Sädesärlan arbetslagskontrakt HT-21

Datum: 13/08/21 Arbetslag: Karin ochh Kerstin

Inledning

När ni skapar ett arbetslagskontrakt ska ni använda er av denna mall. Döp om den i rubrikrutan till "Arbetslagskontrakt + er avdelnings namn" och byt bild. Lägg sedan till samtliga kollegor i arbetslaget, rektor och biträdande rektor som medredaktörer och spara. Redigera ingressen och fyll i datum samt namn på arbetslag/ pedagoger. När ni arbetat klart i dokumentet och har svarat på alla frågor kan ni radera all text som är grön- och rödmarkerad.

Arbetslagskontraktet syftar till att skapa en gemensam pedagogisk riktning för kommande läsår såväl som att skapa förutsättningar för ett gott samarbete i arbetslaget. Det syftar även till att ta fram ett gemensamt förhållningssätt till barnen och till att skapa tillgängliga undervisningsmiljöer. Arbetslagskontraktet lägger också grund för superstruktur-schemat som senare ska skrivas fram, då ni här tar fram ansvarsfördelning och grunden för vad barnen ska få möta i sin verksamhet.

 

Arbetslagskontrakt

Reflektera tillsammans kring följande frågor:

  Vilka förväntningar kan/ ska vi ha på varandra för att skapa och upprätthålla ett professionellt samarbete och kommunikation? Hur säkerställer vi en professionell trygghet i vårt bemötande av varandra? 

Att vi vågar prata med varandra om det uppstår missförstånd i olika situationer och vågar granska oss själva.

Att vi litar på varandra och att det är okay att man gör på sitt sätt.

Att vi har fullt förtroende för varandras kompetens och respekterar varandras olikheter så att vi erbjuder barnen en så bra pedagogisk miljö som möjligt.

Att vi är flexibla och öppna för förändringar.

Att vi vågar ta upp saker eller frågor på olika reflektionstillfällen.  

Att vi är aktiva tillsammans med barnen och hjälps åt att möta vårdnadshavare.                                       

Att vi är noga med att besvara deras frågor - och hänvisar vidare när vi känner oss osäkra på hur vi ska bemöta frågan. Det är viktigt att alla tre avdelningarna informerar varandra om det är något som man bör känna till om "varandras" barn.

Att vi håller oss till superstrukturen utifrån de förutsättningar som finns.                                                       

Att vi behöver revidera och utvärdera superstrukturen under terminens gång för att få syn på eventuella brister, men också styrkor.                                                                                                                           

 Att vi är närvarande pedagoger och att vi kan och vågar be varandra om hjälp t.ex. när vi behöver en paus / bryta i arbetet.

Alla tre avdelningar på övre planet är överens om att dela in "sin" barngrupp i två grupper så att resp. avdelningsreflektion kan genomföras. T.ex när Sädesärlans pedagoger har avdelningsreflektion, går hälften av barngruppen till Silvertärnan, och den andra hälften går till Ringduvan. De grupperna är fasta.  Vi utvärderar när vi provat vid några tillfällen.

 

Vad är viktigt att vi är överens om och vad behöver vi inte vara överens om i mötet med barnen? 
Det är viktigt för oss att vi är överens om att prata med barnen vid konfliktsituationer, och lyssna på vad de har att säga, båda parter. Att barnen är delaktiga, och får höra olika perspektiv. Vi bekräftar barnens känslor och visar att det är okay att få visa sin besvikelse, ilska etc. Vi fokuserar på att avbryta konflikten, men det är viktigt att de barn som är inblandade känner sig så nöjda som möjligt vid lösningen. 

Hur vi hanterar situationer kring när barnen inte vill göra som vi vill / tänker, har med situationen att göra. Vissa rutiner behöver följas t.ex. tvätta händerna efter utelek och toalettbesök, sitta still när det äts något osv. Andra situationer som t.ex möten, läsa bok, kan barnen välja bort. Vi försöker ta reda på varför barnet inte vill vara med / hitta andra alternativ.                                                                                                                                                    Rutinerna är viktiga och det är viktigt att vi är överens om de .sk. "liv-och-dödreglerna". Vi behöver vara tydliga med barnen om vad som gäller och förklara varför.                                                                                                                                                                                                                                                                                                

 Vilka pedagogiska lärmiljöer ska vi sträva mot att erbjuda barnen i vår verksamhet? Hur gör vi dessa lärmiljöer tydliga, tillgängliga, varierande och hållbara?
Vi vill skapa undervisningsmiljöer där barnen blir aktiva i sitt görande och har valmöjligheter. Detta åstadkommer vi genom att introducera och presentera miljöer och material för barnen så att de kan bli självständiga i sitt möte med dessa. Genom att dokumentera vår miljö, i arbetslaget och tillsammans med barnen kan vi också låta undervisningsmiljöerna vara flexibla och dynamiska utifrån barnens intressen och behov.                                                                                                                                                                   

Vi strävar också efter att erbjuda barnen tillåtande undervisningsmiljöer där de möter pedagoger som är nyfikna på deras idéer, kan låta material flytta mellan rummen och som är med och resonerar tillsammans med barnen kring vad som är möjligt/ inte möjligt.                                                                                                                                                                                                   

Vi strävar också efter att erbjuda undervisningsmiljöer där barnen i sin egen aktivitet och lek får möjlighet att utforska; matematik, språk, demokrati, teknik och skapande.                                                                                                                                                                                                   

Vi rensar och gör iordning avdelningen tillsammans med barnen. Vi introducerar materialet och bestämmer tillsammans med barnen vart det ska förvaras. Vi tänker att det ger bättre förutsättningar när barnen ska plocka undan efter aktiviteten. 

        

Vilka regler (inklusive tidsreglering) har vi - och varför? Vilka delar av dagen utgår vi från det barnen kommunicerar och uttrycker, vilka delar av dagen utgår från det vuxna anser bäst för barnen?                                                                                                                                                         

Rutinerna är givna. Före kl. 09.15 och efter 15.00 samarbetar våningsplanen/hela huset på våra gårdar. Barnen ges utrymme, inom ramen, att själva bestämma t.ex. vad och hur mycket de vill äta under måltiderna, vad de vill leka/sysselsätta sig med etc.                                                                                                                 Personalschema/täthet och barnantal i huset avgör vilken gård vi är på vid utevistelsen, men barnen bestämmer själva vad de vill sysselsätta sig med                                                                                     

Alla barn som vill, ska få chans att komma till tals under diskussioner/ möten.                                                                                                                                           

Överenskommelser om hur vi ska vara bra kompisar tillsammans - för att det ska vara ett tryggt och roligt klimat för alla som är på förskolan.