dator. Barnen uppmuntras därefter att rita och skriva nyckelord utifrån deras egna berättelse.

När? onsdag och torsdag förmiddag

Vem? Malin

Vad? Rita vattnets kretslopp (v.46) Skapa robot (v.47)

När? onsdag och torsdag förmiddag

Vem?Enaam

Vad? Spela catch and count - räknespel, rimmemory, alfabetsmemory

När? onsdag och torsdag förmiddag

När? onsdag och torsdag förmiddag

Vem? Priyanka/Hanna

Vad? Samling

Måndag - siffror och bokstäver

Tisdag - Hemliga ordet och superhemliga ordet (alfabetet, skriftspråket, antal bokstäver)

Onsdag - Pratbubblor - vilken siffra i Lilla Nollan har sagt vad?

Torsdag - rimord med koppling till Lilla Nollan

Fredag - Sångsamling tillsammans med Rosa grupp 1

När? Före lunch

Vem? Enaam på måndag, Malin på tisdag-torsdag, Sara/Malin på fredag

Vad? Bokstavshissen

Vad? Skapa vårt egna bokstavshöghus - Vilken bokstav? Vilken våning?

Låta barnen skriva avsnittets ord i en egen skrivbok.

Uppmuntra barnen att komma på ord som börjar på aktuell bokstav

Bokstäverna i alfabetet och ordningstal i fokus

När? Halva gruppen efter lunch, halva gruppen före mellanmålet

Vem? Enaam (Bokstavshissen och aktivitet med skrivböcker),

Vad? Högläsning

Läsa de nyinköpta böckerna.

Böcker skrivna på rim - uppmärksamma rimord (ex. Gruffalon, Var är mamma?)

Böcker som uppmuntrar till samtal om vattnets kretslopp (ex. Kurran och Pigan)

Böcker som uppmuntrar till att beskriva ledtrådar (ex. Vad har du bakom ryggen?)

När? Halva gruppen efter lunch, halva gruppen före mellanmålet

Vem? Malin

Vad? Vilka ord kommer barnen på som börjar på dagens bokstav. Hur många bokstäver har ordet. Vilket ord är längst? kortast? Finns det ord som är lika långa?

När? I samband med högläsningen alternativt vid mellanmålet

Vem? Malin

V.48 Digitalisering

Vad? Learning Study. Se särskild planering.

När? Tisdag, onsdag och torsdag förmiddag

Vem? Malin och Enaam

Vad? Jättens julkalender - dagliga uppdrag att genomföra i mindre grupper och/eller i helgrupp

När?

Helgrupp: samling före lunch

Mindre grupper: Förmiddagstid eller vid barnens fria val av aktiviteter.

Vem? Malin och Enaam

Vad? Spela appen Stava

Vem? Hanna, Priyanka

När? tisdag förmiddag

Vad? Spela appen Räknetornet

Vem? Hanna, Priyanka

När? Onsdag och torsdag förmiddag

Vad? Bokstavshissen

Vad? Skapa vårt egna bokstavshöghus - Vilken bokstav? Vilken våning?

Låta barnen skriva avsnittets ord i en egen skrivbok.

Uppmuntra barnen att komma på ord som börjar på aktuell bokstav

Bokstäverna i alfabetet och ordningstal i fokus

När? Halva gruppen efter lunch, halva gruppen före mellanmålet

Vem? Enaam (Bokstavshissen och aktivitet med skrivböcker),

Vad? Högläsning

Läsa de nyinköpta böckerna.

När? Halva gruppen efter lunch, halva gruppen före mellanmålet

Vem? Malin

Vad? Vilka ord kommer barnen på som börjar på dagens bokstav. Hur många bokstäver har ordet. Vilket ord är längst? kortast? Finns det ord som är lika långa?

När? I samband med högläsningen alternativt vid mellanmålet

Vem? Malin

V. 49 Digitalisering

Digitala julkalendern

Bokstavshissen

Puppet Pals - Lilla Nollans värld

Vad gömmer du bakom ryggen?

Digitalt låta roboten berätta ledtrådar och låta kompisarna gissa

Animera vår robot

V. 1-4 Normer & värden

Gruppstärkande undervisning

Utveckla stimulerande lärmiljöer som inspirerar och utmanar barnen i gruppen

Förskolans värdegrund: Tryggt, roligt & lärorikt

Högläsning: Böcker med tema värdegrund

Grodan & hans vänner av Max Velthuijs

Film: Bokstavshissen och eller Bästa bokstaven

Matematik

Högläsning

Vad? Böcker med fokus på matematik

När? Halva gruppen efter lunch, halva gruppen före mellanmålet

Om vi har vikarie får hela gruppen högläsning efter lunch

Ansvarig: Malin

Högläsningsböcker med fokus på matematik

Lilla Nollan och dom andra - vår valda projektbok

1boken - En bok om talet ett och många.

Boksamtal: Uppmuntra barnen att räkna med i sifferäventyret. Antalsuppfattning samt enkel addition och eller subtraktion.

2boken

3boken

4boken

5boken

Knorr, Koko och siffran 7

Rolfs räkneresa



Undervisningsaktiviteter i helgrupp på samlingen, mindre grupp förmiddagstid, enskilt eftermiddagstid närbarnen har tid för fria val av aktiviteter.

Mönster - laborativ matematik

Kan du/ni upptäcka mönstret? Vad är det för mönster? Hur ska mönstret fortsätta?

Skapa mönster med olika material exempelvis snäckor, kastanjer, geometriska figurer, lego, bokstäver

Taluppfattning - subitisering

Spela olika tärningsspel, exempelvis "berättaspelet", "tjuven"

Tärningsstatistik

Clementinmatematik

Sannolikhet - hur många klyftor tror du att det finns under skalet?

Antalsuppfattning - räkna clementinerna, räkna klyftorna

Problemlösning - hur många klyftor i var? dela rättvist!

Samtal om strategier vid räkning

Äpplematematik

Dela äpplen i halvor, fjärdedelar och åttondelar - räkna antal, jämföra helt äpple med delar.

Språk & kommunikation

Film: Bästa bokstaven

Barnens egna skrivböcker

Högläsning

Lilla Nollan och dom andra

Vattnets kretslopp - dripp och dropp på äventyr

Bokserien: Kurran och Pigan - om naturens föränderlighet

Gruffalon och Lillgruffalon - rimord

Vad har du bakom ryggen - gissa ledtrådar

Språklekar med Lilla Nollans värld som utgångspunkt

Gissa ledtråden

Hemliga ordet och superhemliga ordet

Pratbubblor med citat

Rimord

Återberätta med hjälp av bilder från Lilla Nollan boken

Återberätta genom drama

Lilla Nollans värld och vattnets kretslopp

Den tionde skorstenen, skyskrapor och bokstavshissen