Land Art på Tjörns förskolor 2021-2022

Land Art är en konstform som innebär att man skapar i naturen. Man besöker en plats, lär känna den och skapar en känsla för platsen. Tillsammans med barnen samlar, sorterar, utforskar och skapar man konst i naturen. Relationen till naturen blir central i arbetet med Land Art och vi tror den väcker nyfikenhet och förundran. Naturmaterialet kan vi och återanvända och materialet uppstår i nya rum och förändrar platsen.

Hållbar utveckling 

Syfte 

Syftet med Land Art är att ge barnen ett större medvetande om naturens värde, om hållbarhet och ekologi. Vi tror att Land Art är ett sätt att arbeta med hållbarhet, hälsa och välbefinnande tillsammans med barnen.

Platsen har en stor betydelse i arbetet med Land Art, man tittar på vilka möjligheter platsen inbjuder till konstnärligt, men också att den uppmanar till spännande aktiviteter som stimulerar barns utveckling och lärande.
I undervisningen skapar vi möjligheter för barnen att kommunicera och uttrycka sina tankar. Det handlar om att barnen ska utvidga sitt lärande, få syn på och sätta ord nya fenomen och samband, ord och begrepp som de har användning för i andra situationer utanför sitt sammanhang.

Vad säger forskningen om hur barn i förskolan kan utveckla en förståelse och ett varsamt förhållningssätt inom området ekologi och hållbarhet?

”Ekologin blir också mer konkret genom att barnen kan ta in omvärlden, förnimma, syna på nära håll, lyssna noga, lukta lite lagom, känna försiktigt. När sinnena används fullt ut kan en känslighet och ett varsamt förhållningssätt inför det levande växa fram och bli till kroppsliga erfarenheter och ekologiska kunskaper. Hur barns kroppsliga handlingar kan bidra till att deras frågor genereras och kommuniceras i ett naturvetenskapligt meningsskapande har Caiman (2015) studerat närmare. Att låta hela kroppen ta del i undersökandet, där även närheten till materialet spelar in, lyfter Areljung (2017) fram som viktiga aspekter i barnens naturvetenskapliga lärande. Genom att uppleva, befinna sig i och kroppsligt erfara levande processer skapas mening. Elfström et al (2014, s. 24) menar vidare att barns begreppsbildning sker genom konkreta handlingar, vilket visar på vikten av en förskolemiljö som möjliggör ett närgånget utforskande, både inom- och utomhus”.

https://www.skolverket.se/download/18.75bdbbb116e7434ebf825fa/1580996560904/Utforska%20ekologi%20och%20h%C3%A5llbarhetsfr%C3%A5gor%20i%20f%C3%B6rskolans%20vardag.pdf

Mål

"Utbildningen i förskolan ska planeras och genomföras på ett sånt sätt att den främjar barnens utveckling, hälsa och välbefinnande".

"En positiv framtidstro ska prägla utbildningen". 

"Utbildningen ska ge barnen möjlighet att tillägna sig ett ekologiskt och varsamt förhållningsätt till sin omgivande miljö och till natur och samhälle".

Smart mål

Att barn och pedagoger utvecklar en känsla för naturen i närområdet. 

 

 

Frågeställningar 

• Viken undervisning kan vi erbjudit med utgångspunkt från de naturmiljöer och naturmaterial som finns vid förskolan?
• Hur utformar vi undervisningen så att vi väcker barnens intresse, nyfikenhet, förundran för Land Art och platsen?
• På vilket sätt kan vi se att barnen fått en större relation och förståelse till naturen och platsen? 
• Hur kan vi se att Land Art har främjat barnens utveckling och hälsa?
• Hur kan vi skapa ringar på vattnet så pedagoger lär av varandra? 

 

Vad gör vi? Hur gör vi? Vem gör vad?

Undervisning 

På plats iscensätter pedagogerna undervisningen. Tillsammans med barnen skapar vi en installation av naturmaterialet som vi samlar på väg till platsen eller samlar på platsen. Vi varje undervisningssituation använder vi gemensamma begrepp och riktar focus på materialet, form, färg och vad djur växterna som vi möter har för namn.

Pedagogerna fokuserar på kommunikationen pedagog-barn samt barn emellan för att ge dem möjlighet att expandera sitt språk och på så sätt vidga sin sitt kunnande mot ett språk som är gångbart i andra sammanhang. Det kan röra sig om ord som används i kunskapsdomäner som naturvetenskap, estetik, eller ett yrke men också att man benämner saker vad de heter och inte bara använder sig av "den", "där" osv. 

Vid varje undervisningssituation går vi till en lämplig plats. Vi skapar en övergripande form, ett återkommande tillvägagångsätt för alla undervisningstillfällena när vi är ute i naturen. Vi utgår från situationer som barnen kan relatera till och strävar efter att skapa relationer mellan barnen och det som står i focus för lärande.

På vägen till platsen får barnen olika uppgifter som att samla olika naturmaterial. I börjar och i slutet av undervisningen möts vi och samtalar med barnen. Vi använder oss av generativa frågor (öppna frågor) då får vi barnen delaktiga att tänka själva och man riktar focus på det som kommer hända. Vad tror ni vi ska göra i dag? Hur kan man arbeta med det här materialet?

Vi avslutar på möte på samma sätt som vi började. Vad för andra material hade vi kunna använda för att skapa det vi gjort idag? Hur tänker ni kring det? Kunde vi gjort på ett annat sätt? Hur då?

Vi nästa tillfälle återvänder vi till platsen vi skapat Land Art och ställer frågor till barnen vad de tror har hänt med vårt konstverk? Vem kan ha varit här och flyttat på materialet? Naturmaterialet kan vi och återanvända och materialet uppstår i nya rum och förändrar platsen. Genom att plocka bort, skapa nya mönster, eller framhäva något nytt återskapar vi en ny installation vid varje besök av platsen. 

 

Dokumentation och utvärdering

Pedagogisk dokumentation hör ihop med specifikt arbetssätt, vilket vi benämner utforskande arbetssätt. Det betyder att pedagogerna förhåller sig öppna i barns utforskande och är nyfikna på olika fenomen som de undersöker och de frågor som väcks under arbetets gång.

En viktig del av ett utforskande arbetssätt är hur vi organiserar miljön, platsen, materialet tillsammans med olika öppna frågor. Det handlar om att vi kommer erbjuda olika möjligheter att pröva med sina händer, iaktta, känna och uppleva. 

De estetiska språken och uttrycksformerna är viktiga för att kunna bredda, spänna ut och skärpa det område som vi undersöker eller arbetar med. Både materialet och platsen ger olika uttryck och intryck, vilket skapar nya kunskaper och nya sätt att pröva och tänka och därmed flytta gränser för det vi gör och utforskar i Land Art.  

Genom ett utforskande arbetssätt kommer pedagogiska dokumentationen vara oumbärlig kraft i vårt arbete med Land Art. Det sker genom reflektion, både med barnen och pedagogerna, pedagogerna tittar och tolkar, utskiljer barnens sociala samspel, lek och skapande. Pedagogerna har också reflekterande samtal med barnen, tittar på film, bilder och samtalar om vad som hände när vi arbetade med Land Art. 

 

Reflektion i arbetslaget

Dokumentationen gör pedagogerna tillsammans i Unikums lärlogg utifrån frågorna nedan.

I lärloggen skriver pedagogen Vad och Hur ni gjorde? Vad visade barnen sig intresserad för? Vilka kommentarer och frågor kom upp?

I planeringen görs reflektion och analys. 

Undervisningsmiljö:

Hur tror vi att vårt förhållningssätt och vår organisation under aktiviteten har påverkat barnet?

Vad hade vi kunnat  göra annorlunda/ kan göra nästa gång?

Utveckling: 

Hur går vi vidare till nästa gång? förhållningssätt, organisation, material, dokumentation. 

Hur kan vi utmana barnet vidare? 

 

Förväntat resultat 

• Vi har besökt en plats i naturen, lärt känna den och skapat en känsla för platsen.
• Barnen har en större relation till naturen som väckt nyfikenhet och förundran. 
• Vi upplever att barnen fått ett större ordförråd och benämner namn på några växter och djur.
• Barnen har skapat nya relationer och möten mellan varandra.  
• Vi kan se att pedagoger lärt sig av varandra. 

   

Pedagogens roll 

• Har koll på barngruppen och är närvarande och "härvarande" samt har ett utforskande förhållningssätt, stöttar de barn som behöver men ser ändå barnenen som kompetenta.
• Pedagogens roll är också att skapa ett sammanhang, hålla ihop lärandet och ge barnen förutsättningar för att fördjupa sina frågor och undersökningar.
• Det är viktigt att det är ordinarie pedagog som följer med som är engagerad i projektet.
• Pedagogen dokumenterar genom bild, film och text.
• Reflekterar med både det barnen och pedagogerna genom bild, film och samtal om processerna med Land Art.  

 

 

 

 

Ateljeristans roll  

 

• Är motor i projektet (har ni ingen ateljerista välj någon annan som leder projektet)
• Är ansvar för innehåll och upplägg och gör eller tilldelar en planering i Unikum.
• Visar och inspirerar barnen hur man kan göra. Ställer frågor till barnen.
• Planerar och ansvara för information till andra pedagoger, tid, datum osv. Stämmer av med rektor.
• Visar på nya arbetssätt och synsätt med utgångspunkt från Land Art. Dokumenterar projektet processer. Samlar och sammanställer dokumentation.

•  

•  

•  

•  

•  

 

•  

•  

Läroplanskopplingar

Läroplan

• öppenhet, respekt, solidaritet och ansvarstagande,
• ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.
• tillämpa ett demokratiskt arbetssätt där barnen aktivt deltar,
• utveckla normer och förhållningssätt för arbetet och samvaron i barngruppen
• visa respekt för individen och medverka till att skapa ett demokratiskt klimat, där barnen får möjlighet att känna samhörighet och utveckla ansvar och solidaritet
• uppmärksamma barnen på att människor kan ha olika värderingar som styr deras uppfattningar och handlingar och samtidigt förankra de grundläggandena värdena, och
• samarbeta med vårdnadshavare, samt diskutera regler och förhållningssätt i förskolan med vårdnadshavare, för att främja barnets utveckling till en ansvarskännande människa och samhällsmedlem
• självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler,
• förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
• förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,
• förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
• förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik,
• förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.
• får förutsättningar för att utvecklas, leka och lära och samtidigt stimuleras att använda hela sin förmåga,
• upplever att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker,
• utmanas och stimuleras i sin utveckling av språk­ och kommunikation samt matematik, naturvetenskap och teknik, och,
• verka för en god och tillgänglig miljö för omsorg, lek, rörelse, utveckling och lärande,
• ta vara på barnens kunskaper, vetgirighet, vilja och lust att leka och lära samt stärka barnets tillit till sin egen förmåga,
• skapa förutsättningar för barnen att förstå hur deras egna handlingar kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling, och
• intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation,
• förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan, och
• förståelse för demokratiska principer och förmåga att samarbeta och fatta beslut i enlighet med dem.
• planering och genomförande utgår från läroplanen och från det kunnande och de erfarenheter som barnen tidigare har tillägnat sig, 
• utveckla pedagogiskt innehåll och miljöer som inspirerar till utveckling och lärande och som utmanar och stimulerar barnens intresse och nyfikenhet samt håller kvar deras uppmärksamhet.
• förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling,