Periodiska systemet och partikeltänkande

Periodiska systemet samt atomernas uppbyggnad rörande för hur olika nya föreningar bildas.

Periodiska systemet

Syftet med undervisningen är att du skall  utvecklar kunskap om atomers byggnad och om kemisk bindning, som förklaringsmodeller för att bättre kunna förstå hur olika kemiska processer sker och varför. Att känna till de olika delarna i atomen hjälper oss också att förstå mer om världen runt omkring oss och varför olika atomslag har så olika egenskaper.

Under arbetsområdet periodiska systemet kommer vi bl.a. jobba med hur periodiska systemet är uppbyggt. Vi kommer också lära oss om olika grundämnes egenskaper och träna lite på formelskrivning.

Målet med undervisningen är att utveckla förmågan att...

När vi är färdiga med temat om periodiska systemet, ska du har nya kunskaper som gör
det möjligt att förklara och diskutera följande centrala frågor inom kemiämnet:

Hur ser atommodellen ut med avseende på fördelningen av  elektroner, protoner och neutroner?
Vad karakteriserar ett grundämne?
Hur bestämmer man atomnummer och atommassa för ett grundämne?
Vad är valenselektroner för något?
Hur uppstår positiva och negativa joner?

Bedömning

För godkänt skall du kunna:

• Atomens delar: atomkärna, proton, neutron, elektron.
• Vad atomnummer och atommassa är och hur man läser ut dem ur periodiska systemet.
• Indelning av elektronskal och dess namn, och vad som menas med valenselektroner
  
• Kunna rita en atom och de olika elektronskalen.
• Beskriva vad ett grundämne är och vad som skiljer det från en kemisk förening
• Skillnaden mellan en atom, en jon, och en molekyl
• Beskriva hur det periodiska systemet är uppbyggt, och vad som menas med en period och en grupp.
• Kort beskriva grundämnesfamiljerna alkalimetaller, halogener, och ädelgaser
• Vad som menas med ädelgasstruktur
• Hur molekyler binds ihop. -Molekylbindning
• Hur joner bildas, binds ihop, och kännetecknas. -Jonbindning
• De kemiska beteckningarna för några grundämnen, exempelvis väte, helium, syre, kol, kväve.

För högre mål skall du kunna:

• Kunna ge exempel på metaller och icke-metaller och vad som skiljer dem åt.
• Kunna beskriva hur kunskapen om atomen har vuxit fram genom historien.
• Kunna redogöra för om ämnen bildar en molekylförening eller jonförening.
• Kunna teckna enklare kemiska reaktionsformler. 

Detta kommer bedömas - Din förmåga att...

Vi kommer att bedöma:

Din förmåga beskriva, förklara och använda faktakunskaper,

Din förmåga att koppla ihop faktakunskaper med vår vardag, natur och vårt sätt att leva,

Din förmåga att sakligt kunna argumentera i diskussioner samt skilja på fakta och egna värderingar

Genom att du:

- Deltar i en debatt och därefter lämnar in en argumenterande text om "ditt" grundämne

- Skriver ett prov

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle,
• använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan.

Centralt innehåll

• Partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Atomer, elektroner och kärnpartiklar.
• Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl och jonföreningar genom kemiska reaktioner.
• Aktuella samhällsfrågor som rör kemi.
• Historiska och nutida upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för världsbild, teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor.
• De kemiska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och föränderlighet.
• Gruppering av atomslag ur ett historiskt perspektiv.
• Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till kemi, såväl i digitala som i andra medier.