Naturkatastrofer

Här ska du läsa om olika sorters naturkatastrofer och orsakerna bakom dessa samt hur individer och samhällen kan förebygga naturgivna risker och hot. Här berörs även s.k. sårbara platser, d.v.s. områden som är extra utsatta och känsliga för naturkatastrofer. Vi ska också titta på kopplingen mellan klimatförändringar och konflikter samt belysa begreppet landgrabbing.

Naturkatastrofer, miljöhot och samhällets sårbarhet

1                          Innehåll

Naturkatastrofer och påverkan

Det finns många typer av naturkatastrofer och olika orsaker bakom dem. Även omfattningen av katastroferna varierar - hur stor påverkan de har på landområden, djur- och växtliv, människors livsvillkor, infrastruktur och andra samhällskostnader. Allt detta ser i regel mycket olika ut beroende på vilken typ av naturkatastrof det handlar om och var i världen den inträffar.

 

Användbara begrepp

Biologiska naturkatastrofer kan exempelvis vara sjukdomsepidemier eller pandemier.

Geologiska naturkatastrofer är kopplade till markytan, berglagren och jordens inre.

Hydrometeorologiska naturkatastrofer är kopplade till vind och vatten.

Infrastruktur: Vanligtvis avser infrastruktur alla system för transport (vägar, järnvägar, flygplaster o.s.v.) i samhället men även vattenförsörjning, elnät, internet och mobilnät räknas till infrastruktur. Ett modernt samhälle måste ha en utbyggd infrastruktur för att fungera.

Kulturgeografiska katastrofer är katastrofer som orsakats av människan, som skogsskövling och miljöförstöring.

Landgrabbing: När länder eller multinationella företag skaffar sig landområden i andra länder, oftast i fattiga länder, för att t.ex. bedriva jordbruk eller gruvdrift.

Sårbara platser: Platser och områden på jorden som är extra känsliga eller ofta utsatta för naturkatastrofer eller kulturgeografiska katastrofer.

Begreppet naturkatastrof brukar användas när ett naturfenomen har stor negativ påverkan på människors liv. Ett naturfenomen som drabbar ett område där det inte bor några människor kallas därför oftast inte för naturkatastrof.

Naturkatastrofer kan få stora och omfattande konsekvenser för människor och samhällen, både på kort och lång sikt. På kort sikt handlar det om den förödelse som följer i naturkatastrofernas spår. Ett vulkanutbrott eller en jordbävning kan exempelvis ödelägga hela samhällen, förstöra infrastruktur och ta livet av åtskilliga människor. Många människor blir dessutom ofta hemlösa och sjukdomsepidemier kan spridas under den efterföljande tiden. På längre sikt ger naturkatastroferna upphov till stora ekonomiska kostnader när de drabbade samhällena måste byggas upp igen. Detta får extra stora konsekvenser i fattiga länder som redan är ekonomiskt svaga. Därtill måste nämnas att en stor del av jordens sårbara platser, det vill säga områden där naturkatastrofer är vanliga, ligger i fattiga områden och länder. I katastrofernas spår följer ibland också konflikter mellan olika grupper om samhällets resurser.

Orsaker bakom naturkatastrofer

Förenta nationerna (FN) har valt att dela in naturkatastrofer i tre kategorier efter dess ursprung (orsak): geologiska, hydrometeorologiska och biologiska naturkatastrofer.

1. Geologiska naturkatastrofer

Dessa är kopplade till markytan, berglagren och jordens inre. Till geologiska naturkatastrofer räknas främst:

Jordbävningar
Jordbävningar inträffar då spänningar i jordskorpan uppstår, oftast orsakade av att jordens kontinentalplattor glider och hakar i varandra. Dessa spänningar leder till kraftfulla skakningar i marken som kan orsaka omfattande skador, rasera städer och områden. Sker jordbävningen till havs kan en tsunami (jättevåg) bildas. I tsunamin som slog till mot Sydostasien i december 2004 dog uppskattningsvis 230 000 människor. Även Japan drabbades av en Tsunami i mars 2011 och i denna katastrof omkom 15 000 människor.

Vulkanutbrott
Vulkanutbrott sker då smält berg (magma) tränger upp från jordens inre till jordytan. När magman når jordytan kallas den för lava. Vulkanutbrott är ibland explosiva, då kan enorma mängder aska (bestående av finkornig sten och andra partiklar) spridas högt upp i atmosfären. Sådana enorma vulkanutbrott har vid flera tillfällen i människans historia påverkat klimatet på hela jorden. Det händer också ibland att askan och den heta lavan begraver hela byar och städer som ligger i vulkanens närhet. Ett välkänt exempel är den romerska staden Pompeji som tillsammans med några andra närliggande byar och städer begravdes i aska i samband med vulkanen Vesuvius utbrott år 79 e.Kr.

 

Andra exempel på geologiska naturkatastrofer är jordskred och laviner. Vid ett jordskred rasar delar av berg eller dalgångar. Det beror ofta på att marken har förskjutits på grund av långvarigt regnande eller efter långvarig påverkan av vind och vittring. Ett jordskred påminner om en lavin, men en lavin består istället av stora mängder snö som rämnat på ett berg och sedan rutschar ner för bergssluttningen i hög fart.

2. Hydrometeorologiska naturkatastrofer

Dessa är sådana som kan kopplas till vind och vatten. Till hydrometeorologiska naturkatastrofer räknas framförallt:

Orkaner
Orkaner, cykloner eller tyfoner - kärt barn har många namn, vilket av begreppen som används beror på vart i världen ovädret uppstår (läs mer). En orkan är ett gigantiskt och mycket kraftigt oväder med extrema vindhastigheter. Detta fruktade naturfenomen bildas över tempererade eller tropiska hav där vattentemperaturen är hög. Orkaner kan få förödande effekter på samhällen och dess infrastruktur. Ett av de värsta exemplen i modern tid är cyklonkatastrofen i Bangladesh 1970 då uppskattningsvis en halv miljon människor dog.

Tromber
En tromb är en kraftig virvelvind som kännetecknas av en stigande luftvirvel. I USA kallas de för tornados och kan bli upp till en kilometer i diameter. Tromber kan förekomma även i Sverige, men här är de sällsynta och mycket mindre i storlek. I USA omkommer mellan 50-70 människor varje år i samband med tornados.

Torka
Torka innebär en längre period av vattenbrist som slår hårt mot människor, djur- och växtliv. Torka är ett stort bekymmer i Afrika. Att säkra vattentillgången i de utsatta områdena är ett viktigt uppdrag för FN.

Översvämningar
Vid en översvämning stiger vattennivån i olika vattendrag så mycket att landområden som vanligtvis är torra hamnar under vatten. Översvämningar orsakas regelbundet i många områden genom naturens cykler och vattnets kretslopp då smältvatten rinner ner i floderna varje vår och får dem att svämma över. Dessa översvämningar är i regel nödvändiga för naturen och växtligheten, men också för de människor som bor där eftersom det medför att marken blir extra bördig, som till exempel längs med Nilen i Egypten. Men ibland orsakas översvämningar av extrema väder och naturkatastrofer. Översvämningar som är orsakade av någon annan form av naturkatastrof brukar vara förödande för alla som drabbas. Kraftiga monsunregn kan till exempel orsaka katastrofala översvämningar. Detta gäller dock bara länder med tropiskt klimat som Indien och Bangladesh. Tropiska orkaner kan också orsaka förödande översvämningar då de för med sig extremt mycket nederbörd samtidigt som lufttrycket minskar vilket medför att havsytan stiger, ibland med flera meter. Även jordbävningar och vulkanutbrott till havs orsakar ibland översvämningar.

Den värsta naturkatastrofen i modern tid, räknat i antalet döda, ägde rum i Kina 1930-1931 då Gula floden svämmade över som en följd av kraftiga regn och flera tropiska tyfoner. Mellan 2-4 miljoner människor beräknas ha omkommit i dessa översvämningar.

 

3. Biologiska naturkatastrofer

Dessa är kopplade till främst sjukdomar och epidemier som drabbar människor, växter och djur. Exempel på biologiska naturkatastrofer är:

Epidemier och pandemier
En epidemi är ett utbrott av något, vanligen sjukdomar, som snabbt sprider sig mellan människor inom ett begränsat område eller region. Pandemier är sjukdomsepidemier som sprids över hela eller stora delar av världen. Historiska exempel på pandemier är digerdöden under mitten av 1300-talet och spanska sjukan som drabbade världen 1918-1920, strax efter första världskriget.

Sårbara platser

En sårbar plats är ett område som ofta drabbas av katastrofer. Det kan röra sig om naturkatastrofer - utan mänsklig påverkan - eller kulturgeografiska katastrofer, d.v.s. naturrelaterade katastrofer som orsakats av människan, t.ex. skogsskövling, men också överbefolkning och miljöförstöring. Hur sårbar platsen är har också att göra med vilken motståndskraft och beredskap samhället har mot katastrofer av olika slag.

Ett land eller områdes geografiska läge på jordklotet är ofta avgörande för om det räknas som en sårbar plats. Många länder är belägna i områden där jordbävningar är vanliga, liksom att länder med varmt klimat är extra utsatta för torkperioder. Det handlar också om vilken krisberedskap det finns i samhället för att möta en naturkatastrof eller en kulturgeografisk katastrof. Fattiga länder är sämre rustade för att möta katastrofer och behöver därför ofta internationellt stöd och hjälpinsatser. Det är också svårare för fattiga länder att snabbt bygga upp samhället igen efter en katastrof.

Många sårbara plaster ligger i fattiga länder, men det finns även många exempel på sårbara plaster i rika länder. I Japan är naturkatastrofer, främst jordbävningar, vanliga och det finns en stor krisberedskap i det japanska samhället när en naturkatastrof slår till. Det finns varningssystem som indikerar när en jordbävning är på väg och hus och byggnader är i regel förstärkta för att klara av kraftiga skakningar. Liknande krisberedskap finns inte i fattiga länder där jordbävningar är vanliga, därför drabbas dessa områden värre än i Japan.

I områden som är extra utsatta för torka bedriver FN ett viktigt arbete med att informera bönderna om hur de kan arbeta med bevattning och bygga dammar. Ett stort problem med fattiga sårbara platser är att de har lite resurser och därför mycket små marginaler. Så när till exempel torkan slår till, kommer svälten strax efter.

Konflikter i klimatförändringarnas spår?

Vår tids viktigaste miljöfråga - vid sidan av hotet mot biologisk mångfald - är den pågående globala uppvärmningen. Ett intressant perspektiv på detta är vilka konsekvenser klimatförändringarna får när det gäller naturresurser och konflikter. En höjd medeltemperatur på jorden skulle innebära att knappheten på många naturresurser ökar. Jordbruk runt om i världen påverkas av ytterligare temperaturhöjningar. Värst drabbade blir de områden som redan nu har stora problem med torka och vattenbrist. Många av de områden som kommer att drabbas extra hårt av klimatförändringarna ligger i Afrika och Asien, där även problemet med överbefolkning är stort. Ett större antal människor som kämpar om minskande resurser är i regel en stark orsak till konflikt. Forskarna är överens om att den begränsade tillgången till vatten kommer att orsaka konflikter i framtiden.

 

Landgrabbing

Flera länder runt om i världen har idag svårt att täcka behovet av mat och andra naturresurser som krävs inom industrin och andra näringar. För att lösa problemet har många av dessa länder sökt sig ut i världen. Det hela påminner om när Europas industriella stormakter expanderade i världen under 1800-talet, då en kraftig befolkningsökning i kombination med en ökad efterfrågan på industriella råvaror gjorde att många industriländer skaffade sig kolonier. Idag handlar det istället om länder som ser sig tvingade att skaffa odlingsbar mark i andra länder genom köp och andra typer av avtal. Men det handlar också om multinationella företag som utnyttjar de fattiga ländernas behov av kapital och ser det som ett sätt att tjäna stora pengar.

Denna process, då stater och multinationella företag köper upp mark i andra länder, kallas för landgrabbing.

Länder som Saudiarabien, Japan, Kina, Indien och Nordkorea har problem att täcka sina matbehov, men genom att köpa upp mark i andra delar av världen, oftast i fattiga länder som själva knappt kan förse sin egen befolkning med mat, kan de säkra efterfrågan i hemlandet. Matbristen i dessa markuppköpande länder beror på många orsaker. En orsak är att odlingsbar mark försvunnit och ersatts av industriområden, men det kan också handla om problem med vattenförsörjning och naturligtvis en stor och växande befolkning som ska ha mat. I vissa regnfattiga länder, som till exempel Saudiarabien, Oman och Kuwait handlar det om bristen på odlingsbar mark. Tack vare sina oljepengar kan dessa länder idag importera allt livsmedel och andra naturresurser som behövs, men genom att förse sig med egen mark i andra länder skapar sig dessa ökennationer en investering för framtiden.

Fattiga afrikanska och asiatiska länder är i stort behov av kapital från utländska investerare och företag. Att sälja ut jord till utländska kapitalstarka företag eller till andra länder är ett lätt sätt att snabbt få in kapital. Men problemet är att det också ofta råder brist på odlingsbar jord även i de fattiga länderna som säljer sin mark. De skulle egentligen behöva all mat de kan producera själva. Marken som köps upp av företagen tillför inte befolkningen som bor där någon mat. Istället ökar knappheten på resurser samtidigt som en liten grupp människor får del av de pengar som försäljningen av den odlingsbara marken genererar. Dessa pengar har i många fattiga länder använts till vapeninköp - vapen som sedan har använts i interna konflikter som ofta har sin orsak i bristen på resurser eller hur dessa fördelas.

Förespråkarna till landgrabbing menar att de utländska företagen erbjuder befolkningen skolgång och sjukvård, och det finns goda exempel på det. Men det räcker inte.

Maten som företagen producerar säljs till högstbjudande på världsmarknaden, men de fattiga människorna har inte råd att köpa denna mat. I kombination med global uppvärmning och torka skulle en fortsatt markförsäljning kunna få katastrofala följder för de människor som lever i de utsatta områdena.

När klimatet förändras och befolkningen ökar, samtidigt som resurserna blir allt mindre, kommer också exploateringen (utnyttjandet) av de kvarvarande naturresurserna att öka. Fattiga stater och gerillagrupper kommer att behöva kapital för att bedriva sin verksamhet och detta kan kräva att många av de naturresurser som finns till hands säljs till utländska företag eller stater.

LÄS MER: Biologisk mångfald - lika viktigt som klimatfrågan

LÄS MER: Klimatförändringar och global uppvärmning

PODCAST: Vad är biologisk mångfald?

PODCAST: Klimatflyktingar

PODCAST: Kärnkraft - fördelar och nackdelar

PODCAST: Global uppvärmning - orsaker, konsekvenser och lösningar

Krisberedskap

Naturkatastrofer och kulturgeografiska katastrofer kan drabba alla samhällen och områden i världen. Som tidigare nämnts finns det sårbara platser på jorden där naturkatastrofer är vanliga, men också mer säkra platser måste ha beredskap för katastrofer av olika slag. Långvarig värme, kyla och stora snömängder kan ställa till med stora problem - även i ett land som Sverige - och påverka både människor, infrastruktur och jordbruk.

På sårbara platser finns en större vana vid att möta naturkatastrofer än vad det gör på platser som sällan drabbas. Ett stort problem för det svenska samhället vid en eventuell naturkatastrof är att många viktiga funktioner i samhället är digitaliserade och kräver både elektricitet och internet för att fungera. Därför måste alla former av krisberedskap utgå från en krissituation där den moderna tekniken har slagits ut. En beredskapsplan fokuserar på vad som behövs och måste göras i en sådan situation.

MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap)
Den svenska krishanteringen bygger enligt MSB på samverkan mellan olika myndigheter, kommuner, företag och frivilligorganisationer. MSB framhåller tre viktiga grundprinciper vid krisberedskap och vid en krissituation.

1. Den första principen är ansvarsprincipen som innebär att myndigheter och andra enheter inom offentliga sektorn ansvarar för sina egna områden även i en krissituation.

2. Enligt den andra principen, likhetsprincipen, ska samhället under kris så långt som det är möjligt skötas på samma vis som under normala förhållanden.

3. Tredje principen är närhetsprincipen som bygger på att krishanteringen ska utföras där krisen sker. Om de lokala resurserna inte är tillräckliga ska resurser tas från andra delar av landet.

Under våren 2017 fick MSB i uppdrag av den svenska regeringen att ta fram en broschyr för att stärka krisberedskapen i det svenska samhället. Denna broschyr Om krisen eller kriget kommer, skickades ut till 4,8 miljoner svenska hushåll under våren 2018. I broschyren finns många tips och råd för hur man ska beter sig i en krissituation. Den innehåller bland annat checklistor med viktiga matvaror och andra viktiga saker som man bör ha hemma vid en omfattande kris.

MSB påpekar extra noga att det är bra om alla svenska hushåll har ett visst förråd av matvaror, vatten och andra förnödenheter hemma. I händelse av kris ska ett svenskt hushåll kunna klara sig i minst 72 timmar (tre dygn) med de förråd av förnödenheter som finns i hemmet. Det är dock långt ifrån alla svenskar som har denna krisberedskap.

Läroplanskopplingar

Syfte

• analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen,
• utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen,
• värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling.

Centralt innehåll

• Klimatförändringar, olika förklaringar till dessa och vilka konsekvenser förändringarna kan få för människan, samhället och miljön i olika delar av världen.
• Sårbara platser och naturgivna risker och hot, till exempel översvämningar, torka och jordbävningar, och vilka konsekvenser det får för natur- och kulturlandskapet.
• På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker.
• Intressekonflikter om naturresurser, till exempel om tillgång till vatten och mark.
• Förnybara energitillgångar, till exempel sol- och vindenergi och alternativa drivmedel.

Uppgifter

Frågor Naturkatastrofer

Frågor till texten:

1. Vilka är de tre kategorier som FN delar in naturkatastrofer i?

2. Vad kännetecknar dessa tre olika kategorier av naturkatastrofer?

3. Vad menas med en sårbar plats?

4. På vilket sätt skulle en höjd medeltemperatur på jorden kunna leda till fler konflikter mellan människor?

5. Vad innebär begreppet landgrabbing?

6. Varför är det viktigt att det finns en krisberedskap i samhället?

7. Vilka tre principer har MSB i händelse av en krissituation och vad innebär de?

Ta reda på:

1. Ge fem olika exempel på sårbara platser och motivera varför de är sårbara.

Vilka stora regionala eller nationella krissituationer skulle kunna uppstå i Sverige?

1. Hur väl skulle du och din familj klara sig om Sverige drabbades av en krissituation som påverkade era möjligheter att köpa mat och skaffa vatten? Skulle ni klara er i 72 timmar som är den tid som MSB menar att ett hushåll ska klara sig utan hjälp utifrån?

2. Tänk dig in i en situation där du och din familj ska bygga upp ett förråd med mat och andra förnödenheter som ska räcka i minst en vecka om en kris skulle uppstå. Det kommer inte finnas någon elektricitet, inget rinnande vatten, toaletterna har slutat att fungera och det går inte att ta ut kontanter. Varken internet, radio eller tv fungerar. Hur tänker du bygga upp detta förråd på bästa sätt? Hur ska du värma mat, vilka möjligheter finns att förvara vatten, hur håller du kontakt med yttervärlden och hur kan du få elektricitet till de apparater som behöver el?