Kartor och klimat

Vi kommer att läsa kartor och klimat v. 33-43. Här kommer vi att lära oss använda olika slags kartor, båda fysiska och digitala. Vi kommer att lära oss hur det blir vind och regn. Vi kommer att läsa om olika klimatzoner och olika vegetationszoner och vad som är typiska för dessa. Vi kommer också att prata om klimatförändringar

Planering i geografi åk 7.

Vi kommer att använda boken Geografi 7-9/Utkik.

Vi ska jobba med dessa moment:

1.    Geografi – att studera helheten (s. 8-17 i boken)
Med kartor jorden runt (s. 18-41 i boken)
Väder, klimat och vegetation (s. 42-69, 110-119 i boken)

Du kommer att bedömas på följande sätt

ü     Prov – vi kommer att ha ett prov på området väder, klimat och vegetation torsdagen den 28/10 v. 43 s. 42-69 och 110-119. Vi kommer också ha kart- och begreppstester.

ü  Analys – du kommer att få göra analysfrågor. Du kommer att lämna in dessa och kommer att få bedömning på dessa. Var noga med inlämningstiden.

ü  Lektionstid – vi ska jobba mycket tillsammans och jag bedömer er under arbetets gång. Det är också viktigt att du är muntligt aktiv.

Undervisningens innehåll och vad du ska kunna

v. 33-34 Geografi- att studera helheten

Vad är geografi?
Vi tränar oss på att använda kartboken, övning Storatlas.
Vi jobbar med s. 8-17 i boken. Extrauppgifter finns på s.17

v. 35-38 Med kartor jorden runt och namngeografi i världen s. 18-41
Vi kommer att göra övningar om väderstreck och jordens gradnät, stenciler.
Vi gör övningar om karttecken s. 25.
Träna på kartan med hjälp av bilder s. 31, underlagskarta behövs.
Kartövning – Mentala kartor i ”huvet på en människa” s. 35
GIS – geografens digitala hjälpmedel.
Kiruna – en stad som ska flyttas, övning s. 20-21
Havsisen i ishavet smälter, övning s. 38-39
Världen kartor: hav, berg, floder, länder vi använder papperskartor och Seterra.

Detta ska du kunna:
Du ska kunna använda och läsa av kartor i kartbok och förstå specialkartor. Kunna väderstreck, ekvator, vändkretsar, polcirkel, nollmeridian, längd- och breddgrad. Kunna använda gradnätet för att hitta.
Kunna placera och namnge världsdelar, viktiga länder, berg, vatten, regioner och naturområden

v. 39-43 Väder, klimat och vegetation s. 42-69 och 110-119
Hur gör jag en geografisk analys? Exempel – staden New York (orsaker och konsekvenser)
Vi gör övningar klimatdiagram s. 58 och om hur vindar och regn uppstår, detta på stenciler.
Arbete med klimatzoner övning s. 61, 63, 66-67.
Vi gör en fördjupning om Andernas klimatzoner, uppgiften finns på s. 44-45 i boken.
Växthuseffekten och klimatförändringar, övning s. 115.                 
Vi kommer att använda Binogi.

Detta ska du kunna:
Hur blir det olika årstider? Hur uppstår vindar? Vilka betydelser har havsströmmarna? Kunna mäta temperatur och lufttryck. Kunna förklara högtryck och lågtryck.
Kunna de olika klimat- och vegetationszonerna och kunna förklara vad som är typiskt för respektive zon. Kunna skillnaden på kust- och inlandsklimat. Kunna läsa klimatdiagram.
Varför regnar det, olika sätt. Vattnets kretslopp. Vindar: passadvindar, monsunvindar och västvindar.
Kunna använda viktiga ord och begrepp inom området t.ex. klimat, väder, storm, barometer, termometer, monsun, atmosfär.
Kunna redogöra för olika klimatförändringar, t.ex. förstärkt växthuseffekt, ökenspridning, havsnivån och issmältning och vilken betydelse de får för oss människor. Förklara hur klimatet påverkar människans vardag och vad kan vi göra för att påverka klimatet.

Syfte

• analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen,
• utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen,
• göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker, och
• värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling.
  
  

Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9

·        Eleven har grundläggande kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen. Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation samt för enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur dessa mönster ser ut och hur de har förändrats över tid samt orsaker till och konsekvenser av detta. Eleven för enkla och till viss del underbyggda resonemang om klimatförändringar och olika förklaringar till dessa samt deras konsekvenser för människa, samhälle och miljö i olika delar av världen.

·        Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett i huvudsak fungerande sätt, samt för enkla och till viss del underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans. Vid fältstudier använder eleven kartor och andra verktyg på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven har grundläggande kunskaper om världsdelarnas namngeografi och visar det genom att med viss säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.

·        Eleven kan resonera om olika ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och redogör då för enkla och till viss del underbyggda förslag på lösningar där några konsekvenser för människa, samhälle och natur vägs in.