Projekt Flyg iväg!

Projekt ”Flyg iväg!” tar sin utgångspunkt i barnens visade intresse för flygplanen vi ser från förskolans närområde. När vi sammanställde barnens sommarminnen hade ett barn varit ute och flugit vilket smittade de andra barnen. Ett annat barn hade lekt älva med stora vingar och berättade om att flyga. Genom sommarminnena växte ett samlat intresse för flygplan, fart och hastighet fram!

 Reflektionsfrågor

Vi har tolkat några av barnens frågeställningar som just nu är: 

• Hur flyger planen? (högt, lågt, svävande, glidande, svängande och snurrande.. De bromsar och accelererar, lyfter och landar.
• Vi är nyfikna på ljudet. Det låter högt när det startar. Påverkar detta hur snabbt det går?
• Vi ser inte planen när de åker in bland molnen och vi ska utforska hur olika väder; regn, sol, dimma och moln påverkar hur väl vi ser flygplanen på himlen/marken. Begrepp som bakom, framför, uppe, nere ska erfaras i handling, verbalt och med olika uttryckssätt.
• Kan vi få några föremål att flyga/åka? (ballonger, pappersflygplan, bollar, såpbubblor). Kan vi skapa vind för att få de att förflytta sig?

Vad är det barnen intresserar sig för i sitt utforskande?

-          Flygplans tekniska och fysiska utseende och funktion

-          Ljud, höjd, hastighet, flygplans flygvägar

-          Hur flygplanen försvinner in bakom molnen

-          Leker flygplanslekar tillsammans i rollek samt flyger/svävar/glider fram som flygplan

Vilka frågor tror vi att de undersöker?

-          Hur flygplan ser ut och vilka delar som är viktiga för att de ska kunna flyga

-          Hur planen flyger .... högt, lågt, svävar, glider, snurrar, att planet bromsar/accelererar, landar och startar.

-          Hur ljudet och hastigheten påverkar hur snabbt det går

-          Hur vind, regn, dimma, sol, moln påverkar hur väl vi ser flygplanen på himlen

Vilka material och verktyg verkar stödja barnen i deras utforskande?

Våra pedagogiska miljöer inomhus och utomhus, vår kub har blivit en cockpit där barnen kan köra flygplan och på vår utkiksplats där vi ser Bromma flygplats följer vi start och landningar. På gården har vi en fordonsstation med helikopterplatta. I vårt dramarum iscensätter vi estetiska lärprocesser. Vi upplever begreppen (sväva, flyga, glida) med kroppen. Vi lägger till sjalar för att skapa en förståelse för de olika begreppen och ska tillsammans med barnen försöka få olika föremål att sväva, flyga, lyfta, landa. Kan vi skapa en vind med hårtorkar och fläktar?

Vad är det barnen återkommer till som är möjligt att utforska?

-          Hur form, vikt och utseende påverkar om något kan flyga

-          Hur begreppen kan erfaras både verbalt och sinnligt med kroppen

-          Hur höjd, vindar och väder påverkar vad vi kan se på himlen/marken

Vilka förmågor ska barnen få möjlighet att utveckla?

Måleri och skapande

Att hjälpa och stötta varandra, samarbete

Se hur någon annan gör och göra lika 

Konstruktion 

Faktakunskaper om flygplans utseende och funktion

Lägesord, prepositioner

Vilka fysik- och matematik- verb, samt andra begrepp kan vi koppla projektet?

Starta, landa, snurra/rotera, bromsa, svänga, accelerera (fart/hastighet) balansera, glida

Vilka nya nyfikenhetsfrågor har väckts hos pedagogerna?

Vädrets påverkan 

Pappersflygplan

Teknik och flygplans funktioner

Föremåls förmåga att kunna flyga

Hur planerar vi och utmanar barnens lärande? Hur går vi vidare?

 - Vi leker flygplats och iscensätter givande och utmanande lärmiljöer inomhus och utomhus

- Estetiska lärprocesser, dans/gestalta flyga och de andra begreppen genom olika karaktärer

- Vi utforskar olika saker som flyger

 - Vi experimenterar och ställer hypoteser innan vi provar att få våra föremål att flyga- samt reflekterar med barnen efter

 - Vi utforskar vind/kraft när vi får föremål att lyfta/landa

 - Vi låter hållbar utveckling utifrån social och ekologisk hållbarhet ta stor plats i hela vår verksamhet och återanvänder och producerar till exempel lekmaterial till projektet och lyfter på så sätt återbrukat materials betydelse

 - Vi utforskar pappersflygplan och lär oss vika dessa

- Om tillfälle finns så kopplar vi till vårt tidigare projekt om djur, fåglar, insekter samt utforskar vilket bränsle djur och maskiner behöver för att kunna flyga?

När och med vilka?

Under vår projekttid på tisdagar, onsdagar och torsdagar. I smågrupper fördelade på de olika rummen. Spaningsgruppen går till utkiksplatsen över Bromma flygplats och använder kullen och stora gungan för att erfara flyga, lyfta, landa med kroppen. Vi spanar och låter barnen hjälpa till att dokumentera det de visar intresse för. På Junibackens torg har vi skapande verksamhet enligt planering samt leker flygplan tillsammans med barnen. Vi lägger till/plockar bort material för att stötta deras lärande och sociala samspel. I dramarummet iscensätter vi estetiska lärprocesser och låter barnens agens stå i fokus. Det är den estetiska processen i sig som är viktig och vi är lyhörda och medutforskande tillsammans med barnen. I Piazzan tar vi vara på att utforska bygg och konstruktion i kombination med faktakunskaper. Vi använder projektorn för att iscensätta och stötta barnen i deras lärande och utforskande. 

Hur dokumenterar vi?

Vi för pedagogisk dokumentation och följer barnens lärprocesser tillsammans med barnen. Tar tillbaka dokumentationen och låter barnen sätta ord på, visa och reflektera över sina gjorda aktiviteter så att de får syn på sitt egna lärande. Syftet med pedagogisk dokumentation är att synliggöra barns tankar, känslor och lärande. Det handlar dels om att synliggöra barns lärande i förhållande till de andra barnen, dels om att göra barns röster hörda för vuxna, för att på så sätt rikta uppmärksamheten på barnets roll i samhället. Barnet är en delaktig medskapare av sin egen och andras kunskap om världen. Pedagogisk dokumentation följer barns lärprocesser. Den fördjupar och stimulerar barns utforskande lärande genom ett projekterande arbetssätt. Pedagogisk dokumentation används tillsammans med barnen och gör de delaktiga i att förstå och kritiskt granska aktiviteterna som iscensätts tillsammans med dem. Att arbeta med pedagogisk dokumentation leder till en ständig självkritisk granskning av pedagogens eget förhållningssätt för att förstå barnens tankesätt, lärande och agerande.

Vi delar med oss av vår och barnens dokumentation på våra veckoplaneringar och väljer då vad vi ska gå vidare med för att stötta barnen i deras lärande här och nu. Vi går även igenom vad vi pedagoger behöver för att kunna göra det meningsfullt för barnen. Vad behöver vi mer kunskaper kring osv.. 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.
• tillämpa ett demokratiskt arbetssätt där barnen aktivt deltar,
• utveckla normer och förhållningssätt för arbetet och samvaron i barngruppen
• självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler,
• förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
• förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta,
• förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,
• förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
• förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
• förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik,
• förmåga att upptäcka och utforska teknik i vardagen och,
• förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.
• får förutsättningar för att utvecklas, leka och lära och samtidigt stimuleras att använda hela sin förmåga,
• intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation,
• kontinuerligt och systematiskt följa, dokumentera och analysera varje barns utveckling och lärande för att göra det möjligt att följa barns förändrade kunnande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål
• planering och genomförande utgår från läroplanen och från det kunnande och de erfarenheter som barnen tidigare har tillägnat sig, 
• utveckla pedagogiskt innehåll och miljöer som inspirerar till utveckling och lärande och som utmanar och stimulerar barnens intresse och nyfikenhet samt håller kvar deras uppmärksamhet.