Matematik

"Först lär man sig av och med andra, sedan utvecklas förståelse", innebär att de erfarenheter barn har med sig uppmärksammas, men också vidgas av interaktioner med andra, mer kompetenta kamrater (Björklund & Palmér, 2018).

Kartläggning av barnens intressen

Barnen visar intresse för att räkna hur många det finns av olika saker och hur siffrorna ser ut. De pratar ofta om ålder om hur många år de är och frågar oss pedagoger hur gamla vi är. De yngre barnen räknar hur många trappsteg det är upp till skötbordet samt räknar bilar när de sorterar dem. Barnen leker med plastdjur och bygger hagar. De sorterar djuren i olika grupper såsom dinosaurier, tama och vilda. Andra barnen är intresserade av att bygga med både stora och små lego. De söker efter specifika legobitar som innehåller 3 eller 4 prickar för att kunna bygga. 

Mål

Eget formulerat mål

- Enkel geometri: Cirkel, kvadrat, rektangel och triangel.

- Känna igen siffror. 

- Ordningsföljd och mönster.

- sortering

Barnen är delaktiga genom att  de väljer vilka material de vill leka varje tillfälle samt, vilka matematiska lekar de vill leka om och om igen.

Läroplanens mål

- Förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar.

– Förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta,

Barnens erfarenheter

Många av barnen kan räkna från ett och uppåt ganska lång men det är nästan ingen som vet hur de olika siffrorna ser ut. De frågar ofta " Är det här en trea osv" Barnen visar ett stort intresse för att räkna olika saker och de gillar att ta reda på hur många det finns av olika saker och hur gamla vi är, deras föräldrar är och åldern på dem själva. Barnen leker och sorterar olika lekmaterial såsom lego, bilar, plastdjuren och kaplastavar.

Matematik är läran om abstrakta kvantiteter, strukturer och mönster. Viktiga områden i matematik är bland många andra aritmetik, talteori, algebra, analys, geometri, mängdteori, topologi och statistik (Sandahl, 2014). Matematik är en kreativ, problemlösande och reflekterande aktivitet som är nära kopplad till den samhälleliga, sociala och tekniska utvecklingen (Skolverket, 2011). Ja, det är mycket som ryms inom begreppet matematik såsom rumuppfattning, kroppsuppfattning, storlek, form, placering, sortera, klassificera, jämföra, mönster, geometriska objekt, mätning, längd, volym, vikt, tid, temperatur, area, vinklar, statistik, taluppfattning, symboler, bilder och streck, siffror, problemlösning, m.m. Utifrån barnens intresse kommer vi att arbeta med siffror, antal, mönster, enkel geometri samt problemlösning inom matematiken.

Insatser - åtgärder för att nå målet

Beskriv arbetssätt, utformande av lärmiljöer och förhållningsätt

Pica (2012) definierar enkel geometri som färdighet att känna igen/benämna två- och tredimensionella former samt att ha en förståelse för rumsliga förhållande såsom:

- Position: på/av, ovanpå/över/under, in/ut, in/i/ut ur, toppen/botten, framför/bakom/bakre, bredvid/vid/intill, mellan.

- Riktning: upp/ner, framåt/bakåt, runt/genom, till/från, emot/bort från, sidledes, tvärs över.

- Sträcka: nära/långt bort, invid/lång ifrån.

- Organisering och mönster: Att kunna arrangera saker så att de passar i ett givet utrymme.

- Utläggning: Att kunna ändra storlek och form på ett givet utrymme så att sake r passar.

Lärmiljöerna ska utformas i takt med barnens intresse för utforskande av matematik och mattelekarna. Vi kommer därför att upprepa varje mattelek olika gånger beroende på  barnens intresse. Barnen kommer att själva bestämma vilka lekar de vill leka flera gånger i syfte att inlärning inte bara ska vara roligt, meningsfullt och intressant, utan också en arena, där barnen utövar inflytande över sitt lärande. Vårt förhållningssätt ska därför vara att följa barnens intresse, vara lyhörda och skapa tid och rum för barnen att utforska de olika matematiska begrepp.

Arbetssättet är att låta barnen vägleda oss när det är dags att gå vidare med nästa mattelek. Utgångspunkten är att det är lek som är grunden för lärande. En lek får inte vara för enkel så att den blir tråkigt. Den får inte vara för svår så att den blir svårt att förstå. Mattelekarna ska därför vara roligt och utmanande även när den har lekts flera gånger. Vi kommer därför att ändra innehållen i leken i syfte att den blir utmanande och spännande att leka flera gånger.

När det gäller arbetssättet med plastdjuren kommer vi att sortera djur i storleksordning: vilket djur är längst, tyngst, högst, minst? Vi kommer att leka Kims lek, där barnen ska gissa vilket djur som togs bort. Ordningstalen kommer att tränas med hjälp av frågan: Vilket djur står först, sist eller på fjärde plats? Barnen kommer att rita djuret de tror är störst respektive minst och se om teckningen stämmer med verkligheten. Djuren kommer att klassificeras i olika grupper såsom: vilda, tama, svenska, havsdjur, dinosaurier, enfärgade, fyrfotade och hur många det blev av varje djur? Hur många föter har bondsgårdsdjuren tillsammans? 

Legobitarna kommer att sorteras i storlekar samt användas för att skriva sin ålder (siffran). Vi ska använda även legobitarna för att räkna hur många prickar skiljer den minsta från den största legobiten. Hur många småbitar behövs för att bygga lika långt som den längsta biten? Vi  kommer att arbeta med problemlösning, där begrepp såsom hälften, dubbel så många, lika så många, 2 mindre osv. används.

Arbetslaget planerar att:

- Använda leken som ett verktyg för lärande. Vi kommer att leka olika mattelekar, där barnen får tillfälle att lära med hjälp av alla dess utvecklingsområden, dvs. fysiskt, socialt, emotionellt och kognitivt. 

- Vi kommer att försätta räkna datumet med hjälp av kulor, där varje barn turas om att räkna varje dag.

- Vi kommer att spela brädspel, där varje barn turas om att slå tärningen samt tränas att förstå vad tärningen visar och hur många steg som ska flyttas.

- Sånger som innehåller matematiska begrepp ska sjungas i samlingen.

- Vi kommer att läsa sagor som innehåller olika matematiska begrepp.

- Moroten Mimmi (handdocka) kommer att besöka barnen i syfte att framkalla barnens uppmärksamhet för olika matematiska begrepp.

- Använda plastdjuren för att leka sig till olika matematiska begrepp i syfte att ge barnen lite att fundera över samt öva matematiska begrepp.

- Klassificera legobitar, kaplastavar, pärlor, pasta, bilar och klossar.

- Baka sandkakor som har olika geometriska former. 

- Problemlösnings uppgifter/uppdrag

Barnen blir delaktiga genom att bestämma hur många gånger de vill leka varje mattelek. Välja vilken brädspel de vill leka, vilka sånger som ska sjungas i samlingen, vilka sagor de vill läsa, osv.

Hur målet ska utvärderas

På detta sätt tänker vi utvärdera i vilken utsträckning vi har nått målet. På vilket sätt kan vi se utveckling och lärande?

Vi kommer att upprepa mattelekarna vid flera tillfällen, eftersom lärande kräver tid och repetition. Vi kommer att dokumentera varje mattelek vid första gången samt vid de senare tillfällen när leken redan har lekts flera gånger i syfte att synliggöra förändringen i kunskapsutveckling.

Teoretisk bakgrund

Forskning belyser att yngre barn lär sig bäst när de samtidigt får röra på sig. Barns inlärning grundar sig på erfarenhet och de tar in mer när de använder flera sinnen i inlärningsprocessen. De behöver fortfarande utforska världen fysiskt för att förstå den till fullo, vilket också gäller matematiska begrepp. När barnen får leka mattelekar, ser, hör och känner de olika begrepp, vilket gör det hela oändligt mycket mer "på riktigt" än siffror och symboler på ett arbetsblad (Pica, 2012).

Mayesky (2002) lyfter fram betydelse av daglig användning av kvantitativa begrepp i syfte att barn lär sig behärska det matematiska språket. Mayesky framhåller följande kvantitativa begreppen som ett dagligt inslag y yngre barns rutiner: Stor/liten, lång/kort, hög/låg", bred/smal, sen/tidig", först/sist", mitten, en gång, några, lätt och tung, tillsammans, lika lång, högst, lägst, längre än, grupp, par, många, fler, flest och två gånger.

Copley (2000) understryker att "utvecklande av sifferbegrepp" inte sker på en lektion, en termin, inte ens på ett år, utan också att lärande är en oavbruten process som utgör grunden för mycket av det som lärs ut inom matematiken. Barn börja räkna från 1-10 långt innan dessa siffror egentligen har någon verklig innebörd för dem eller innan de kan känna igen räkneord - precis som de kan börja med att rabbla upp ABC långt innan de känner igen bokstäverna när de ser dem.

Addition och subtraktion kallas också för aritmetik, där vi räknar och lägger till eller drar ifrån. Här är det av stor vikt att barnen fysiskt får pröva för att senare kunna förstå räkning mer abstrakt. Det är också viktig med taktila erfarenheter som att räkna medan de rör vid föremålen för att sedan ta bort eller lägga till föremål (Pica, 2012).

Dokumentation

Pedagogisk dokumentation ska ske via unikum.

Barnen kommer att vara delaktiga genom att få välja hur ofta och hur länge de vill leka mattelekarna samt delta i skapande aktiviteterna

Samverkan med vårdnadshavare

Vi kommer att samverka med vårdnadshavare genom samtal i tamburen om vad barnen håller på att undersöka/lek/lära just nu samt via lärlogg i unikum.

Referenser

 

Björklund, C. & Palmér, H. (2018). Matematikundervisning i förskolan: att se världen i ljuset av matematik. (Första utgåvan). Stockholm: Natur & Kultur.

Copley, J.V. (2000). The young child and mathematis. Washington, DC: National Assoiation for the Education of young children.

Mayesky, M. (2002). Creative activities for young children. Clifton Park, NY: Delmar Learning.

Pica. R. (2012). Mattelekar för förskola och F-klass 97 aktiviteter för åldrarna 3-6 år. (2uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Sandahl, A. (2014). Matematikdidaktik: för de tidiga skolåren. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Skolverket (2011). Kommentarmaterial till kursplanen i matematik: Stockholm: Fritzes.