Period 1 planering - gruppnivå Fördjupningsområde: Hållbar utveckling Läroplansområde: Natur och kretslopp

Utbildningen ska ge barnen möjlighet att uppleva, gestalta och kommunicera Hållbar utveckling genom olika uttrycksformer med stöd av Sopsamlarmonster:

Period 1 planering - gruppnivå 

Fördjupningsområde: Hållbar utveckling
Läroplansområde: Natur och kretslopp

Tid: 6 veckor  START vecka 38 t.o.m.vecka 43

Period 1: 

Kompostina - matsvinn/ kretslopp och måltidspedagogik 

Våra tankar och syfte (undervisning) kopplat till teori: 

Som en del av vårt arbete med hållbar utveckling, kommer vi på avdelningen, att börja undervisa och praktisera ännu mer medvetet med begreppet matsvinn. 

Matsvinn är mat som slängs, men som hade kunnat ätas om den hanterats på annat sätt. Livsmedelsverkets mätmetod (se särskild webbsida om metoden) har vi valt att inkludera skal, ben och servetter för att underlätta det praktiska genomförandet av matsvinnsmätningar i verksamheterna. Av all mat som produceras runtom i världen, slängs ⅓ av det, men också rapporterat till Sverige. Ungefär 95 kg/person slängs det i Sverige varje år. 

Exempel på  vanligaste matsvinn i vår verksamhet är: 

• mat/livsmedel som blivit för gammal, 

• mat som blivit över i serveringskärl  

• mat som skrapas av tallrikar

Matsvinn påverkar både miljö och samhällsekonomi. För att minska mängderna mat som slängs, är det viktigt att fler blir medvetna om detta och att förhållningssättet förankras redan vid tidig ålder just för att främja en sund inställning till både mat/ätande men också människans roll/påverkan i naturen som en del av ett större perspektiv.

I detta använder vi oss mycket av en pragmatisk pedagogik, förespråkat av pedagogen John Dewey och hans “Learning by doing” teori (lärande genom att göra) som avser synsättet att lärandet kan fördjupas genom omfattande inslag av färdighetsträning och praktiska uppgifter. 

Det här synsättet präglas av ett sociokulturellt perspektiv, där lärandet ses som kontextuellt och barnet lär sig genom att samspela/interagera/kommunicera med andra/pedagoger/barn i sin omgivning. 

Synonymer till begreppet: 

• natur - skog och mark, utomhus, landskap, miljö, omgivning, verkligheten, världen, 

• sopsortering- källsortering, sortering av (hushålls)-sopor efter avfallskategori 

• hållbar utveckling -  att man bygger för framtiden utan att ta slut på naturens/ Jordens resurser

• matsvinn - matspill

• kretslopp - krets rörelse, cirkelgång, cirkel, bana,

• måltidspedagogik -  lärandet om och med mat och måltider.

Var befinner sig gruppen nu? 

Vilka behov kan vi se i gruppen?

Gruppen visar sina erfarenheter av 

• natur - se och sätta ord på olika naturfenomen och det som finns i naturen (solen, månen, moln och vind, olika växter osv)

• sopsortering: sortera matrester och restavfall i rätt kärl, känna igen vilken figur som “äter” vad (Flamman - restavfall/ Kompostina - matrester)

• hållbar utveckling - är på väg att skapa sig en) förståelse för den ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensioner av den hållbara utvecklingen

• matsvinn - mätning av matrester från tallrikar och upplägg, 

 “maten i magen , inte i soporna” med hjälp av genomskinliga 5L hinkar med glad och ledsen Kompostina på. 

• kretslopp -  jord- till bord experiment (odla, förmultning mm)

• måltidspedagogik -   genomtänkta måltider/matstunder där man serverar maten i bufféer och erbjuder smakprover av det som serveras. 

Genom att: 

• natur: observerar och samtalar efter egen förmåga eller visa via kroppspråket olika naturfenomen, djur och växter, vattnets kretslopp i naturen

• sopsortering: samtalar efter egen förmåga om sopsortering samt sorterar med stöd från pedagog

• hållbar utveckling: har samtal om konsekvenser av olika slag

• matsvinn: barnen skrapar sina tallrikar från matrester varje dag och väger den samlade mängden (mål: se skillnader över tid, maten i magen , inte i soporna)

• kretslopp: samtal om vad maten kommer ifrån och vad händer med våra matrester

• måltidspedagogik: barnen får erfara trivsamma mål stunder, där alla sitter tillsammans och njuter av maten, där pedagogerna försöker skapa från tidig ålder goda matvanor (riktiga bestick och porslin/glas, trivas i gemenskapet, respekt för varandras olikheter, nyfikenhet kring nya smaker/rätter) genom ett medvetet arbete. 

• ”Smakskeden” (moment i måltidspedagogik) En provsmakssked som används vid den dagliga lunchen. En sked per barn som vill provsmaka någonting av det som serveras utan att behöva lägga upp det på tallriken. Detta skapar möjlighet att få uppleva smaker med alla sinnena utan förväntningen att äta upp eller behöva slänga det (som då någon annan som vill ha det kunde ha fått istället).

 

Beskriva Situationer/ aktiviteter/ verbala uttryck på gruppnivå:

Vilket utvecklingsbehov finns i gruppen? 

• natur: sätta ord på olika naturfenomen, samtal om olika årstider och förändringar i naturen som är kopplade till olika årstider

• sopsortering: sortera enligt bilderna på de olika sopsorteringskärl vi har på avdelningarna, samtal om vilka sopor sorteras var, känna igen de olika skillnaderna i material (plast, papper, metall), nämna dem med rätt begrepp/namn(matavfall/matrester, plast/papper/kartong/förpackning/metall.

Genom att: 

• natur: observerar och samtalar efter egen förmåga eller visa via kroppspråket olika naturfenomen, djur och växter, vattnets kretslopp i naturen

• sopsortering: samtalar efter egen förmåga om sopsortering samt sorterar med stöd från pedagog

• hållbar utveckling: har samtal om konsekvenser av olika slag

• matsvinn: barnen skrapar sina tallrikar från matrester varje dag och väger den samlade mängden (mål: se skillnader över tid, maten i magen , inte i soporna)

• kretslopp: samtal om vad maten kommer ifrån och vad händer med våra matrester

• måltidspedagogik: barnen får erfara trivsamma mål stunder, där alla sitter tillsammans och njuter av maten, där pedagogerna försöker skapa från tidig ålder goda matvanor (riktiga bestick och porslin/glas, trivas i gemenskapet, respekt för varandras olikheter, nyfikenhet kring nya smaker/rätter) genom ett medvetet arbete. 

• ”Smakskeden” (moment i måltidspedagogik) En provsmakssked som används vid den dagliga lunchen. En sked per barn som vill provsmaka någonting av det som serveras utan att behöva lägga upp det på tallriken. Detta skapar möjlighet att få uppleva smaker med alla sinnena utan förväntningen att äta upp eller behöva slänga det (som då någon annan som vill ha det kunde ha fått istället). Utvecklingen blir att barnen med en större säkerhet kan sätta ord på sin upplevelse samt visa en påbörjan till ett varför (verbalt/ kroppsligt).

Beskriva situationer/ aktiviteter/ verbala uttryck på gruppnivå:

• natur: sätta ord efter egen förmåga (eller uppmärksamma via gester, uttryck, kroppspråk) på olika naturfenomen, samtal om olika årstider och förändringar i naturen som är kopplade till olika årstider

• sopsortering: sortera enligt bilderna på de olika sopsorteringskärl vi har på avdelningarna, samtal om vilka sopor sorteras var, känna igen de olika skillnaderna i material (plast, papper, metall), nämna dem med rätt begrepp/namn(matavfall/matrester, plast/papper/kartong/förpackning/metall)

Vilket undervisningsbehov finns i gruppen? 

Att utveckla förmågan att: 

Att utveckla den egna kommunikationen med hjälp av ämnet Hållbar Utveckling inom ämnena: matematik- läs och språkutveckling och lärande identitet (som grupp) genom att väcka ett intresse i miljöfrågor som i längden kan leda till ett engagemang hos barnen som kan aktivt vara med och bidra till ett mer hållbart samhälle.

 

 Vad ska barngruppen lära sig - förmå och förstå? 

• Att fördjupa sitt kunnande i matsvinn/ kretslopp och måltidspedagogik 

främst i vardagssituationer på förskolan.

 

Att uttrycka begreppen: 

• matrester 

• matematiska begrepp mycket- lite

• frö, jord, mat, vatten 

• natur - miljö

• sortera 

• kretslopp

• odla - så 

Dessa begrepp kan uttryckas i de olika estetiska uttrycksformerna samt i TAKK och bildstöd.

Exempel: 

• Vad - Hur - Varför ser och upplever vi matsvinn/ kretslopp och måltidspedagogik  på förskolan?                    

Exempelvis i leken, i vardagssituationer (barn- barn/ barn- vuxen), i planerade undervisningstillfällen, i den dagliga utevistelsen. 

• Att utmanas i det sociala samspelet kring miljöfrågor med fokus på samarbeten av av olika slag där diskussion/ formulering/göra sig förstådd är viktiga faktorer. 

Exempel på detta kan vara: 

• kan jag/får jag….?

• hur ska VI göra?

• vad vill du säga? (Vad försöker du berätta?) 

• vad vill DU?

• vill du ha hjälp?

Vad är gruppen intresserad av/nyfiken på? 

• Att använda sig av skönlitteratur/ kortfilmer/ animationer som stöd i undersökandet av fakta/ fenomen. 

• Att praktiskt själva eller i mindre grupp undersöka/ experimentera med figuren/ faktan/ fenomenet utanför *planerad undervisningstillfälle’.

 

Vart ska vi?

Vilka mål ska vi arbeta mot? (läroplansmål)

A. förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling (Miljö - ekonomiskt - socialt) 

B. förutsättningar att utveckla ett växande intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.

C. nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära 

(Glädje, lekfullhet, fantasi)

Vilka målkriterier ska vi ha för de mål från Läroplanen vi har valt ut samt indikatorer?

A:

Undersöker och använder sig av de olika begreppen inom sopmonstret Kompostina - matsvinn/ kretslopp och måltidspedagogik.

 

B:

Undersöker och utvecklar med stöd av pedagog/ kamrater/ material i miljöarbetet (gruppnivå) tex sopsortering. 

C:

Visar glädje och andra känslouttryck (verbalt) med stöd i olika planerade som spontana undervisningstillfällen kopplade till bild och drama. 

          Indikatorer:

Barnen bjuder in oss i deras upplevelse av sin aktivitet kopplad till perioden.

Återberättar verbalt/ kroppsligt vad sopmonstret gjort i undervisning men även utanför undervisningstillfällena.

Fantiserar och leker med egna ideer kring periodens fördjupningsområdet.

Litteratur - 

Måltidspedagogik i förskolan: ett lustfyllt lärande (2017) Hanna Sepp

Lilla frö (2014) Sara Gimbergsson

UR skola - Här har du din mat (pdf) 

Tydliggörande pedagogik i förskolan (2019) David Edfelt, Cajsa Jahn, Malin Reuterswärd, Anna Sjölund

www. sopsamlarmonster.se

Undervisningsmetoder:

• Vi använder figuren KOMPOSTINA både i digitala animationer som i mjukisfigur att leka med. 

• Vi använder skönlitteratur, uppdrag via korta animationer och praktiska uppdrag, skapar en ‘periodplats på avdelningen’ där vi koncentrerar aktuellt material/ dokumentation och aktiviteter som man kan prova på själv när man vill och kan. 

• Vi använder oss av genomskinliga hinkar, en med en glad Kompostina (maten i magen - serverade matrester) och en ledsen Kompostina (maten i soporna - inte serverade maten)  för att konkretisera hur mycket av vad och därigenom skapa diskussioner kring matsvinn, måltidspedagogik mm.

• Vi börjar återigen använda oss av matbuffé i syfte att bygga på barnens egen kompetens, ge självkänsla och lustfyllda måltider samt försöka dra ner på matsvinnet tillsammans med barnen och inte bara ur ett vuxenperspektiv. 

Hur gör vi? 
Under vilken tidsperiod ska vi arbeta med de utvalda målen? 

6 veckor sammanlagt, varav 4 för planerade aktiviteter. Första veckan är uppstart och sista veckan är slutlig utvärdering samt av perioden samt utveckling av nästa periodplanering på gruppnivå.

Hur ska vi följa upp arbetet mot målen 

(hur och när ska vi stämma av mål- kriterierna)? 

• Varje vecka under PUTA men även som enskild pedagog under PUT tiden (då utifrån den gruppen man arbetar i ft) 

• Frågorna: VAD/ HUR/ VARFÖR?

• Vi använder oss av våra satta målkriterier i denna planering som reflektions- och analysstöd i arbetet under dessa sex veckor för att säkerhetsställa att vi följer den röda tråden. 

Vilka undervisningssituationer behöver vi planera för och genomföra för att arbeta mot de mål vi har satt upp? 

• Vi kommer att erbjuda erfarenheter under olika planerade undervisningstillfällen utifrån gruppsammansättningar med fokus Kompostina - matsvinn/ kretslopp och måltidspedagogik . 

• Vi kommer att fokusera på att erbjuda aktiviteter med fokus miljöarbete med stor igenkänningsfaktor från vardagssituationer som vi/barnen har stött på som gör att de behöver fundera/hitta andra lösningar på olika problem/dilemman.  

Visual thinking map -

 

När ska de genomföras? 

Under period 1 som sträcker sig mellan vecka 38-43, varje dag på förskolan. 

Vem ska genomföra dem? 

Alla pedagoger på Nord- och Polstjärnan.

Barnskötarna är dom som är den fasta pedagogen på respektive hemvist medan förskollärarna växlar mellan dem veckovis (varannan vecka). 

Hur ska vi ta tillvara den spontana undervisningen? 

Genom att vara inlyssnande och uppmärksamma när barnen vill använda sina erfarenheter från miljöarbetet under olika situationer/lek under dagen.

. 

Hur ska vi dokumentera undervisningen? 

• Vi pedagoger dokumenterar genom att filma, fotografera, anteckna och inspelade röstmemon. Detta material använder vi sedan som ett fördjupande arbetsmaterial kopplat till de mål och riktning som period 1 innehåller. 

• Vi kommer att skriva ett färre antal grupp dokumentationer under hela perioden för att lägga mer fokus på den enskildes dokumentation. 

• Vi kommer även att posta inlägg på Instagram där vi ger en inblick i periodarbetet på en generell nivå. 

Det här behöver vi pedagoger särskilt tänka på i vårt förhållningssätt och agerande. 

• Vi behöver dela upp grupperna i mindre grupper och anpassa våra veckoplaneringar efter behov och förmåga. 

• Vi behöver även vara pålästa om ämnet hållbar utveckling/ måltidspedagogik/ kretslopp/ matsvinn samt bearbeta gemensamt vårt dokumentationsmaterial under den egna PUT/ PUTA. 

• Detta för att kunna skapa en gemensam analys inför veckoplaneringen och samtidigt få in våra olika perspektiv i SKA arbetet. 

• Använda ämnesbegrepp i dagliga samtal (på ett mera medvetet sätt).

• Fortsätta att använda TAKK och bildstöd i dessa ämnen, men även under så många andra tillfällen under den dagliga vistelsetiden. 

• Arbeta med tex forumsspel (drama) i förebyggande syfte mer än när det sker någonting. 

• Organisera NS och PS i den fysiska lärmiljön med material  kopplat till perioden. Det ska kännas att ämnet är i fokus. 

• Skapa aktiviteter som utmanar barnen i att kommunicera med varandra via samtal eller lek som bearbetar effekterna av det vi arbetar med. 

• Vi behöver vara mer medvetna om att vi har redan börjat arbeta med tydliggörande pedagogik sedan tidigare och hur det kan vidareutvecklas. 

• Vi använder oss även av de tre huvudämnena - Matematik/ Läs- och skrivförståelse samt Lärandeidentitet när vi reflekterar, analyserar samt utvecklar undervisningen under periodens gång och för kommande fördjupningsperioder. Vi behöver fortsätta att fördjupa i oss och samtala om ovanstående ämnesområden.

Läroplansmål

Läroplan

• ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.
• nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,
• förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling,