Ämnen:
Svenska, Geografi, Svenska som andraspråk
·
Årskurs:
6
Europa åk 6 Ht-21
Sandarne skola, Söderhamn · Senast uppdaterad: 23 augusti 2021
Världsdelen Europa. I arbetsområdet Europa kommer du att få att lära dig fakta om olika länder och regioner, naturen, naturtillgångar och befolkning.
Vad ska vi göra?
Vi kommer att:
- Träna kartkunskap.
- Träna Europas namngeografi så som länder, huvudstäder, bergskedjor, några floder och hav.
- Jämföra några länder med varandra gällande natur, naturresurser och klimat.
- Lära om hur Europas befolkning är fördelade samt levnadsvillkor för människor i olika länder.
- Du kommer att tilldelas en uppgift där du tar reda på fakta om ett Europeiskt land. Arbetet avslutas genom en muntlig redovisning med hjälp av en Powerpoint.
Hur ska vi arbeta med detta område?
Genom att använda oss av digitala verktyg och atlas kommer vi att
- Träna namngeografi för Europa
- Öva på att läsa topografiska och tematiska kartor
- Se och diskutera kring informationsfilmer om Europa samt arbeta med frågor kring dessa.
Varför ska vi arbeta med detta?
Se kopplingar till läroplanen - Kunskapskrav nedan.
Läroplanskopplingar
Centralt innehåll (6)
Jordytan och på vilka sätt den formas och förändras av människans markutnyttjande och naturens egna processer, till exempel plattektonik och erosion. Vilka konsekvenser detta får för människor och natur.
Namn och läge på övriga Europas länder samt viktigare öar, vatten, berg, regioner och orter.
Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor.
Fältstudier för att undersöka natur- och kulturlandskap, till exempel hur marken används i närmiljön.
Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.
Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling.
Kriterier (24)
Eleven har grundläggande kunskaper om natur- och kulturlandskap och visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få för människor och natur.
I resonemangen beskriver eleven enkla samband mellan natur- och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad.
Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett i huvudsak fungerande sätt, samt för enkla resonemang om olika källors användbarhet.
Vid fältstudier använder eleven kartor och enkla geografiska verktyg på ett huvudsak fungerande sätt.
Eleven kan resonera kring frågor som rör hållbar utveckling och ger då enkla och till viss del underbyggda förslag på miljöetiska val och prioriteringar i vardagen.
Dessutom för eleven resonemang om orsaker till och konsekvenser av ojämlika levnadsvillkor i världen och ger då enkla och till viss del underbyggda förslag på hur människors levnadsvillkor kan förbättras.
Eleven har goda kunskaper om natur- och kulturlandskap och visar det genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få för människor och natur.
I resonemangen beskriver eleven förhållandevis komplexa samband mellan natur- och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad.
Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett relativt välfungerande sätt.
Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett relativt väl fungerande sätt, samt för utvecklade resonemang om olika källors användbarhet.
Vid fältstudier använder eleven kartor och enkla geografiska verktyg på ett relativt ändamålsenligt sätt.
Eleven har goda kunskaper om Sveriges, Nordens och Europas namngeografi och visar det genom att med relativt god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.
Eleven kan resonera kring frågor som rör hållbar utveckling och ger då utvecklade och relativt väl underbyggda förslag på miljöetiska val och prioriteringar i vardagen.
Dessutom för eleven resonemang om orsaker till och konsekvenser av ojämlika levnadsvillkor i världen och ger då utvecklade och relativt väl underbyggda förslag på hur människors levnadsvillkor kan förbättras.
Eleven har mycket goda kunskaper om natur- och kulturlandskap och visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få för människor och natur.
I resonemangen beskriver eleven komplexa samband mellan natur- och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad.
Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett välfungerande sätt.
Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett väl fungerande sätt, samt för välutvecklade resonemang om olika källors användbarhet.
Vid fältstudier använder eleven kartor och enkla geografiska verktyg på ett ändamålsenligt och effektivt sätt.
Eleven har mycket goda kunskaper om Sveriges, Nordens och Europas namngeografi och visar det genom att med god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.
Eleven kan resonera kring frågor som rör hållbar utveckling och ger då välutvecklade och väl underbyggda förslag på miljöetiska val och prioriteringar i vardagen.
Dessutom för eleven resonemang om orsaker till och konsekvenser av ojämlika levnadsvillkor i världen och ger då välutvecklade och väl underbyggda förslag på hur människors levnadsvillkor kan förbättras.
Eleven har grundläggande kunskaper om Sveriges, Nordens och Europas namngeografi och visar det genom att med viss säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.
Matriser i planeringen
Innehåller inga matriser
