Prioriterade verksamhetsmål 21/22

Under läsåret 21/22 kommer hela förskolan att arbeta med följande prioriterade verksamhetsmål: * Att tillsammans med barnen öka användningen av digitala verktyg i vardagen. * Att barnen ska få uppleva rörelseglädje och därmed lägga grunden för en hälsosam livsstil där fysisk aktivitet är en självklarhet. * Att vidareutveckla barnens förmåga till empati och omtanke om andra, genom att uppmuntra och stärka deras medkänsla och inlevelse i andra människors situation.

Prioriterade verksamhetsmål 21/22

• Att tillsammans med barnen öka användningen av digitala verktyg i vardagen.
• Att barnen ska få uppleva rörelseglädje och därmed lägga grunden för en hälsosam livsstil där fysisk aktivitet är en självklarhet.
• Att vidareutveckla barnens förmåga till empati och omtanke om andra, genom att uppmuntra och stärka deras medkänsla och inlevelse i andra människors situation.

 

Digitala verktyg

Vilka metoder och arbetssätt ska användas för att uppnå målen?

Utbildningen ska också ge barnen förutsättningar att utveckla adekvat digital kompetens genom att ge dem möjlighet att utveckla en förståelse för den digitalisering de möter i vardagen. Barnen ska ges möjlighet att grundlägga ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att de på sikt ska kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information. Lpfö18

Vi kommer att föra diskussioner i arbetslaget kring vilka digitala verktyg som kan användas i olika delar av verksamheten. Vi vill att detta ska bli ett naturligt inslag i verksamheten där barnen kan uppleva hur digitala verktyg kan vara en hjälp, snarare än något man använder enbart i syfte att använda digitala verktyg.

Vi kommer att utforska olika digitala verktyg vi har på förskolan så som t ex blue-bot och förstoringsägget och deras användningsområden och funktioner.

Vi vill även använda oss av digitala verktyg för att göra barnen mer delaktiga i sin lärprocess och dokumentationen av den. Barnen kan t ex använda plattan för att filma och fotografera aktiviteter och annat som är viktigt för dem och ur deras perspektiv. De kan även använda plattan för att söka information vilket ger oss tillfälle att lyfta faktorer som källkritik. Att "googla" är redan nu ett använt begrepp bland flera barn.

Hur ska arbetet med målen dokumenteras?

Genom diskussioner och analyser i arbetslaget kan vi utvärdera vilka digitala verktyg barnen visar intresse för och se hur vi kan vidareutveckla detta intresse och om vi kan använda verktyget på andra sätt och i andra situationer. 

Genom dokumentation i lärloggar kan vi synliggöra arbetet för såväl barn som vårdnadshavare.

Vad förväntas arbetet leda till och vilka effekter får det?

Att barnen får en ökad inblick i vilka funktioner olika digitala verktyg fyller i vår vardag.

Att barnen får förståelse för hur digitala verktyg kan användas för att underlätta eller få hjälp med saker, snarare än att det bara är en rolig grej man leker med.

Att grundlägga en begynnande förståelse för vikten av att vara källkritisk i det informationsflöde vi utsätts för.

 

Rörelseglädje

Vilka metoder och arbetssätt ska användas för att uppnå målen?

Vi kommer att ha pulshöjande aktiviteter som ett stående inslag i verksamheten, i huvudsak som start de dagar vi har ”innegrupp” på förmiddagen. Vi kommer även att prova avslappning/yoga i situationer där vi känner att barnen (alla eller vissa) behöver hjälp att gå ner i varv) t ex innan eller efter måltider.

Vi är mycket ute i skogen i vår närmiljö, vilket i sig erbjuder naturliga och rika möjligheter att utmana barnens motoriska färdigheter, samt inbjuder och stimulerar till lek och rörelse. Vi kan även bygga upp hinderbanor där barnen får möjlighet att klättra, krypa, hoppa m.m.

Även vår utemiljö på förskolan inbjuder till spontan rörelse i olika former men vi kommer även att utmana barnen med mer styrda aktiviteter som t ex olika bollekar, hinderbanor och olika rörelselekar.

 

Hur ska arbetet med målen dokumenteras?

Vi kommer kontinuerligt att reflektera, analysera och utvärdera de olika aktiviteterna i arbetslaget. Vilka funkar bra/mindre bra? Vad tycker barnen är roligt och vilka delar visar de spontant intresse för? Vilka aktiviteter kan vi vidareutveckla och är det något inslag vi ska ta bort?

Vi kommeratt dokumentera arbetet i form av reflektioner och analyser i planeringen på Unikum (för arbetslaget). Samt i form av lärloggar och reflektioner (för barnen som grupp, individer och för vårdnadshavarna.)

I dokumentationen kommer vi att sträva efter att väva in det första målet gällande ökad digitalisering i verksamheten. Vi kommer erbjuda barnen att bli mer delaktiga i dokumentationsprocessen, t ex genom att de kan fotografera eller filma olika aktiviteter som vi sedan reflekterar kring tillsammans. Barnen kan också vara delaktiga i valet av aktiviteter genom att vi t ex söker tillsammans på plattan efter olika rörelseprogram, genom att de skannar qr-koder för en specifik aktivitet eller liknande. Barnen kan även vara delaktiga i valet av dokumentation (bilder, filmer, reflektioner och annat) som läggs upp på unikum.

 Vad förväntas arbetet leda till och vilka effekter får det?

Enligt rådande forskning finns starka indikationer på att lek och rörelse förbättrar barnens grov- och finmotorik. Forskning visar också att motorisk kompetens har ett starkt samband med både kognitiv förmåga och skolprestation.

Vi vill att barnen ska ges möjlighet att utveckla sin motorik, kroppsuppfattning och koordinationsförmåga.

Att barnen ska få uppleva rörelseglädje och därmed lägga grunden för en hälsosam livsstil där fysisk aktivitet är en självklarhet. 

Genom att ge barnen möjlighet att få utlopp för sin energi så hoppas vi att de ska vara lättare för dem att fokusera på lugnare och mer stillsamma aktiviteter efteråt. 

 

Empati, omtanke, medkänsla

Vilka metoder och arbetssätt ska användas för att uppnå målen?

Vår utgångspunkt i arbetet med värdegrunden är att man lär sig hur man bemöter andra på ett schyst sätt utifrån hur man själv upplever att man blir bemött. Här är vi pedagoger viktiga förebilder, såväl i vårt bemötande gentemot varandra som gentemot barnen.

 

Det är vi vuxna som tar ansvar för att bygga relationer med barnen som präglas av positivitet och respekt. Genom att vi har en tydlig struktur och tydliga gränser i samvaron med varandra kan vi tillsammans skapa gränser som bygger på empati, omtanke och att alla i gruppen ska må bra. Vi kan också skapa förståelse för varför gränser behövs. Vår tanke är att det är lättare att nå fram till barnen och sätta gränser om man har en go relation, präglad av positivitet och ömsesidig respekt som grund. Vi tänker att barnen då är mer intresserade av att lyssna på oss, vara schysta kompisar och respektera vår gemensamma gränssättning.

Vi pedagoger tar även ansvar för att skapa en god relation och dialog med barnens vårdnadshavare, där bägge parter känner att man kan lyfta tankar, frågor och eventuella problem.

Vi är närvarande pedagoger som ser var, i vilka situationer och i vilka relationer det krävs extra stöttning.

Vi pratar om och konkretiserar de olika begreppen empati, omtanke, medkänsla. Vad betyder orden för mig? Vad betyder de för dig? Hur kan vi omvandla orden i handling i samspelet med varandra?

Vi fortsätter föregående läsårs arbete med kompisböckerna.

Hur ska arbetet med målen dokumenteras?

Vi kommer kontinuerligt att reflektera, analysera och utvärdera de olika delarna i verksamheten. Vi kommer lägga stort fokus i arbetslaget på att reflektera kring våra egna tankar och värderingar i värdegrundsfrågor såsom bemötande, barnsyn, respekt m.m.

Vi kommer att dokumentera arbetet i form av reflektioner och analyser i planeringen på Unikum (för arbetslaget). Samt i form av lärloggar och reflektioner (för barnen som grupp, individer och för vårdnadshavarna.)

 

Vad förväntas arbetet leda till och vilka effekter får det?

Att barnen får en ökad förståelse för begreppen empati, omtanke och medkänsla samt får lättare att leva sig in i andra människors situation och lättare kan ta andras perspektiv.

Att barnen får uppleva och se vinsterna av att samarbeta och vara en go kompis.

Att vi får ett klimat i barngruppen som utmärks av omtänksamhet, vänskap och delaktighet, där alla känner sig sedda och uppskattade för den de är.