Känslokunskap-kompisrelationer

Barngruppen kommer att fortsätta sitt arbete med känslokunskap genom att träna emotionella, självreglerande och sociala färdigheter då vi riktar in oss på kompisrelationer. Vi utgår ifrån barnens kompisregler och använder oss utav teater, leken, boksamtal, diskussionsfilmer samt barnens intresse och erfarenheter som diskussionsunderlag.

Känslan arg

Var är vi?

Just nu finns det vissa svårigheter gällande förmågan att sätta ord på känslan arg. Barnen är i behov av vägledning och verktyg.

Vart ska vi?

Vi har som mål att barnen ska kunna identifiera känslan arg, kunna sätta ord på hur det känns att vara arg samt hur man kan hantera känslan samt hjälpa och stötta varandra att hantera känslan arg.

Vi har även som mål att barnen ska kunna TAKK tecknet för arg. Detta för att utvidga möjligheterna till att uttrycka sig.

Hur gör vi?

Vi inleder arbetet med känslan arg med samtliga barn i helgrupp genom att visa TAKK - tecknet för arg och tala om att vi ska arbeta med känslokunskap och känslan arg. Vi delar upp barngruppen i mindre grupper för att diskutera hur det känns att vara arg samt hur det kan kännas när någon annan är arg. Vi väljer att arbeta i mindre grupper så att alla ska få möjlighet att känna sig delaktiga. Vi använder oss av skapande där barnen får illustrera känslan arg med hjälp av olika material. Vi skapar stopp teater där två pedagoger spelar upp olika senarior som vi sedan diskuterar. Barnen får använda sig av sina kroppsspråk och visa hur det ser ut när de är arga, sedan dokumenteras detta av barnen själva med hjälp av Ipad. Vi läser böcker och har boksamtal, både med hjälp av Polyglutt där vi via tv-skärm kan se och följa med i berättelsen samt via fysiska böcker.

Hur blev det?

Barnen visar ett stor intresse och engagemang. Samtliga barn i barngruppen tecknar TAKK- tecknet för arg. Vid stopp teatern visade barnet ett stor intresse och engagemang som ledde till givande diskussion om hur vi kan göra när vi är arga samt hur vi kan stötta våra kompisar när de blir arga. Att använda sig av sina ord samt att använda STOPP- handen var samtliga överens om som bra verktyg (teatern genomfördes i storgrupp).Barnen har genom diskussion, skapande och kroppsspråk kunnat identifierat känslan arg.

Känslan ledsen

Var är vi?

Vi går från arg till ledsen. Här ser vi flera barn som har svårt att särskilja på dessa känslor. Intresset för tecken är stort. Vi ser att barnen är engagerade och mycket verbala då vi har teater.

Vart ska vi?

Vi strävar efter att barnen ska få redskap till att hantera sin ledsamhet, ibland otrygghet, sätta ord på känslan, skilja på ledsamhet, ilska och besvikelse.

Hur gör vi?

Vi pratar om vad som gör oss ledsna, sätter ord på hur det känns i kroppen, delar på olika känslor genom boksamtal och visar "ledsna" teatrar. Barnen ritar hur de ser ut när de är ledsna. "Vad gör mig ledsen och hur blir jag glad igen" diskuteras i smågrupperna.

Hur blev det?

Barnen hade nära till denna känsla. Många barn berättade att de använde känslan som ett redskap för att få som man vill. Andra kunde skilja på sur, ledsen och arg.

Känslan rädd

Var är vi?

I nuläget finns det behov av att kunna identifiera känslan rädd samt hur man ska kunna hantera känslan. Hur kan jag själv lindra känslan. Hur kan jag förmedla känslan och på så sätt få hjälp av mina kompisar eller en pedagog att lindra rädslan.

Vart ska vi?

Vi har som mål att barnen ska kunna identifiera känslan rädd, kunna sätta ord på hur det känns att vara rädd samt hur man kan hantera känslan sam hjälpa och stötta varandra att hantera känslan rädd.

Vi har även som mål att barnen ska kunna TAKK tecknet för rädd. Detta för att utvidga möjligheterna till att uttrycka sig.

Hur gör vi?

Vi inleder arbetet med känslan rädd genom att visa TAKK tecknet för känslan. Vi samtalar om vad som kan göra någon rädd. Vidare diskuterar och dokumenterar vi vad som kan lindra känslan arg.

Vi bestämmer tillsammans att vi ska skapa och spela in egna spökhistorier med roliga slut. Samtliga tycker att det är en bra idé att titta på den tillsammans under en vila. Tillsammans bestämmer vi att en nalle eller annan trygghetssak får följa med till förskolan när filmen ska spelas upp.

Hur blev det?

Barnen kunde alla sätta ord på känslan rädd, vad som gjorde dem rädda och vilka redskap som vi kunde använda för att låta rädslan gå över. Vid boksamtalen och teatrarna gjorde barnen kopplingar till egen erfarenhet och kunde sätta sig in i hur karaktärerna kände sig. Flera barn pratade om att vara rädd för något som inte fanns, bara i fantasin. Barnen lärde varandra hur de kunde lindra rädsla på olika sätt ex genom att vara tillsammans med föräldrar, syskon, vänner, fröknar eller gosedjur. Vi utmanade oss själva genom att tillsammans skapa och filma läskiga historier med lyckliga slut. Sen tittade vi på dessa filmerna på biovilan tillsammans med popcorn och gosedjur.

Känslan glad

Var är vi?

Barnen visar på stort intresse för känslokunskapen, sätter ord på sina känslor och använder sin kunskap i leken och vid ex konflikthantering. Vi går vidare till känslan glad.

Vart ska vi?

Vi har som mål att barnen ska kunna identifiera känslan glad, kunna sätta ord på hur det känns att vara glad samt hur man kan hantera känslan samt hjälpa och stötta varandra att hantera känslan.

Vi har även som mål att barnen ska kunna TAKK tecknet för glad. Detta för att utvidga möjligheterna till att uttrycka sig.

Hur gör vi?

Vi pratar om känslan i stor + smågrupperna. Vi håller boksamtal och teater. Vi lyfter känslan under dagens olika delar.

Hur blev det?

Barnen kan nu känna igen och använda sig av tecknet för glad och matcha med min - och kroppsspråk. Barnen kunde i smågrupperna berätta vad som skapade glädje i deras liv. Några exempel var mamma och pappa, titta på TV eller ipad, äta godis eller jordgubbar, leka, julen och snälla bläckfiskar.

Känslan lugn

Var är vi?

Vi står nu inför avslutningsarbetet med känslorna. Barnen sätter ord på känslorna. Samtliga barn visar på förståelse för känslor och kan även identifiera dessa hos andra samt visar på förståelse för att känslor kan förändras.

Barnen verkar likställa att vara lugn med att sova.

Vart ska vi?

Vi kommer att arbeta för att skapa förståelse för känslan lugn samt skapa verktyg för att lugna ner oss i vardagen.

Hur gör vi?

Vi börjar med att rita, berätta och lyssna o smågrupperna. På stationsleken introducerar vi lugna aktiviteter såsom lera, moon-sand, färglägga mandalas osv. Under varje vila möter barnen olika avslappningsövningar såsom massage, mindfullness, yoga, lugn musik osv.

Hur blev det?

Barnen känner igen och använder sig av tecknet lugn. De sätter ord på hur det känns i kroppen när man är lugn, hjärtat slår lugnt, de jämför med hur det känns när vi har Bamsegympa, cyklar eller är i idrottshallelen. I smågrupper berättar barnen vad de blir lugna av, kramar från mamma och pappa, att andas lugnt, ta djupa andetag, att ett syskon inte slår sig och att få plåster var några exempel.

Kompisreglerna

Var är vi?

Barnen använder sig av kompisregler som de tidigare diskuterat fram tillsammans. I nuläget har det kommit många nya barn i barngruppen, från såväl Boken (småbarnsavdelningen) som nya inskolningar. Kompisreglerna behöver därför redigeras så att samtliga barn känner sig delaktiga och medvetna om dessa.

Vart ska vi?

Vi har som mål att alla barn är delaktiga i framtagandet av kompisreglerna. Kompisreglerna tas fram för att barnen ska kunna stödja varandra i eventuella konflikter. Att kunna sätta ord på hur vi vill vara mot och med varandra, detta för att visa respekt och förståelse för varandra.

Hur gör vi?

Barnen redigerar tillsammans de nuvarande kompisreglerna.

Hur blev det?

Barnen påminner och stöttar varandra i kompisreglerna. Vi arbetar vidare med att utforma nya kompisregler tillsammans.

Stopp min kropp

Var är vi?

Vi hör barnen använda sig av "stopp min kropp" för att markera samt att flera barn som hör detta reagerar respektfullt och igenkännande. Barn som inte tidigare arbetat med ämnet använder inte verktyget.

Vart ska vi?

Vi vill att samtliga barn ska kunna veta vad integritet och respekt innebär samt visa förståelse för sina egna och andras gränser och rättigheter och skyldigheter.

Hur gör vi?

Vi använder Rädda Barnens material Stopp min kropp och arbetar med ett kapitel per vecka (paus sportlovsveckan). I smågrupperna tittar vi på film, diskuterar samt arbetar med en gemensam uppgift. Våra äldre barn arbetar även med frågekort.

Vi pedagoger kompletterar med övrig litteratur, sagoteater och teater. Vi kontaktar Bokbussen och beställer in tema-låda. Vi riktar in oss på att skapa medvetande samt praktiska redskap för barnen. Vi pedagoger finns med i barnens möte, påminner och stöttar.

Hur blev det?

Samtliga barn har visat ett stort intresse, engagemang och förståelse för ämnet "stopp min kropp". Det finns böcker som berör ämnet utplacerade i verksamheten som barnen barnen själva väljer att läsa och som vi pedagoger har använt oss av i såväl planerade som spontana situationer. Barnen har fått en förståelse vad integritet och respekt innebär. Ord som samtycke har också diskuterats mycket och barnen har själva satt ord på vad det innebär såväl generellt som individuellt. Barnen som tidigare inte använt sig av verktyget gör nu det. De barnen som arbetat med ämnet tidigare har fått en djupare förståelse för hur de ska använda verktyget.

Känslokunskap-kompisrelationer 21/22

Läroplanskopplingar

Matriser i planeringen

Uppgifter