Vasatiden (1521-1611)

Medeltiden tog slut i och med de politiska och religiösa förändringar som skedde i det dåtida Sverige under 1520-talet. Sverige lämnade Kalmarunionen och Gustav Vasa blev kung år 1523. År 1527 genomfördes den så kallade reformationsriksdagen och kungen fick makt över kyrkan och dess tillgångar. Gustav Vasas barn och barnbarn kom sedan att styra Sverige till år 1654. Dateringen av Vasatiden varier, men det är ganska vanligt att sätta år 1611 som slut för att markera övergången till det som brukar kallas för Stormaktstiden eller Östersjöriket. Under arbetsområdet kommer du att få lära dig hur Gustav Vasa kom till makten, hur han styrde Sverige och hur hans barn tog över tronen en efter en. Du kommer också att lära dig om hur det dåtida Sverige fungerade, hur och varför samhället och kyrkan förändrades, hur folket levde och vad de tyckte om Gustav Vasas styre. Du får även lära dig om och reflektera kritiskt över olika källor till kunskaper om Vasatiden och fundera över vilka spår vi kan se av Vasatiden i dagens Sverige. Vi arbetar med Vasatiden vecka 39-45.

Syfte

Undervisningen under arbetsområdet syftar till att du ska utveckla kunskaper om vad som hände under Vasatiden och varför det skedde, hur det dåtida Sverige fungerade och förändrades. Du får möjlighet att utveckla kunskaper om olika historiska sammanhang, händelser och personer. Du får även tillfälle att reflektera över och resonera kring samband mellan och konsekvenser av samhällsförändringar, människors levnadsvillkor och handlingar. Du får dessutom öva dig på att arbeta och tänka källkritiskt samt göra kopplingar mellan en historisk epok och dagens samhälle.     

Mål

När arbetsområdet är slut ska du kunna besvara följande frågor:

• Hur kan vi veta något om Vasatiden 1521-1611? Vilka historiska källor finns till Vasatiden och hur kan deras trovärdighet värderas (källkritik)?
• Vad var Kalmarunionen och hur gick det till när Sverige bröt sig ur denna union? 
• Vem var Gustav Vasa och på vilket sätt förändrades dåtidens Sverige under hans styre? Varför anses han vara en av de personer som har betytt mest för Sveriges utveckling?
• Hur kan det komma sig att Gustav Vasa och hans tid vid makten har värderats på olika sätt under olika tidsperioder?
• Vad innebar reformationen och vad fick reformationen för konsekvenser i Sverige?
• Vilka förändringar skedde i Sverige under Vasatiden, både för riket/staten, kyrkan och folket?
• Hur hade folket det under Vasatiden och vad ansåg folket om Gustav Vasa och hans styre?
• Varför gjorde delar av folket uppror och vad blev resultatet?
• Hur förvaltade Vasa-sönerna kungariket? 
• Vilka likheter och skillnader finns det mellan Vasatidens Sverige och dagens samhälle? Till exempel hur Sverige styrs och hur staten är organiserad, kyrkans position i samhället och kyrkans relation till staten, folkets relation till landets ledning?
• Vilka spår av Gustav Vasa och Vasatiden kan vi se idag?
• Förstå och kunna använda centrala ord och historiska begrepp.

Arbetssätt/innehåll

• Genomgångar.
• Filmer/videor med fakta om Vasatiden.
• Studiebesök i Uppsala domkyrka med temavisning om Gustav Vasa och reformationen.
• Övning av viktiga ord och centrala begrepp.
• Läsning och granskning av texter ur Upptäck Historia, s. 110-143.
• Enskilt arbete och grupparbete med instuderingsfrågor.
• Diskussioner i mindre grupper och helklass. 
• Fördjupningsuppgifter.

Bedömning

Följande kommer att bedömas: 

- din förståelse och användning av historiska begrepp, 
- dina kunskaper om Gustav Vasa och händelser under hans tid vid makten, och dina resonemang om hur och varför samhället, kyrkan och människors levnadsvillkor förändrades under Vasatiden,

- dina kunskaper om Kristian II, Erik XIV, Johan III, Sigismund, Karl IX, Martin Luther och Olaus Petri, och viktiga händelser som kan kopplas till dem, och dina resonemang om hur och varför samhället, kyrkan och människors levnadsvillkor förändrades,

- dina kunskaper om hur folket hade det under Vasatiden och hur folket såg på Gustav Vasa och förändringarna i samhället och kyrkan,

- dina jämförelser mellan Vasatiden och nutidens samhälle,

- dina kunskaper om och jämförelser av olika källor och hur du resonerar källkritiskt.

 

Arbetsområdet kommer att avslutas med en muntlig redovisning inför några klasskamrater och din lärare. Under lektionerna kommer du också att få möjlighet att visa dina kunskaper och förmågor i arbetet med instuderingsfrågor och andra uppgifter, vid diskussioner i mindre grupper och i helklass. Bedömningen sker alltså både vid den avslutande redovisningen och löpande under lektionerna. 

 

Viktiga begrepp (Vasatiden)

riksföreståndare, furstendöme, ärkebiskop, trohetsed, kätteri, bannlysning, union, unionskung, Kalmarunionen, regent, kröning, frälse, ätt, belägring, Hansan, självständighet, handel, utbyte, staten, centralstyrning, slottsherre, undersåtar, reformation, protestantism, blodbad, levnadsvillkor, historiebruk, uppror, statskyrka, påve, biskop, bibeln, valrike, arvrike, ätt, katoliker, katolska kyrkan, Dackefejden, krönika, eriksgata, hov, fästning, sägen, boktryckarkonst, gods, ära, ärelysten, trolös, jordeböcker, fogde, skatt, dika, tänkeböcker, legoknekt.

Centrala historiska begrepp

förändring, likheter, skillnader, kronologi, orsak, konsekvens, källor, tolkning.

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll

• Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte, till exempel av handelsvaror, språk och kultur.
• Den svenska statens framväxt och organisation.
• Reformationen och dess konsekvenser för Sverige och övriga Europa.
• Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.
• Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och ge­stalter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
• Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla sam­ band mellan olika tidsperioder.
• Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna.
• Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra enkla resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven har goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra utvecklade och relativt väl under­ byggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
• Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då förhållande­vis komplexa samband mellan olika tidsperioder.
• Eleven visar också hur någon av ut­vecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med utveck­lade och relativt väl underbyggda hänvisningar till det förflutna.
• Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra utvecklade resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händel­ser, personer och tidsperioder.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och ge­stalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt.
• Eleven har mycket goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestal­ter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
• Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då komplexa samband mellan olika tidsperioder.
• Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjer­na har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med välutvecklade och väl underbyggda hänvisningar till det förflutna.
• Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra välutvecklade och ny­anserade resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett väl fungerande sätt.

Uppgifter

Centrala historiska begrepp

Uppgift där du ska förklara begrepp som är viktiga i arbetet med ämnet historia.