Kanin och Igelkott

Vi vill genom vårt språkprojekt arbeta med värdegrundsfrågor. Vi utgår ifrån kompisböckerna som handlar om hur det är att vara en bra kompis. Hur ska man göra när man gjort någon ledsen? Hur gör man någon annan glad? Vi kommer även belysa situationer som händer på förskolan.

Nationellt mål:
Lpfö-18

Syfte:
Varför gör vi detta?

Utifrån läroplansmålen samt barnens intresse och behov vill vi ge barnen en rik språk miljö där vi tillsammans deltar i olika samtal kring värdegrundsfrågor. Vi ser ett behov av detta i barngruppen och vi vill att barnen ska få redskap och kunskap som de kan använda sig av i leken på förskolan, för att sedan kunna samspela med andra på ett bra sätt. 

Innehåll:
Vad ska undervisningen innehålla?

I vår undervisning kommer vi använda oss av kanin och igelkott. Vi vill genom dessa förmedla värdegrundsfrågor, som handlar om hur det är att vara en bra kompis. Hur ska man göra när man gjort någon ledsen? Hur gör man någon annan glad? Vi kommer även belysa situationer som de flesta barn känner igen ifrån sin egna vardag.

Vi kommer använda oss av:

Böcker och digitala boktjänsten Ugglo.

Språkpåsar.

Sjunga sånger.

Rim och ramsor.

Digitala verktyg.

Estetiska uttryck så som bild och drama. 

Utrymme för de dagliga samtalen där vi medvetet benämner ord och begrepp. 

 

Vi vill arbeta utifrån det sociokulturella perspektivet där lärandet sker i samspel med andra. Genom interaktionen och kommunikation skapas det nya erfarenheter och kunskaper. 

 

I undervisningen vill vi vara språkliga förebilder och ge barnen förutsättningar till att få vara delaktiga och ha inflytande. Det ska vara barnens intresse, nyfikenhet, tankar, och tidigare erfarenheter som ska leda oss vidare i arbetet. 

 

Dokumentation av arbetet sker i gruppens gemensamma lärlogg samt enskild lärlogg. För att synliggöra barnens process och göra dem och föräldrarna delaktiga använder vi oss av bilder som sätts upp på avdelningens väggar.

Reflektion och Analys
(Pedagogers och barns perspektiv) 

Augusti 21

Våra nya vänner kanin och igelkott har flyttat in på vår avdelning. Deras huvudsakliga budskap handlar om hur det är att vara en bra kompis  och med sig har dem 10 kompisböcker. Först ut är boken Samarbete. Vi startade upp med att fråga barnen hur kan vi samarbeta på Bullerbyn? Barnens tankar var: Kompisar, hjälpa varandra, klättra upp på något och plocka undan.

Vi introducerade en samarbetsövning, panna mot panna. Syftet var att tillsammans hjälpas åt och när vi hjälper varandra tränar vi samtidigt på samarbete, koncentration och kroppskännedom. Vi upplevde att leken bidrog till glädje och kommunikation. Under veckan fick barnen också möjlighet att utforska en qr-kod. Bakom qr-koden gömde sig kanin och igelkotts kompissång.

Vi upplever att barnen under denna veckan använt ordet samarbete och hjälpa till mer än tidigare. Vi kommer fortsätta med att arbeta med begreppet samarbete och hur vi kan göra det på förskolan. 

Sep, okt 21

De äldre barnen på avdelningen vill utforska bokstäver och vi vill uppmärksamma deras behov och intresse. Tillsammans med Igelkott och Kanin gick vi till skogen för att leta bokstäver. Barnen fick leta bland löv och pinnar efter "sin" bokstav, den bokstav dem börjar på i sitt namn. De barn som inte kunde hitta sin bokstav i skogen fick hjälp av de andra, samarbete. Barnen samlade pinnar för att skapa sin bokstav. På samlingen fortsatte vi att prata vidare om bokstäver. Då kom barnen på att vi kan skapa bokstäver av lego duplo. Barnen fick ta hjälp av bokstavskorten.

Några av bokstäverna upplevde barnen var kluriga att skapa med pinnar och lego duplo. Vi pedagog introducerade då ett annat storts material att skapa bokstäver med. På en samling hade Kanin och Igelkott med sig saltdeg. Barnen fick arbeta utan verktyg som kavel och kniv vilket blev en ny upplevelse då det annars alltid använder sig av olika verktyg i skapandet av lera. Här fick fingrar och händer forma och skapa olika bokstäver. Barnen som tidigare hade haft svårt för att skapa sin bokstav kunde nu lättare göra det med hjälp av lera.

Programmet bästa bokstaven har vi arbetat med då bokstävernas ljud är vägen in till ordens värld. Det är ett program om hur bokstäverna ser ut och låter. Kanin och Igelkott kom med bokstavskort där barnen lätt kan scanna av QR-koden som tar dem vidare till programmet Bästa bokstaven.

November 21

Vi har sett en utveckling hos barnen i den spontana leken. Barnen skapar nu bokstäver med olika material som till exempel, duplo lego, magnatails, briomeck, penna och papper. Vi ser att många barn nu också fått upp ögonen för de andra bokstäverna i sitt namn inte bara den första mer. Barnen pratar också om antalet bokstäver i sitt namn samt att de jämför sina namn med varandra. De har då sett att kompisarna också kan ha samma bokstav som sig själv. 

I vår verksamhet får babblarna ett stort utrymme då de yngre barnen visar intresse av de färgglada figurerna. Vi har köpt in material i form av böcker, babblarfigurer och flanosagor för att stärka barnen i deras tidiga språkutveckling. 

Vilken utveckling har skett?

När vi tittar tillbaka på vår process ser vi att bokstäver är något som barnen visat stort intresse för denna terminen. Till en början var dem medvetna om vilken bokstav som var den första i namnet. Idag kan vi se hur barnen har utvecklat sitt skriftspråk i form av de nu kan känna igen många bokstäver ifrån sitt eget namn men även kompisarnas. Vi ser också att barnen nu kan se ord/texter i vår omgivning och snabbt hitta sina bokstäver i detta. Barnen skapar sina bokstäver med olika sorters material i sin vardag. Vi ser en stor utveckling hos många som kan skriva sitt namn.

 

I arbetet med de yngre barnen har babblarna tagit plats. Barnen har visat intresse för de färgglada figurerna. Vi har köpt in material i form av böcker, babblarfigurer och flanosagor för att stärka barnen i deras tidiga språkutveckling. Vi sjunger och gör rörelser varje dag så att de yngre barnen kan öka på sitt ordförråd. Vi ser att några av de yngre barnen börjat uttrycka sig mer verbalt med enstaka ord. Vi pedagoger arbetar medvetet med att benämna ord och begrepp.

 

Varför blev det som det blev?

I vårt arbete med barnen har vi gett dem förutsättningar till att få vara delaktiga och ha inflytande. Vi har lyssnat och sett vad barnens intresse har varit och utifrån det planerat vår verksamhet. Bokstäverna har där av fått ta stor plats. Kanin och igelkott och begreppet samarbete har inte tagit så stor del av arbetet som vi hade tänkt från början.

 

Reflektion och Analys
(Pedagogers och barns perspektiv) 

Vad är nästa steg?

Vi har pratat med barnen runt middagsbordet om olika kärnor i mat och frukt, speciellt i frukt då vi ofta får grönsaks/ fruktfat till mellanmål. Vårt syfte blir att ge barnen möjlighet att få syn på hur ett litet frö blir till färdig gröda. Vilka redskap behöver man för att odla? Varför måste man vattna? Har du varit inne i ett växthus någon gång?

 

Vi hoppas få många samtal och upplevelser om naturens kretslopp där alla våra 5 sinnen får användas.

 

Kanin och Igelkott kommer att leda oss igenom odlingsprocessen och med sig har dem fortfarande sina värdegrundsfrågor som en del av temat.

Mars 22

Vi startade upp projektet med att undersöka olika sorters frukter och grönskar. De fick fundera och reflektera kring i vilka frukter/grönsaker det fanns kärnor i. Vi pratade om kärnornas storlek, färg, antal. Barnen kom fram till att vissa av kärnorna såg likadana ut, hade olika storlekar samt att vissa frukter/grönsaker hade många kärnor medan någon bara hade en. Vi pratade också om att vissa kärnor kan man äta andra inte. 

Nästa steg blev att vi frågade barnen om vad man kan göra med kärnor? Barnen var rörande överens med att man kan plantera dem. Och hur gör vi det och vad behöver man för att plantera kärnorna blev frågor som vi arbetade vidare med. Vi upplever att barnen hade tidigare erfarenheter hemifrån av att plantera. De visste vad som behövdes för att plantera och för att en kärna/frö ska växa. Vi behövde kruka, jord, frö/kärna och vatten för då kom det till att växa högt. 

Barnen fick fritt välja utifrån de kärnor vi undersökt tidigare och plantera chili, tomat, paprika och avokado. Några barn fick odla krasse. De barn som velat har fått skriva namnskyltar till sina plantor.

Vi har tillsammans inne på avdelningen spännande följt våra plantor och barnen har haft funderingar om varför vissa plantor tar längre tid än andra att komma upp. Vi har jämfört med vandra vem som odlat vad samt vilken som är stört och minst. Barnen har reflekterat över att det nu nästan har börjat växa i allas krukor men undrar nu vart chili/tomaten/paprikan är? 

April 22 

Under denna månaden har vi jobbat utifrån boken Castor odlar. Vi började tillsammans med barnen att prata om bönor då dem enligt boken växer snabbt och blir stora. Vi ville också utforska detta men valde först att odla på wettexduk för att kunna se hur rötterna växer fram från bönan. 

Då barnen frågade varför inte våra chili, paprika och tomat plantor inte växt så mycket kom dem fram till att de fått för lite solljus. Barnen tyckte att vi skulle flytta våra plantor till ett annat fönster som innebar en flytt till en annan avdelning. Vi flyttade också våra wettexbönor. Flytten innebar också att barnen fick plantera om sina plantor till större krukor. 

Maj 22

Någon vecka senare undersöker vi tillsammans med barnen hur våra plantor har växt. Vi tittar också på hur våra bönor såg ut och kommer fram till att vi ser inget resultat av bönorna. Kanske vi ska prova med större vita bönor nästa gång eller ärtor. Våra plantor har växt lite mer och fått betydligt mer värme och solljus. 

Vi pratade med barnen om hur vår process från frö till planta sett ut och de delade med sig av sina kunskaper och erfarenheter. De berättade för oss hur stor betydelse solen har för att något ska växa. 

De äldre barnen har fått måla sin odlingsprocess. Vi uppmärksammade att barnen stegvis målade av sin planta genom att först måla krukan svart, jorden brun och stjälken och bladen i grön färg. Därefter började ett barn att rita solen på sitt papper och sedan blev de andra barnen inspirerade och gjorde likadant. 

Några dagar senare fick barnen ta hem sin planta och fortsätta ta hand om den hemma. 

Vilken utveckling har skett?

Barnen har fått ta del av natur, miljö och var maten kommer ifrån. Vi har tittat på olika frukter och grönsaker och sparat fröerna. Vi har sedan odlat dessa fröer så att barnen kan ta del av hela kedjan av odlandet. En rolig och intressant undervisning med produktiva frågor som lett till ett undersökande för hur deras fröer har växt. Det har blivit många gemensamma diskussioner där barnen har delat med sig av sina erfarenheter och kunskaper. Vi har använt oss av språkliga begrepp som lång/ kort, stor/ liten och mörkt/ ljust. Barnen har jämfört vilken grönsak som växt snabbast. Barnen har fått vara ansvarstagna i sin egen process för att få sin planta att växa, genom att ta hand om den och vattna.  

I gemensamma reflektioner med barnen har vi kommit fram till att kärnor kommer från frukter och grönsaker. För att plantera måste vi ha kärnorna i jord och för att de ska växa måste det ha vatten och solljus. För plantorna detta växer dem och blir jätte stora, enligt barnen. 

Detta temat har gett barnen nya möten med ord och begrepp. Det har skapat tillfälle för samspel mellan barnen, glädje och språklig utveckling. 

Reflektera kontinuerligt kring:
-Hur blev det?
-Val av undervisningens innehåll
-Vilket förändrat kunnande ser ni?
-Uppfylls de förväntade effekterna?

Analys:
Varför blev det som det blev?
Vilken utveckling har skett?
Vad är nästa steg?
Vad krävs för att komma vidare?

Läroplanskopplingar

Läroplan

• självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar,
• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap,
• intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,
• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
• både det svenska språket och sitt modersmål, om barnet har ett annat modersmål än svenska,
• intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation,
• fantasi och föreställningsförmåga,
• både det svenska språket och det egna nationella minoritetsspråket, om barnet tillhör en nationell minoritet,
• svenskt teckenspråk, om barnet har hörselnedsättning, är dövt eller av andra skäl har behov av teckenspråk,