Musslan projekt ht 21/vt 22

Här skriver vi löpande om årets bokprojekt

Var är vi? 

Musslans barngrupp består av 22 barn i åldrarna 3-5 år, varav pojkar och flickor. Vi har flerspråkiga barn med annat modersmål än svenska . På Musslan arbetar 1 förskollärare 100% och 1 förskollärare 75% och 2 barnskötare 75% och 1 språkpraktikant 100% tom oktober månad.

Under 3 års tid har vi fortbildat oss i Läslyftets olika moduler och fortsatt vårt arbete med böcker och högläsning utifrån en gemensam bok. Detta har gett positiva effekter på förskolan utifrån en fortbildningskultur, undervisningskultur och barnens förändrade kunnande.

Vi har i läslyftet texter fått ny kunskap om hur barn tar till sig vår undervisning .Detta tar vi med oss och utgår ifrån de olika barnens erfarenhetsvärldar och att barn behöver ha både fakta ( om spindeln )  och fiktion ( olika sagor ) för att kunna expandera sitt lärande - faktion. 

Vi har även arbetat tillsammans med biblioteket och kulturförvaltningen och kopplat estetiska lärprocesser och scenkonst till vårt projekt och de kommer vi arbeta vidare med. 

Vi  fortsätter med detta arbetssättet och har efter en omröstning i arbetslagen valt boken "Lilla spindel upp och ner". Vi provar ett gemensam dokument för yngrebarnen och ett för äldrebarnen. Detta gör vi för att hjälpas åt med gemensamma förväntade effekter och öka vårt kollegiala lärande tillsammans.

Vart ska vi?

Förväntade effekter: 

SLSk - Barnen får en ökad begreppslig förmåga kopplat till spindeln, känslor (kroppsspråk, mimik). Språkleka; rytmik och stavelser, poesi.

Matematik - Räkna, antal, ordning, lägesord, jämföra likheter/olikheter.

Naturvetenskap - Barnen får ett expanderat lärande om spindeln ( ex spindelns livscykel) och får erfara att arbeta med ett eller flera naturvetenskapliga verb som finns i boken (ex spegla)

Detta året använder vi oss av Estetiska lärprocesser som ett verktyg i projektet 

Vi har som mål att barnen ska bli mer involverade i sina lärloggar - dokumentera tillsammans både analogt och digitalt.

Läroplansmål:

Figurmål:

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta,

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,

Bakrundsmål:

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,

Förskollärare ska ansvara för att varje barn får använda digitala verktyg på ett sätt som stimulerar utveckling och lärande.

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål, om barnet har ett annat modersmål än svenska,

 

Hur gör vi?

Differentiering: Vi kommer att använda TAKK, bildstöd och översätta utvalda begrepp till barnens olika modersmål för att förtydliga utbildningsspråket men också för att skapa stolthet över sitt modersmål.Vi kommer att arbeta i olika gruppkonstellationer beroende på vilken aktivitet som är planerad och beroende på vilka barn som deltar. Det gör vi för att skapa talutrymme och för att träna sin förmåga att lyssna till andra. Det underlättar också när vi planerar vilket anpassat stöd som vi behöver i undervisningen.

För att skapa nyfikenhet och förväntan inför projektet gjorde vi en ” teaser” på studiedagen i Maj

Vi sätter upp kokonger med spindelväv på avdelningen. Barnen får rita och ställa hypoteser omvald de tror att det är. 
spindeln kläcks, barnen får följa en tråd och hitta spindel med ett brev. I brevet uppmanar vi barnen att ta reda på vad spindel heter på olika språk (de som finns i gruppen). Spindeln säger också att den gillar sång, vi sjunger en spindelsång för spindeln.

Spindelrytmik: Vi spelar, klappar, stampar stavelser och takt. Vi sjunger Imse vimse spinel på olika sätt. Barnen får prova olika rytminstrument.

Bildpromenad: Vi gör en bildpromenad genom att titta på bokens framsida och ställa frågor.

Vi utmanar barnen att måla utifrån bokens framsida på ett stort papper.

Spindeljakt: Vi tittar på djurverket, avsnittet om spindlar och går sedan ut i skogen och letar spindlar. Vi använder oss av luppburkar, ett paraply att samla upp spindlar i och en lärplatta.

Läsning av boken: Vi läser boken från början till slut i en liten grupp, max 4 barn. Vi gör lässtopp där vi samtalar om bilderna, om handlingen och eventuellt kopplar det till händelser i barnens egna liv. Vi uppmärksammar barnen på att bilderna förändras när boken vänds upp och ner.

Skapa spindlar: I smågrupper får barnen uppdraget att designa sin egen spindel av toarullar, färg. piprensare och ögon. Barnen utmanas i att räkna antal ben och ögon. 

Spindelnät: Vi tittar på en film hur spindlar spinner sina nät. I storgrupp sitter vi på den runda mattan och skickar ett garnnystan till varandra och på så vis skapa ett stort nät som Lilla spindlar får hoppa i.
Kan vi hitta ”spindelnät” i vår närmiljö.

Barnen får uppdraget att rita spindlar på förtrykta spindelnät.

Barnen får uppdraget att rita spindelnät på färgat papper med vit penna genom att titta på en bild på ett spindelnät.

Fakta om spindlar:Tillsammans får barnen skapat en stor spindel. Tanken är att de ska få möjlighet att lära sig spindelns olika delar. Vi använder oss av faktaböcker.

Vi vill uppmärksamma barnen på faktaböcker och att man kan hämta kunskap i dem. I smågrupper med en pedagog läser och tittar vi i faktaböckerna.

Lykta:Upprepning av att måla från bokens framsida, men nu på en glasburk. Barnen får prova andra tekniker än tidigare, svampa en bakgrund och måla smått med tunn pensel. Vi kommer att ge barnen en qr-kod med ”Imse vimse spindel” och ett  batteriljus.

Rita och måla något fritt från sagan.

Vt 22

I vår del och halvårsutvärdering såg vi områden vi behöver sätta fokus på för att nå våra  förväntade effekter :  

Matematik  - antalsräkning  

Naturvetenskap  - verbet spegla  

SLS  - läsa och samtala om hela boken för att expandera allas förståelse 

Esteiska lärprocesser - lyckosamma strategier har varit musik - rytmik och måla på olika sätt . Vi ser att dans och drama är något vi kan erbjuda denna terminen . 

Lärloggar / digital kompetens - Unikum  - vi fortsätter att öka barnens delaktighet i sina och gruppens lärloggar . 

Vi gjorde en omstart med boken och satte upp hela sagan i lekhallen och kompletterar med TAKK och bildstöd . 

Vi utforskar det naturvetenskapliga verbet spegla: Vi uppmärksammar barnen på det naturvetenskapliga verbet spegla. Barnen får leta efter ställen/saker som de kan spegla sig i. Detta presenteras i veckans lärlogg för att få med vårdnadshavare på tåget. Vi sätter även upp bilder utomhus på lilla spindel när han speglar sig. I olika sammanhang i vår vardag på förskolan kommer vi att uppmärksamma barnen på spegelbilder, tex i samband med måltider eller när vi går på utflykt.
Varje barn får uppdraget ta kort på sin spegelbild inne på Mussla och ute på gården. Bilderna används i en individuell lärlogg.

Vi tillverkar spindelnät till barnens spindlar .

Lärloggar och digital kompetens .

Vi ritar från boken 

Känslor: Vi skapar en känslovåg med en spegel där barnen kan spegla sig och koppla till olika känslor. Vi har bilder med TAKK på olika känslor och med hjälp av vårdnadshavare översätter vi begrepp till barnens hemspråk. Vi lånar barnböcker med fokus på olika känslor. Vi tittar på olika avsnitt av serien  Sura laxar och glada taxar. Vi samtalar runt matbordet om känslan och erbjuder sedan barnen att rita (uttrycka sig estetiskt). Vår student kommer att arbeta med känslor kopplat till rörelse och dans. 
Genom att arbeta med känslor vill vi ge barnen begrepp så att de kan utrycka sig när de  tex känner sig ledsna eller arga och vilka strategier man kan använda sig av då. Vi vill också träna barnen på att känna igen andra barns/vuxnas känslor och strategier hur de kan bemöta dem. 

Projekt lärvägg ute 

Hur blev det?

Spindelnätet på gården skapade nyfikenhet och funderingar. 

Kokongerna: Barnen hade många olika hypoteser och de flesta är frimodiga och vågar gissa. Många barn har deltagit i samtal om deras olika hypoteser. Vi behöver fylla på med fakta.

Spindelrytmik: Vi ser att alla barn oavsett modersmål fångas av rytmiken. Många barn har lärt sig att klappa sina namn och andra ord. De flesta barnen uppskattar att använda rytminstrumenten.

Bildpromenad: Vi upplever att de flesta barnen tycker att det är roligt att göra en bildpromenad. Vi har provat olika sätt för barn med annat modersmål. T ex att ha takk eller bildstöd, ta hjälp av vårdnadshavare eller att måla. Det är viktigt att vi ser det kompetenta barnet, man kan kommunicera på många olika sätt. 

Måla: En bildpromenad där alla fick möjlighet att uttrycka sig genom att måla. Pedagogens roll var väldigt viktig, vägleda hjälpa till att hålla fokus, teknik, rena penslar etc.

Spindeljakt: Att gå ut i skogen efter att vi hade sett filmen var väldigt positivt. Filmen skapade ett sug efter att leta spindlar och barnen tog med sig faktakunskap från filmen när vi pratade om spindlarna som vi hittade. Att få se en film fungerar också som ett stöd för de barn som inte har svenska som modersmål.

Läsning av boken: Det var positivt att läsa boken i små grupper. Alla fick talutrymme, kunde se bilderna, och vi kunde göra lässtopp när någon undrade något, för att se att alla hängde med, eller när pedagogen ville uppmärksamma barnen på något i texten eller bilden. Eftersom vi använde oss av den analoga boken blev det också tydligt för barnen när vi vände på boken och läste tillbaka. Det blev mycket prat om hur spindelns känslor förändrades när bilden vändes. 

Skapa spindlar: Tillsammans med vår student fick barnen designa egna spindlar av toalettrullar, färg, piprensare och ögon. Som stöd fanns en bild från boken  på olika spindlar

Spindelnät: Vi ser att barnen har lätt att ta till sig kunskap genom film oavsett språkkunskaper.  

Fakta om spindlar: Vi ser att många barn visar stort intresse för faktaböcker. Pedagogens roll som medupptäckare är viktig. Dels för att läsa men också för att hålla kvar fokus på det vi ska lära. Många barn tar med sin kunskap till andra samtal.

Lykta: Att få göra en aktivitet igen fast på ett annat sätt skapade trygghet hos den som var osäker. Vi märkte också att flera av barnen var intresserade av hur ljuset och qr-koden fungerade. Därför intervjuade vi barnen om det. 

Vt 22 : 

Läsa boken - Vi läste den tillsammans i 2 grupper med ficklampa för att skapa spänning och visa på läsriktning. 

Tillverkat spindelnät : Barnen har tränat på  antal och vi har pratar om hur spindeln gör sitt nät , vilken kroppsdel nätet kommer ifrån och vad den ska fånga i nätet att äta.

Lärloggar  och digitalkompetens : Tillsammans har vi gjort lärloggar där barnen själva har tagit kort och fått vara med och skriva siffror , göra mattetal och symboler.
Barnen har fått en ökad medvetenhet om sina lärloggar genom att få vara med att publicera både enskilda och grupplärloggar. Vi pratar om Unikum / Unikum familj och barnen får mer inflytande över att få tillgång till sina lärloggar på förskolan och hemma med sina vårdnadshavare .

Rita från boken : Barnen fick välja något från bilderna från sagan på väggen som de har fick rita av med tuschpennor . Detta föra att träna på olika tekniker att måla / rita fritt. 
Detta gjorde vi i små grupper tillsammans med en pedagog. Det blev många diskussioner och analyser under projektets gång. Vi pratade om antal (tex ben, ögon mm) , vi pratade om olika känslor( glad spindel, ledsen spindel, rädd spindel mm) , vi pratade om olika väder( tex blåst, regn) vi pratade om olika småkryp, rädsla kopplat till mörker, olika storlekar (tex stor, liten och mittemellan) och lägesord (under,över)

Känslor: Vi ser att barnen speglar sig och visar olika känslouttryck. Flera barn använder sig av TAKK. Att titta på Sura laxar och glada taxar blev en lyckosam ingång för barnet i samtalen om olika känslor. Genom att både se och lyssna fick barnen en förförståelse vilket vi såg genom att nästan alla barnen var delaktiga i samtalen om känslorna. Att erbjuda barnen att rita gav de barn som inte vill prata en möjlighet att uttrycka sig. 
I vardagen hör vi ofta att barnen pratar om olika känslor. Tex en flicka som använder sin korvsmörgås som glad eller ledsen mun. 

Naturvetenskapliga verbet spegla :Vi började med att prata om att spegla sig , barnen fick spegla sig i skedar och vi har  tagit kort som inspiration både inne och ute.  I spontana samtal har vi hör vi att några barn pratar om var de ser spegelbilder tex i vattenpölen, i klossen. Några barn har hittat ställen att spegla sig på även hemma, tex i hissen eller i skohornet.  Barnen fick fotouppdrag där de letade upp olika situationer där man kan spegla sig som de sedan har gjort en lärlogg av.

Läroplanskopplingar

Läroplan

• förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
• förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta,
• förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
• både det svenska språket och sitt modersmål, om barnet har ett annat modersmål än svenska,
• får använda digitala verktyg på ett sätt som stimulerar utveckling och lärande.