Bokstäver

Utforskande projekt kring bokstäver, alfabet och språk.

Undervisningsplan (Projektplan)

Syfte:

Varför startar detta projekt? 

Eftersom barnen pratar om ”sina” bokstäver och utforskar att skapa och skriva bokstäver känns det nära tillhands att jobba med bokstäver och alfabet. 

 

 

Hur såg vi intresset för projektet hos barnen?

Barnen har pratat om sina bokstäver och berättat hur de ser ut, hur föräldrar och syskons bokstäver ser ut. Barnen skriver sina bokstäver och hela eller delar av sina namn. 

Hur främjar vi barns språkutveckling?

Genom att se alla situationer som tillfällen för språkutveckling, genom att själva prioritera att tala korrekt och tydligt och förmedla det till barnen, att prata, utforska och tillsammans reda ut vad olika begrepp, böjningar och uttryck egentligen betyder. I just detta projekt blir det främsta fokuset att utforska bokstäver och hur de kan hjälpa oss språka. 

 

Vad vill vi att barnen ska få möjlighet att upptäcka, erfara och utveckla?

Vad är en bokstav? Hur kan en bokstav se ut? Många barn i gruppen har erfarenheter av andra bokstäver än det ”vanliga” alfabetet. Hur kan de se ut? Kanske ta hjälp av föräldrarna för att få veta hur ”deras” bokstäver ser ut. Hur låter bokstäverna, hur kan vi skapa och skriva bokstäverna? Vill att barnen ska få erfara hur det känns att kunna göra sig förstådd på olika sätt, genom tal och sång, dans, skapande och andra uttrycksmedel, men just i detta projekt blir utmaningen skapande av bokstäver och skrift. 

 

 

Vilken/vilka artiklar i FN:s barnkonvention kommer vi att arbeta med i projektet och på vilket sätt? 

 

https://unicef.se/barnkonventionen/las-texten

 

17.  

    12. Barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Hänsyn ska tas till barnets åsikter, utifrån barnets ålder och mognad.

     

    13. Barn har rätt till yttrandefrihet; att tänka, tycka och uttrycka sina åsikter, med respekt för andra personers rättigheter.

     

    17. Barn har rätt att få tillgång till information via till exempel internet, radio och tv. Staten ska uppmuntra att det skapas material som är av värde för barn och som inte är skadligt.

     

     

    Dessa punkter kommer fungera lite som syfte för projektet, för att barnen ska kunna uttrycka sig och ta till sig av andras uttryck så vill vi utforska bokstäver. 

Undervisningsplan

När i veckan erbjuder vi detta projekt?

Måndag och onsdag förmiddagar och eftermiddagar när tillfälle ges.

 

Vilka samtalsformer, begrepp och ord ska barnen få möta?

Vanligtvis refereras allt som innefattar en penna i handen med att "rita", här skulle jag vilja 
utmana barnens ordförråd med ordet skriva, det är inte ett ord som barnen i gruppen verkar använda flitigt, 

jag tänker att vi vill börja beskriva barnens göranden med ordet "skriva". Även om det 

inte är "riktig" skrift vill jag att barnen får prova på att skriva och hur det känns. 
När vi pratar om bokstäver övar vi också en hel del lägesord och adjektiv, en bokstav kan vara rak, spetsig, rund osv. 
Den kan ha prickar ovanför osv. 
Utforskande samtal kring hur bokstäver kan se ut och låta innehållande dessa begrepp är vad jag tänker att barnen ska få möta. 

Hur ska miljön förberedas? Vilket material kan behövas?

För våra projekttillfällen tänker jag att vi börjar enkelt med penna och papper, möjligtvis blyerts enbart för att försöka skapa ett nytt fokus på skrivande som inte tidigare varit så bekant för barnen. Under läsårets gång tänker jag att vi gemensamt i gruppen kommer fram till hur vissa bokstäver ser ut och att vi då kan gemensamt skapa dessa i större skala och sätta upp på avdelningen och hoppas att vi när läsåret är slut har åtminstone ett helt alfabet, och kanske delar av andra alfabet också. En idé kan vara att skapa en "skrivstation" där barnen kan spendera hela eller delar av sin förmiddag, och/eller eftermiddag, för att ge utrymme för skrivandet och skapandet av bokstäver att få prövas och omprövas även utanför planerad projekttid. Och därmed förhoppningsvis, skapa ett stort intresse för det skriftliga språket. 

 

 

Hur ska projektet dokumenteras?

Fotografera med padda och telefon och skriva ner vad barnen berättar och pratar om under våra projekterande tillfällen, 

 

Hur ska barnens lärprocesser synliggöras, både på individuell nivå och på gruppnivå?

På individuell nivå blir det viktigt att spara alla alster och skrifter från allra första början för att ge barnen själva en chans att reflektera och få ett sammanhang i sin egen utveckling, i gruppen får vi se till våra gemensamt överenskomna och skapade bokstäver och hur vi kanske inte visste hur de såg ut eller skulle låta innan projektet men efter projektet finns (förhoppningsvis) en förståelse för vad en bokstav kan vara och hur våra vanligtvis använda ser ut.

 

Vad vill vi göra, vilka aktiviteter ska planeras in?

För det första tillfället tänker jag att vi börjar bara med barnens egna föreställningar om bokstäver, hur kan de se ut och låta och vad är en bokstav egentligen, kan en bokstav se ut precis hur som helst? Det finns redan en viss förståelse för alfabetet och hur det kan se ut och låta, barnen kommer säkerligen ha olika förslag och föreställningar om hur en skriver och skapar bokstäver, det får bli vår utgångspunkt. Därefter vill vi erbjuda olika inspiration om bokstäver, inte bara det svenska alfabetet utan hur bokstäver kan se ut på andra platser i världen. Och även olika material förskapande av bokstäver, olika pennor och papper men också, måla, klippa, skapa med lera och digitalt. Kanske skapa bokstäver med kroppen, med magnetstavar, kaplastavar… fantasin sätter gränserna.

 

·       Vilka framgångsrika arbetssätt har ni skapat som genererat nya kunskaper hos barnen?

Vi har använt miljön som en tredje pedagog, genom att se mycket bokstäver och ord i miljön har vi inspirerat till utforskande av ord och bokstäver och språkande. 

·       Vilket förändrat kunnande har vi sett hos barnen?

Barnen kan mer bokstäver och berättar och lägger märke till ljud och bokstäver i namn och ord som vi ser och hör under dagen.

·       Vilka pedagogiska utmaningar har ni stött på i genomförandet av undervisningsplanen?

Det svåra med att genomföra undervisningsplanen har varit tidsåtgången, vi har inte hunnit med allt det som vi har velat vad gäller planerade undervisningstillfällen. Bibas-barn som har tagit väldigt mycket tid och ansträngning av oss i kombination med flera inskolningar och överinskolningar under terminen har gjort att vi inte har prioriterat att planera och genomföra så många undervisningstillfällen som vi hade velat. Pedagogiskt har det varit svårt att hålla de undervisningstillfällen som genomförts intressant för barnen, vi började med att prata om ”hur kan en bokstav se ut”, ”vad är en bokstav”. Just det tillfället verkade inte fullt så inspirerande för barnen som vi kanske hade hoppats, därmed fick projektet inte riktigt den starten som vi kanske hade önskat.

·       Speglar lärloggarna undervisningsplanen?

Lärloggarna speglar undervisningsplanen till viss del, de lärloggar som knutit an till projektet kunde varit fler. 

·       Hur planerar ni att utmana barnen vidare utifrån verksamhetsplanen och undervisningsplanen?

Genom att fortsätta prata om och utforska bokstäver ex genom att titta på sitt efternamn och utforska fler och längre ord.

·       Om ni tittar på resultatet i WKI, har ni några utvecklingsområden ni behöver förhålla er till i planeringen för nästa termin? Vilka?

Våra utvecklingsområden på WKI är att kommunicera digitalt, synliggöra utveckling och lärande, naturvetenskapliga fenomen och digitala verktyg.

·       Hur tänker ni att era lärloggar kan utvecklas?

Våra lärloggar kan utvecklas genom att inkludera barnens upplevelser i lärloggen, deras kommentarer.

Utvärdering lärmiljöer:

·       Hur syns det i våra lärmiljöer att barnens behov och intressen har tagits tillvara? Inomhus? Utomhus? Ge tre exempel

Framför allt är vår miljö i förändring hela tiden, vilket speglar barngruppen, vi förändrar miljön utifrån barnens behov och intressen för att dagen ska fungera så bra som möjligt och för att barnen ska känna att de kan se sitt eget görande i vår miljö. Projektet syns genom att avdelningen har mycket bokstäver på väggarna, både fasta installationer och rörliga som kräver att barnen själva använder sig av bokstäverna och skapar ord och namn genom exempelvis magnettavlan med bokstäver. 

·       Hur ger vi barnen möjlighet att påverka lärmiljöerna? Inomhus? Utomhus? Ge tre exempel

Barnen påverkar lärmiljön inomhus genom att vi frågar och pratar om vad de vill ha och hur de ska se ut. Vi tolkar också barnens intressen och utformar miljön därefter, om vi upplever att ett hörn eller en vrå inte fungerar på ett bra sett ser vi det som ett förändrat behov och förändrar miljön därefter.

·       Hur dokumenterar och reflekterar vi över barnens användning av lärmiljöerna?

Dokumentering av barnens användning av lärmiljöer kan bli bättre, i nuläget diskuterar vi mest utifrån det vi har sett om barnen leker och använder material och miljö eller om vi behöver förändra något för att skapa eller möta intressen. 

·       Hur organiserar vi tid och rum, ute och inne, för att ge barnen möjlighet att nyfiket leka, skapa, utforska och undersöka i samspel med andra barn och vuxna?

Vi delar gruppen för att ge alla möjlighet att komma till tals och i olika konstellationer för att utmana till nya bekantskaper, vi skapar tillfällen av trygghet och inspiration för att uppmuntra till att samspela och utforska.  

·       Vilka mötesplatser har vi skapat? Inomhus? Utomhus?

Vi har skapat mötesplatser inne i hemvrån, i naturhörnan och vid ljusbordet där barnen möts över material. Utomhus skapar vi mötesplatser främst när vi går iväg från gården och skapar gemenskap genom att gå iväg i vår grupp.

·       Hur använder vi digitala verktyg i kombination med andra, analoga verktyg?

Digitala och analoga verktyg använder vi i kombination när vi läser böcker med hjälp av polyglutt, när vi använder bluebot och programmerar med bokstäver eller när vi tar fram mikroskåpet och tittar på naturfenomen utifrån. 

·       Hur använder vi digitala verktyg som komplement för att berika den fysiska miljön?

Exempelvis genom kuben när vi projicerar olika filmer på den, att få vara i en miljö, ”bada” i något känns berikande på ett sätt som inte går att skapa på annat vis. 

Inför höstterminen:

·       Hur ska vi planera nätverken kring lärmiljöer till nästa termin? 

Hands-on kunskap kring digitalisering vore efterfrågat, inte vad gäller utvecklingssamtalsunderlag utan vad gäller digitala verktyg som vi använder med barnen, typ green screen, iMovie osv.

Läroplanskopplingar

Läroplan

• förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap,
• intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,
• både det svenska språket och sitt modersmål, om barnet har ett annat modersmål än svenska,
• både det svenska språket och det egna nationella minoritetsspråket, om barnet tillhör en nationell minoritet,