<p>Välj minst en av frågorna under varje rubrik att besvara, totalt åtta frågor, och lämna in direkt här i Unikum eller genom ett bifogat Word-dokument.</p><p><br></p><h1>Västerlandet erövrar världen</h1><h2>Industrin sprids över världen</h2><ol><li>Lista argumenten för och emot allmän rösträtt i förra sekelskiftets debatt. Hur såg man inom olika partier på rösträttsfrågan och hur resonerade man? Hur såg man på kvinnornas rösträtt?</li><li>Fotogenljuset och glödlampan innebar en revolution. Försök komma på andra uppfinningar med liknande betydelse för människans vardag.</li><li>Gör en sammanställning över när rösträtt för män respektive kvinnor infördes i olika länder. Diskutera skillnaderna. Tänk på att rösträtt inte i sig innebär full demokrati, fortfarande kunde kung eller församlingar som det brittiska överhuset med dess lorder ha kvar makt.</li></ol><p><br></p><h2>Imperialismen</h2><ol><li>Imperialismen tog sig olika uttryck i olika delar av världen. Titta exempelvis på Afrika söder om Sahara, Kina, Japan och Nordamerika. Jämför och försök att förklara skillnaderna!</li><li>Diskutera imperialismens långsiktiga betydelse för länderna i tredje världen! Vilka problem har den lämnat? Kan den även ha varit en positiv kraft? Vilka spår och rester av kolonialismen kan vi se i världen idag?</li><li>Fundera över hur motsvarande avsnitt i en historiebok kan ha sett ut för 50 eller 100 år sedan. Vad lyftes fram? Vad saknades? Hur tror du en brittisk, fransk, kinesisk eller afrikansk lärobok beskriver imperialismen?</li><li>Leta upp Rudyard Kiplings dikt »Den vite mannens börda«. Slå upp uttryck du inte förstår. Hur ser författaren på imperialismen? Hur ser han på de erövrade folken? Hur framgår det att texten är rasistisk? Tag reda på mer om författaren!</li></ol><p><br></p><h2>Första Världskriget</h2><ol><li>Vid fredsförhandlingarna i Paris fanns olika syn på hur Tyskland borde hanteras. Jämför USA:s och Frankrikes linje.</li><li>Hur påverkade världskriget inrikespolitiken? Ge exempel från olika delar av Europa och jämför. Hur kunde kriget leda till så omfattande förändringar?</li><li>Vilka var orsakerna till första världskriget? Beskriv både långsiktiga sammanhang och omedelbara orsaker. Hade kriget kunnat undvikas?</li><li>Nationalismen spelade en viktig roll under första världskriget. Diskutera dess betydelse i de konflikter som föregick kriget, under själva krigföringen, samt i fredsöverenskommelserna efteråt.</li><li>I en ruta beskrivs hur tyskar och britter möttes julen 1914 för att spela fotboll. Hur kan man förklara att soldater som försökt att döda varandra kunde umgås vänskapligt? Diskutera!</li></ol><p><br></p><h2>Den ryska revolutionen</h2><ol><li>»Fred, bröd, jord – all makt åt sovjeterna« var bolsjevikernas paroll efter februarirevolutionen 1917. Vad menade de med dessa slagord? Vilka grupper kan ha lockats av budskapet?</li><li>Jämför slagorden om » Fred, bröd, jord – all makt åt sovjeterna« med den politik bolsjevikerna förde när de kommit till makten. Vilka löften infriades?</li><li>Jämför de två revolutionerna i Ryssland, i februari och oktober. Likheter och skillnader. Är det riktigt att kalla händelserna i oktober för en revolution?</li><li>Revolutionen 1917 startade med tankar på frihet och rättvisa – men slutade i diktatur. Kan du hitta liknande exempel i världshistorien? Hur kan det komma sig att folkliga revolutioner resulterar i envälde och förtryck?</li><li>Tänk om bolsjevikerna inte lyckats behålla makten under inbördeskriget. Hur hade världens historia under 1900-talet då utvecklats. Diskutera!</li><li>Till historiens märkligheter hör att oktoberrevolutionen inträffade i november! Hur kan detta komma sig? Sök på gregorianska och julianska kalendern. När infördes ny tideräkning i Ryssland, Sverige och Europa? Vilket datum skulle det vara idag om vi inte bytt?</li></ol><p><br></p><h2>Sverige kring sekelskiftet</h2><ol><li>Fundera över folkrörelsernas roll i samhället. Vad betydde de för ekonomi, för umgänge och politik? På vilka sätt var folkrörelserna viktiga för demokratin? Varför tror du just Sverige fick så starka folkrörelser?</li><li>En annan spännande källa är emigrantbrev. På hemsidan för riksarkivets avdelning&nbsp;SVAR&nbsp;finns brev från emigranter från Kind i Östergötland. Välj en serie brev. Vad får vi reda på om livet i Amerika? Framgår det varför personen emigrerade? Senare brev är ibland skrivna på maskin och är lätta att läsa.</li><li>Välj en industri där du bor och undersök. När startades företaget? Vad tillverkade man? Bygger industrin på en smart idé; en råvara (som malm eller skog); eller på en lokal efterfrågan? Några sökvägar är: företagsregister på nätet; företagens hemsidor; lokalhistorisk litteratur.</li></ol><p><br></p><h2>Det demokratiska genombrottet</h2><ol><li>Hösten 1918 beslutade riksdagen om den nya rösträttsreformen, som gav alla män och kvinnor lika rättighet. Tidigare hade det varit omöjligt att genomföra en sådan reform. Varför gick det nu?</li><li>I Finland ledde de politiska motsättningarna till inbördeskrig 1918 med mord, massgravar och koncentrationsläger. Också i Sverige fanns konflikter, men i huvudsak löstes dessa fredligt. Hur ska man förklara att länder som ligger så nära varandra geografiskt och kulturellt utvecklades så olika? Hade det under andra omständigheter kunnat bli krig också i Sverige?</li><li>Sveriges moderna partisystem föddes runt sekelskiftet 1900. Vilka av dagens riksdagspartier kan följas tillbaka till den tiden? Vilka har tillkommit senare? Gör ett »släktträd« över partisystemet från ca 1900 fram till idag!</li><li>Historiebruk: De flesta partier brukar ha en historik på sin hemsida. Titta på Socialdemokraternas och Moderaternas. Hur beskriver de rösträttsstriden? Hur framställs det svenska samhället kring 1900? Hur ser de på sin egen roll i samhällsutvecklingen? Jämför och diskutera!</li></ol>

Västerlandet erövrar världen - Uppgifter (C-A)

<h1>Uppgifter</h1>
<p>E-uppgifterna finns p&aring; exam.net. Presentationerna finns under filer p&aring; Teams.</p>
<p>Koden till de olika delarna &auml;r enligt f&ouml;ljande:</p>
<div style="direction: ltr;">
<table style="direction: ltr; border-collapse: collapse; height: 258px; border: 1pt solid #a3a3a3;" title="" border="1" summary="" width="460" cellspacing="0" cellpadding="0">
<tbody>
<tr>
<td style="vertical-align: top; width: .6673in; padding: 4pt 4pt 4pt 4pt; border: 1pt solid #A3A3A3;">
<p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;">Industrin sprids &ouml;ver v&auml;stv&auml;rlden</p>
</td>
<td style="vertical-align: top; width: .5548in; padding: 4pt 4pt 4pt 4pt; border: 1pt solid #A3A3A3;">wMAFVG</td>
</tr>
<tr>
<td style="vertical-align: top; width: .6673in; padding: 4pt 4pt 4pt 4pt; border: 1pt solid #A3A3A3;"><span style="font-size: 14.6667px;">Imperialismen</span></td>
<td style="vertical-align: top; width: .5548in; padding: 4pt 4pt 4pt 4pt; border: 1pt solid #A3A3A3;">vdFH2k</td>
</tr>
<tr>
<td style="vertical-align: top; width: .6673in; padding: 4pt 4pt 4pt 4pt; border: 1pt solid #A3A3A3;"><span style="font-size: 14.6667px;">F&ouml;rsta v&auml;rldskriget</span></td>
<td style="vertical-align: top; width: .5548in; padding: 4pt 4pt 4pt 4pt; border: 1pt solid #A3A3A3;">heMJbm</td>
</tr>
<tr>
<td style="vertical-align: top; width: .6673in; padding: 4pt 4pt 4pt 4pt; border: 1pt solid #A3A3A3;"><span style="font-size: 14.6667px;">Den ryska revolutionen</span></td>
<td style="vertical-align: top; width: .5548in; padding: 4pt 4pt 4pt 4pt; border: 1pt solid #A3A3A3;">6UuHod</td>
</tr>
<tr>
<td style="vertical-align: top; width: .6673in; padding: 4pt 4pt 4pt 4pt; border: 1pt solid #A3A3A3;"><span style="font-size: 14.6667px;">Sverige kring sekelskiftet</span></td>
<td style="vertical-align: top; width: .5548in; padding: 4pt 4pt 4pt 4pt; border: 1pt solid #A3A3A3;">gS38nz</td>
</tr>
<tr>
<td style="vertical-align: top; width: .6673in; padding: 4pt 4pt 4pt 4pt; border: 1pt solid #A3A3A3;"><span style="font-size: 14.6667px;">Det demokratiska genombrottet</span></td>
<td style="vertical-align: top; width: .5548in; padding: 4pt 4pt 4pt 4pt; border: 1pt solid #A3A3A3;">TLBntz</td>
</tr>
</tbody>
</table>
<h2>V&auml;sterlandet er&ouml;vrar v&auml;rlden p&aring; Gleerups</h2>
<ul>
<li>Inledning (a606)</li>
</ul>
<h3>Industrin sprids &ouml;ver v&auml;rlden</h3>
<ul>
<li>Inledning (a351)</li>
<li>Folk&ouml;kning och emigration (a421)</li>
<li>Den andra industriella revolutionen (a685)</li>
<li>Det moderna storf&ouml;retaget (a540)</li>
<li>Kriser, karteller och tullar (a195)</li>
<li>Arbetarna organiserar sig (a369)</li>
<li>Lika r&ouml;str&auml;tt f&ouml;r m&auml;n... (a231)</li>
<li>...och kvinnor? (a821)</li>
<li>V&auml;st och resten av v&auml;rlden (a265)</li>
</ul>
<h3>Imperialismen</h3>
<ul>
<li>Inledning (a390)</li>
<li>Kappl&ouml;pningen om Afrika (a988)</li>
<li>Britterna i Indien (a179)</li>
<li>Det v&auml;ldiga Kina (a796)</li>
<li>Det japanska undret (a341)</li>
<li>Den amerikanska kontinenten (a249)</li>
<li>Imperialismens drivkrafter (a400)</li>
<li>Rasismen (a939)</li>
</ul>
<h3>F&ouml;rsta v&auml;rldskriget</h3>
<ul>
<li>Inledning (a190)</li>
<li>Skotten i Sarajevo (a424)</li>
<li>Skyttegravskriget (a946)</li>
<li>Det moderna krigets verklighet (a970)</li>
<li>Krigets slutskede (a182)</li>
<li>Versaillesfreden (a318)</li>
<li>Fred och demokrati (a750)</li>
</ul>
<h3>Den ryska revolutionen</h3>
<ul>
<li>Inledning (a938)</li>
<li>Februarirevolutionen (a382)</li>
<li>Oktoberrevolutionen och inb&ouml;rdeskriget (a912)</li>
<li>den ryska revolutionens historiska betydelse (a456)</li>
</ul>
<h3>Sverige kring sekelskiftet</h3>
<ul>
<li>Inledning (a792)</li>
<li>Sveriges industriella genombrott (a622)</li>
<li>Folkr&ouml;relserna (a425)</li>
<li>Konflikt p&aring; arbetsmarknaden (a786)</li>
</ul>
<h3>Det demokratiska genombrottet</h3>
<ul>
<li>Inledning (a957)</li>
<li>De politiska partierna tar form (a388)</li>
<li>F&ouml;rsvarsstriden och bondet&aring;gen (a832)</li>
<li>Sverige under f&ouml;rsta v&auml;rldskriget (a360)</li>
<li>Allm&auml;n och lika r&ouml;str&auml;tt (a161)</li>
</ul>
</div>

Historia 1 - Västerlandet erövrar världen (5)

Läroplanskopplingar

Matriser i planeringen

Uppgifter