Hi1b NA19D Medeltiden

Medeltiden betraktades förr som en mörk och barbarisk epok, men har också romantiserats med hjältemodiga riddare och väna kvinnor. Idag är bilden betydligt mer nyanserad. Det är under den här tiden som Europa växer fram med sina nya statsbildningar, handel och jordbruk utvecklas och den kristna kyrkan etablerar sig som en viktig institution vid sidan av en framväxande adel och kungamakt. Islam breder ut sig med den arabiska expansionen och blir en motpol till det kristna Europa.

Detta avsnitt fokuserar dels på utvecklingen i Europa från 476 till 1453, dels på utvecklingen i Norden med övergången från ett ättesamhälle till ett ståndssamhälle samt uppkomsten av Sverige som senare blev en del av Kalmarunionen.

Tidsplan och examinationsform

v. 36 Medeltiden översikt: underepoker, personer, händelser

v. 37 Orsaker-konsekvenser, feodalismen

v. 38 Medeltiden i Sverige översikt: underepoker, personer, händelser

Film: Birger Jarl

v. 39 Aktörs- och strukturperspektiv

Digerdöden

Repetition inför provet

v.40 Ons 6/10 Prov: Medeltiden 

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Den europeiska epokindelningen utifrån ett kronologiskt perspektiv. Förhistorisk tid, forntiden, antiken, medeltiden, renässansen och upplysningstiden med vissa fördjupningar. Problematisering av historiska tidsindelningars beroende av kulturella och politiska förutsättningar utifrån valda områden till exempel varför tidsbegreppet vikingatid infördes i Sverige under 1800-talets slut eller jämförelser med tidsindelningar i någon utomeuropeisk kultur.
• Olika historiska frågeställningar och förklaringar kring långsiktiga historiska förändringsprocesser som speglar både kontinuitet och förändring, till exempel befolkningsutveckling, statsbildning, jordbrukets utveckling och olika syn på människors värde, på makt och på könsmönster.
• Hur individer och grupper använt historia i vardagsliv, samhällsliv och politik. Betydelsen av historia i formandet av identiteter, till exempel olika föreställningar om gemensamma kulturarv, och som medel för påverkan i aktuella konflikter.