Ämnen:
Samhällskunskap
·
Årskurs:
8
Hur Sverige styrs - åk 8 ht21
Adolfsbergsskolan, Knivsta · Senast uppdaterad: 6 september 2021
Människor har alltid levt tillsammans i samhällen och i samhällen finns det frågor som måste lösas tillsammans. Alla samhällen måste kunna fatta beslut och verkställa beslut. Politik ger dig kunskap om de processer i samhället som ger makt att fatta beslut och om hur dessa beslut kan genomföras. Vi kommer att fokusera på riksdag, regering, dess arbetsuppgifter, vägen från förslag till beslut, kommuner, landsting, politiska partier samt ideologier.
Tid: Vecka 36-40
Syfte: Eleven ska få förståelse för hur Sverige som samhälle fungerar med fokus på demokrati samt få inblick i processen kring hur Sverige styrs.
Mål för elevernas kunskap vid avslutat moment:
· Kunna redogöra för hur Sverige styrs. Det innefattar:
o Beslutsnivåer
o Val i Sverige
o Valsystem
o Regeringsbildning
o Grundlagarna
o Från förslag till lag
o Riksdag och regeringens roller
o Ideologier (konservatism, liberalism, socialism)
o Politiska partier
· Kunna resonera om hur Sveriges statsskick påverkar individ och samhälle.
· Värdera och uttrycka ståndpunkt i följande frågor (för- och nackdelar ur olika perspektiv):
o Folkomröstningar
o Fyraprocentspärr
o Valsystem
· Kunna följande begrepp:
o Mandat/ledamot
o Motion
o Proposition
o Proportionellt valsystem
o Majoritetsvalsystem
o Folkomröstning
o Talman
o Statsminister
o Statsråd/minister
o Regering
o Departement
o Utskott
o Budget
o Ideologi
o Liberalism
o Konservatism
o Socialism
o Majoritetsregering
o Minoritetsregering
o Kommun
o Region
Arbetsgång:
Vi kommer att ha genomgångar, se filmklipp, läsa i läroboken Fundament åk 8, kapitel 2-4, arbeta med tabeller och uppgifter samt diskutera i par, grupp och helklass.
Bedömning:
Följande kommer att ligga till grund för bedömningen:
- muntlig och skriftlig uppgifter under lektionstid.
- skriftligt prov om Sveriges statsskick.
- diskussioner om ideologier.
Läroplanskopplingar
Syfte (4)
reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller,
uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.
Centralt innehåll (4)
Politiska ideologier och hur skiljelinjerna i det svenska partiväsendet har utvecklats.
Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, landsting och kommuner. Var olika beslut fattas och hur de påverkar individer, grupper och samhället i stort. Sveriges grundlagar.
Några olika stats- och styrelseskick i världen.
Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling samt hur man inom ramen för den demokratiska processen kan påverka beslut.
Kriterier (18)
Eleven har grundläggande kunskaper om olika samhällsstrukturer.
Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då enkla samband inom och mellan olika samhällsstrukturer.
I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven kan föra enkla resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då enkla samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation.
Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med enkla resonemang och till viss del underbyggda argument och kan då i viss utsträckning växla mellan olika perspektiv.
Eleven har grundläggande kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra enkla resonemang om demokratiska rättigheter och skyldigheter, samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande.
Eleven har goda kunskaper om olika samhällsstrukturer.
Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då förhållandevis komplexa samband inom och mellan olika samhällsstrukturer.
I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett relativt väl fungerande sätt.
Eleven kan föra relativt väl utvecklade resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då förhållandevis komplexa samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation.
Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med utvecklade resonemang och relativt väl underbyggda argument och kan då i förhållandevis stor utsträckning växla mellan olika perspektiv.
Eleven har goda kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra utvecklade resonemang om demokratiska rättigheter och skyldigheter samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande.
Eleven har mycket goda kunskaper om olika samhällsstrukturer.
Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då komplexa samband inom och mellan olika samhällsstrukturer.
I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett väl fungerande sätt.
Eleven kan föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då komplexa samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation.
Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med välutvecklade resonemang och väl underbyggda argument och kan då i stor utsträckning växla mellan olika perspektiv.
Eleven har mycket goda kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra välutvecklade och nyanserade resonemang om demokratiska rättigheter och skyldigheter samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande.
