Språk och kommunikation

Vi fokuserar på språket och ger barnen medel för att språka.

Nationellt mål:
Lpfö-18

Syfte:
Varför gör vi detta?

Vi vill berika barnens språkutveckling och ordförråd på ett lustfyllt sätt.

Innehåll:
Vad ska undervisningen innehålla?

Vi utgår från Babblarnas bok Dadda hälsar på 

Detta ska ske genom högläsning i olika former samt genom rim, ramsor och sång.

Orden förstärks med tecken.

Skapande

Digitala verktyg

Reflektion och Analys
(Pedagogers och barns perspektiv)

Vi har introducerat boken Dadda hälsar på med projektorn.

Genom att projicera boken kan fler barn ta del av sagan samtidigt.

Vi läser boken Dadda hälsar på. Barnen är med och knackar på dörrarna allteftersom vi läser boken. Babblarnas namn benämns. Boken är tillgänglig på avdelningen så att de själva kan titta i den. 

Babblarnas dörrar är också uppsatta på väggen så att boken kan läsas i olika former. Det blir samtal kring bilderna i både planerad och spontan undervisning. 

Vi har introducerat rörelse för barnen. Gå gärna in på youtube och gör den tillsammans med era barn. Den heter Springa, springa.

Vi har målat Dadda med färgen grön.

Vi har börjat måla babblarnas hus. 

Bibbis gula färg uppmärksammas och vi visar tecknet för gul. Vi tittar på andra saker som är gula på avdelningen. 

Rörelse har vi kontinuerligt. Vi lyssnar och gör rörelse till sången och musiken. 

Vi uppmärksammar Babbas bruna färg och visar tecknet för brun. Tillsammans skapar vi en stor Babba och klistrar fast bruna löv som plockats  på gården. 

Vi läser en annan saga tillsammans som heter "Babblarna går till skogen".

Bilder på barnens ytterdörrar presenteras och vi knackar på och ser vem som bor bakom dörren.

Reflektera kontinuerligt kring:
-Hur blev det?
-Val av undervisningens innehåll
-Vilket förändrat kunnande ser ni?
-Uppfylls de förväntade effekterna?

Vi introducerade boken via projektorn. Några av barnen blev väldigt intresserade och gick direkt fram till väggen och var med på vad som hände.

Barn har visat intresse för dörrarna som sitter på väggen, de öppnar dem och blir väldigt glada när de ser vilken babbare som finns där. Barnen berättar vem det är genom att säga namnet.

Vi målade babblarna hus och Dabbas målarbild. Alla barnen har velat måla, även de som inte har velat kladda med färg innan.

Barnen pratar om babblarnas färger och benämner dem. Vi använder takk- tecken för att visa färgerna.

Vi lyssnar på samma rörelse program varje vecka för att få in en kontinuitet, barnen behöver upprepning och att öva sig på att lyssna på instruktioner.

Vi fortsätter att läsa sagan om när babblarna ska gå till skogen. Vi pratar om färgerna som finns i skogen och jämför med Babblarnas färger.

Vi har introducerat bilder på barnens dörrar genom att lägga ut de på golvet. De flesta barnen pekade ut sin dörr och blev glada när de såg sig själv bakom dörren. Vi samtalade om vem som bor hos dem och om färgen på deras dörr. För att utmana de äldsta i gruppen jämförde vi dörrarna för att se likheter och olikheter.

 

Analys:
Varför blev det som det blev?
Vilken utveckling har skett?
Vad är nästa steg?
Vad krävs för att komma vidare?

Under terminen har vi undervisat kring två böcker, ”Dadda hälsar på” och "Babblarna går till skogen". Vi har sett ett stort intresse hos barnen kring Babblarna. För några av barnen upplevde vi att Babblarna var nya för dem, men att de nu hittat ett nytt intresse.

Vi utmanar barnen genom att använda oss av Babblarnas färger på olika sätt i skapande undervisning. När vi använde oss av Babbas färg brun skapande vi tillsammans en stor Babba av kartong och barnen klistrade på löv. Att klistra är något nytt för flera av barnen och ger dem en ny taktil erfarenhet.

Förskolans läroplan lyfter att förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap. Utbildningen ska ge barnen möjlighet att uppleva, gestalta och kommunicera genom olika estetiska uttrycksformer. Skapandet är på så vis ett innehåll och en metod i förskolan för att främja barnens utveckling och lärande (Skolverket, 2018).

Forskare lyfter vikten av skapande för barns utveckling och lärande. Ehrlin (2020) skriver att när barnen får möjlighet att skapa, reflektera samt omskapa under en längre tid så får de möjlighet till lärande på annat annorlunda sätt än vad de får in i andra lärprocesser. Estetiska erfarenheter är också betydelsefull när det gäller vår gemensamma kommunikation och om vår gemensamma tillvaro. ( Ehrlin,A. 2020) Estetiska uttrycksformer i teori och praktik ).

Som en förlängning av ”Dadda hälsar på” har vi fått bilder av barnens dörrar hemma och barnen kan knacka på bilden av sin egna dörr och öppna den och se sig själv. Det har väckt många känslor både glädje och saknad. Barnen har berättat vem som bor bakom dörren tillsammans med dem, familj och husdjur.

I boken "Babblarna går till skogen" berättas det om att Babblarna ska gå till skogen. Vad de ska ta på sig för att kunna gå ut på hösten. Det ger oss en diskussion tillsammans med barnen om vad vi ska ta på oss när vi går ut på gården. Hur kallt är det och vad behöver vi ta på oss idag. Babbarna letar upp ”sina” färger i skogen. Vi kan se att barnen jämför olika färger och hittar färger på andra leksaker än de vi tidigare använt. De kommer gärna och visar sina upptäckter som vi då pratar om tillsammans.

I vår undervisning avvänder vi oss av Takk. Vi ser ett ökat användande av Takk bland barnen. De använder bland annat tecken på frukterna och i vårt språkarbete har barnen börjat göra tecken för de olika färgerna. För att hjälpa barnen till att språka och använda sig att Takk har vi satt ihop ett par sidor med våra vanligaste tecken som vi använder på Röda sidan och lämnat dem till föräldrarna. Sjöberg (2018) poängterar att händernas tecken förstärker det talade ordet till att bli långsammare och mer tydligt och gör det lättare att urskilja. Ordet uppfattas lättare och härmas lättare än bara talade ord. En tecknande miljö erbjuder barnen ytterligare ett uttryckssätt. Att prata med kroppen, händerna och munnen samtidigt är en naturlig del av språkutvecklingen ( Sjöberg, 2018). Språkleka i förskolan.

Åmark (2016) menar också att just tecken ökar intresset för det talade språket genom att sinnena kommer till användning. Det ger ögonkontakt och bygger en bro mellan olika språk. Att kunna bli förstådd är en trygghet och självförtroendet stärks för att kunna kommunicera.

Terminens tema avrundas och vi gör reflektioner tillsammans med barnen. De har skett både spontant och i planerad undervisning. Det har skett genom uppsatta bilder på avdelningen men också i enskilda lärloggar. Några barn har uttryckt sig med verbala ord och de som ännu inte har ett stort verbalt språk uttrycker med kroppsspråk, gester och mimik. Säljö (2015) lyfter att utveckling och lärande för barnet sker genom att samspela och se vilken reaktion och vilken respons deras kommunikation skapar. De yngsta har stor kommunarkiv förmåga genom ögonkontakt, mimspel och gester. Riddarsporre och Bruce (2016) poängterar kroppsspråkets betydelse och menar att barn som inte utvecklat sin verbala kommunikation tar hjälp av kroppsspråket. Detta förstärker även det verbala språket hos de barn som har en god verbal kommunikation.

Nästa termin undervisar vi i Matematik och använder oss av boken ”Var är Babbas saker”

Läroplanskopplingar

Läroplan

• självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar,
• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap,
• intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,
• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
• både det svenska språket och sitt modersmål, om barnet har ett annat modersmål än svenska,
• intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation,
• fantasi och föreställningsförmåga,
• både det svenska språket och det egna nationella minoritetsspråket, om barnet tillhör en nationell minoritet,
• svenskt teckenspråk, om barnet har hörselnedsättning, är dövt eller av andra skäl har behov av teckenspråk,