Förskoleområde 6 - språkutveckling 22-23

Målområde: Vad ska barngruppen lära sig, förmå och förstå 

 

.  

I förskoleområde 6 arbetar vi med att stimulera varje barns språkutveckling oavsett språk. Det finns många språk att använda när vi kommunicerar med varandra och vi uppmuntrar och motiverar barnen till att använda alla för att alla barn ska få hitta det sätt som passar dem bäst. Varje barn har rätt att få göra sig förstådd oavsett språk och det är vår uppgift att guida dem på vägen. 

Larson (2019) menar att pedagoger i förskolan ska handla och agera i linje med de demokratiska värdena, men de är också språkliga förebilder som ser till att samtalen i förskolan präglas av de demokratiska grundpelarna som bland annat är att alla barn ska få uppleva att de har en röst och ett språk att använda. Det är viktigt för demokratin att alla barn ges en röst och ett språk, oavsett om det är verbalt språk, tecken, bilder eller något annat 

Generativ fråga 

Vad innebär det att kommunicera? 

  
Mål ur Lpfö-18 

1. Ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften 

2. förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar, 

3. intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa, 

4. intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap, 

5. svenskt teckenspråk, om barnet har hörselnedsättning, är dövt eller av andra skäl har behov av teckenspråk, 

6. både det svenska språket och det egna nationella minoritetsspråket, om barnet tillhör en nationell minoritet, 

7. både det svenska språket och sitt modersmål, om barnet har ett annat modersmål än svenska, 

 

Utvärderingskriterier 

Läroplansmål 1 

• Barnen möter ett rikt och varierat språk. 

• Barnen erbjuds en bredd av verktyg för kommunikation. 

• Vi vill ge barnen möjlighet att utöka och vidga sin ordförståelse. 

 

Läroplansmål 2 

• Barnen berikar och utvidgar sina erfarenhetsvärldar genom att lyssna på och ta in det andra säger. 

• Barnen har en vilja att dela med sig av och förmedla sina erfarenheter. 

• Barnen får erfarenheter av vilka positiva effekter det kan bli av att dela med sig av sina tankar och sätta ord på sitt agerande. 

• Vi erbjuder barnen olika forum och en förståelse för vad som är relevant innehåll. 

 

Läroplansmål 3 

• Barnen får erfara att det finns olika sätt att kommunicera. 

• Barnen får erfara ord i ett sammanhang. 

• Ge barnen möjlighet att utveckla en inlevelseförmåga utifrån ett sammanhang. 

 

Läroplansmål 4 

• Visar intresse för alfabetet och ordbildningar. 

• Utvecklar en förståelse för att ord och symboler är verktyg för kommunikation. 

 

Läroplansmål 5, 6 & 7 

• Vi kartlägger barnens språkliga bakgrund och har det som underlag för att erbjuda en variation på undervisningen 

• De olika språken vi har representerade i vår barngrupp är synliga i vår miljö. 

 
Kännetecken 

Läroplansmål 1 

• Deras ordförråd vidgas och vi kan se att de hittar strategier för att återberätta eller kunna beskriva olika händelser.  

• Utmanar varandra och använder begrepp i sitt rätta sammanhang. 

• Barnen visar en nyfikenhet för och vågar testa olika talade språk. 

• Barnen börjar hitta sin föredragna väg för kommunikation. 

• Barnen vågar utrycka sig på andra sätt än det som kommer naturligt för dem. 

 

Läroplansmål 2 

• Ställer relevanta följdfrågor när någon berättar något. 

• Barnen samspelar med andra för att få en reaktion eller få ut ett behov. 

• Barnen använder sig av varandras erfarenheter. 

• Barnen kan referera till tidigare erfarenheter som argument i nya situationer. 

• Barnen visar en nyfikenhet att försöka förstå de signaler andra sänder ut och vill förmedla. 

 

Läroplansmål 3 

• Barnen använder sig av de verktyg vi erbjuder för att förtydliga eller förstärka sin kommunikation. 

• Barnen kan återberätta delar av texter de har fått ta del av. 

• Barnen kan beskriva olika händelseförlopp. 

• Lever sig in i sagor när vi läser. 

 

Läroplansmål 4 

• Barnen börjar producera bokstäver och börjar använda bokstäverna för att bilda ord 

• Barnen börjar känna igen bokstäver, namn och vanliga ordbilder. 

• Barnen leker med ord och provar rimma. 

 

Läroplansmål 5, 6 & 7 

• Vi erbjuder litteratur på olika språk. 

• Barnen känner sig trygga i att vilja dela med sig av vad saker heter på det egna språket. 

• Barnen visar en nyfikenhet för att lära sig mer om och på, de andra barnens talade språk. 

• Barnen vågar utrycka sig på andra sätt än det som kommer naturligt för dem. 

 

Barnens förståelse 

Larsson (2019) menar på att barn föds med en rik språklig potential och sätter genast igång att knäcka koderna för de språk som talas av de närstående. Med denna kunskap så vi vill att barnen ska utveckla en förståelse för att det finns olika sätt att kommunicera på. Att de får en förståelse för nyttan med att kunna kommunicera med andra och att kunna tolka det andra vill kommunicera. Kommunikation betyder att dela något eller att göra något gemensamt det är ett samspel, kroppsspråk förankrar och förstärker. 

  

Förmågor 

• Kommunikativ förmåga: Samtala, föra diskussioner, motivera, presentera, framföra och bemöta argument. 

• Begreppslig förmåga: Förstå innebörden av begrepp, använda dem och relatera dem till varandra. Vi vill att barnen ska utveckla sin förmåga att förstå andra, och att kunna göra sig förstådd. 

 
Barnens intresse, initiativ och behov 

Larsson (2019) poängterar att oavsett barnets förutsättningar att ta till sig ett språk, så kommer mängden språk som barnet tar till sig att avgöra hur mycket språk det lär sig. 

Vi ska fånga barnen i deras lekar, där vet vi att de är intresserade och nyfikna vilket gör att vi kan bygga språk utifrån ett sammanhang som skapar möjligheter till att få igång samtal. Vi har olika bokstavsmiljöer som skapar intresse för skriftspråk. Språkmiljöer kan vara mötesplatser, vi måste säkerställa att vi har mötesplatser där barnen kan samtala. Synlig och tydlig dokumentation i form av en processväg öppnar för en möjlighet för barnen att mötas och kommunicera kring gemensamma erfarenheter. Genom att de får vara delaktiga i processen vill vi att de ska kunna utföra, upptäcka och utforska med hjälp av sig själva och varandra. Vi ska väcka barns intresse och medvetenhet för andra språk och kulturer i vardagen genom att barnen tex lär sig ord på olika språk och vi uppmärksammar barnen på att det finns olika språk, kulturer och länder i världen. 

  

Pedagogernas förhållningssätt 

Genom att inta ett utforskande förhållningssätt vill vi skapa sammanhang som gör att barnen vågar prova olika lösningar och strategier. Vi vill att deras intressen och nyfikenhet ska få leda in dem i nya möten. Vi vill uppmuntra barnen till att använda hela sin förmåga och att använda sig av varandras förmågor för att gå in i nya processer och för att använda och utforska nya material.  

Larsson (2019) menar på att det ger stor effekt på barnens språkutveckling om vi höjer nivån på det egna talande språket. Hon menar på att det inte bara kräver att du blir medveten om vilket språk du använder utan också vilket språk du inte använder.  

Vi vill motivera barnen till att utvidga sina referensramar genom att de känner en trygghet i att de förstår vad vi arbetar med. Vi vill bjuda in till reflektion och låta reflektionen vara tillgänglig och levande i vår verksamhet. Detta för att skapa möjligheter för barnen att få syn på sitt eget lärande men också för att vi ska kunna se var barnen befinner sig i processen och hur vi ska kunna utmana och vara medupptäckare. 
 

Nyckelord: 

Medforskare - På vilket sätt behöver jag vara närvarande i denna situation för att bli en medforskare? 

Scaffolding – Utmana utifrån varje barns enskilda behov och förutsättningar. 

Utmanande/öppna frågor – Vilken typ av frågor ställer jag?  

Närvarande – Vad innebär det att vara närvarande i min verksamhet för att jag som pedagog ska kunna stötta baren? 

  

Hur vad och när dokumenterar vi 

Dokumentationen ska synliggöra tankar och reflektioner som sker under aktiviteterna för att kunna se vad som händer hos barnen och vilka effekter undervisningen ger. Det kan vara spännande att dokumentera samma aktiviteter eller experiment flera gånger för att få syn på processen som har startat hos barnen. Dokumentationen ska fånga upp barnens kunskap om ämnet för att möjliggöra för dem att få syn på sitt eget lärande. Vi behöver dokumentera samspelet inför och under aktiviteterna för att säkerställa att alla barn har lika möjlighet att delta utifrån sina behov. Dokumentationen behöver synliggöra barnens reflektioner för att kunna ta tillvara och bygga vidare på deras erfarenhet och låta dem skapa en tillit till sin egen förmåga. 

  

Genomförande: vilka erfarenheter och upplevelser vill vi att barnen ska ta del av i undervisningsområdet/temat 

Vi pedagoger använder oss av olika verktyg såsom bilder, tecken som stöd, olika digitala verktyg som tex Polyglutt i vårt arbete med språkutveckling och för att förstärka språket hos barnen. Vi bygger våra lärmiljöer så att de ska locka och inspirera barnen till språkande, vi placerar medvetet ut saker i våra miljöer som väcker samtal hos barnen. Om vi pedagoger är närvarande i miljön så blir den mer språklig då vi hjälper till att på olika sätt sätta ord på barnens upplevelser. Då blir pedagogen också medveten om vilken typ av språk och ord vi erbjuder barnen. Larsson (2019) skriver att när man har en välutvecklad språklig medvetenhet så bidrar vi pedagoger till att skapa goda förutsättningar för att barnen ka lära sig läsa och skriva. Även det som är omöjligt att lära sig den närmsta tiden kan så frön till framtida lärande. 

Vi stimulerar barns språkutveckling genom högläsning, boksamtal, språklekar, rim och ramsor, sång, musik, bild och drama. Barnen ska omges av ett rikt och nyanserat språk där pedagogerna bekräftar och sätter ord på barnens upplevelser, känslor och händelser. Utveckling sker genom att vi använder oss av olika sätt att kommunicera och att vi uppmuntrar barnen till att samtala och använda sig av de olika sätten att kommunicera. Vi tar fasta på det som Jensen & Pihlgren (2020) skriver om att högläsningsstund förmedlar så mycket mer än bara bokens innehåll, det ökar ordförrådet och barnen kan lära känna orden, det öppnar upp för ett mer nyanserat språk och förstå sin omvärld på. För att högläsning ska vara språkutvecklande så krävs det att barnen får samtala om det de läser med andra. 

I vår undervisning stimulerar vi barns språkutveckling genom att på ett lekfullt sätt träna bland annat munmotorik. Högläsning är en viktig del i barns språkutveckling då den både visar barnen nyttan med att kunna både läsa och skriva, i böcker får de även ofta möta ett mer målande språk än vi gör i tal. Vi erbjuder därför många olika sorters böcker och på flera olika språk. För att kunna säkerställa att alla barn får lika möjligheter att få ett språk och kunna göra sig förstådda är det viktigt att redan från början ger alla barn flera olika verktyg för kommunikation. TAKK och bildstöd ska inte vara något vi sätter in i efterhand när vi märker att barnets verbala språk inte kommer som vi tänker, utan bör finnas med från början. Det ökar även förståelsen hos alla barn när de möter andra som kommunicerar på olika sätt. 

 

 

Referenser: 

Larsson, K (2019) Språklig förebild i förskolan. Gothia fortbildning  

Jensen Klang, A & Pihligren, A (2020) Undervisningsstrategier i förskolan. Lund: Studentlitteratur