Barns delaktighet och inflytande

Vi arbetar med barns delaktighet och inflytande i förskolan utifrån Montessoripedagogiken och läroplansmålen; • förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan, och • förståelse för demokratiska principer och förmåga att samarbeta och fatta beslut i enlighet med dem.

MÅLPLAN

Målplanen beskriver förskolans mål och visioner med koppling till läroplanen för förskolan. Den beskriver också arbetsgången – nulägesbeskrivning, planering, reflektion, utvecklingsområden samt analys.

 

BARNS DELAKTIGHET & INFLYTANDE

Ur Lpfö18 s16

2.3 BARNS DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE

Utbildningen i förskolan ska lägga grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. Barn har rätt till delaktighet och inflytande. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för ska ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av utbildningen.

 

Mål

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla

• intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation,

• förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan, och

• förståelse för demokratiska principer och förmåga att samarbeta och fatta beslut i enlighet med dem.

 

Riktlinjer

Förskollärare ska ansvara för att varje barn

• får ett reellt inflytande över arbetssätt och innehåll.

Arbetslaget ska

• främja barnens förmåga att vara delaktiga och utöva inflytande över sin utbildning,

• respektera varje barns rätt att uttrycka sina åsikter med olika uttrycksformer samt säkerställa att barnens uppfattningar och åsikter tas tillvara och kommer till uttryck i utbildningen,

• främja barnens förmåga att ta ansvar för sig själva och för samvaron i barngruppen,

• säkerställa att alla barn får lika stort inflytande över och utrymme i utbildningen oavsett könstillhörighet, och

• förbereda barnen för delaktighet och ansvar och för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle

______________________________________________________________

 

Normer och Värden

Målen anger inriktningen på utbildningen i förskolan och därmed den förväntade kvalitetsutvecklingen i utbildningen samt hur denna bidrar till varje barns utveckling och lärande.

Riktlinjerna anger förskollärares ansvar för att undervisningen bedrivs i enlighet med målen i läroplanen. Riktlinjerna anger också uppdraget för var och en i arbetslaget, där förskollärare, barnskötare och annan personal kan ingå, att erbjuda varje barn en trygg omsorg samt främja alla barns utveckling och lärande.

Alla som arbetar i förskolan ska följa de normer och värden som förskolans läroplan anger och bidra till att genomföra förskolans uppdrag.

 

Målplanen avser perioden: HT -21 & VT -22

Antal förskollärare: 2 förskollärare

Antal barnskötare: 2 barnskötare varav en utbildar sig till förskollärare

Antal med annan utbildning: 1 barnskötarstudent

Antal barn: 20 Ålder: 5 barn födda 2016, 7 barn födda 2017, 8 barn födda 2018

 

 

Nulägesbeskrivning:

 

(Hur ser det ut idag? Problem? Grupperingar? Sammanhållning barngrupp? Något speciellt gruppen behöver?)

 

9/8 Planering inför höstterminen:

 

Vi startar med en helt ny barngrupp med många som kommit över från yngrebarns avdelningen Korallen eftersom 13 barn från vårterminens grupp nu har börjat skolan.

Barngruppen består nu av 20 barn varav 5 barn födda 2016, 7 barn födda 2017, 8 barn födda 2018, fördelat på sju flickor och 13 pojkar.

 

Vi resonerar kring att den barngrupp vi kommer att arbeta med kommer att ha ett behov av ett tydligt pedagogiskt arbetssätt då vi har många nya i gruppen och majoriteten av dem är treåringar.

Av erfarenhet och kunskap vet vi att detta gör att vi pedagoger extra behöver arbeta med tydlighet, konsekvenstänk och rutiner tillsammans med barnen och att skapa deras trygghet via närheten till oss. Vi vet också att alla har, utefter sin personlighet och oavsett ålder, behov av stöttning på olika sätt utifrån de individuella behoven.

________________

 

 

DEL 1) Syfte, visioner och mål;

1. Markera de mål ur läroplanen som ni vill fokusera på.

 

• förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan, och

• förståelse för demokratiska principer och förmåga att samarbeta och fatta beslut i enlighet med dem.

 

 

2. Beskriv syftet/visionen med målen och vad ni vill sträva mot, var vill ni avsluta ert arbete sommaren 2022?

 

Vi vill arbeta med innebörden av demokrati och socialt samspel.

Att barnen får känna känslan att kunna få uttrycka sig och sin åsikt och att få känna sig delaktig i sitt eget lärande samt i beslut som fattas.

Att barnen utvecklar förmågan att kunna acceptera och respektera andras behov och åsikter och bli respekterad för den hen är.

 

I slutet av läsåret hoppas vi att vi kunnat följa en barngrupp som hittat sina roller gentemot varandra och visar respekt förståelse för varandras behov.

 

3. Beskriv hur ni tänker arbeta med montessori/materialet med fokus på ert mål.

 

Vi vill utveckla vårt praktiska material, att tydligare få in omsorg och ansvar kring vår miljö och varandra. Får uppleva känslan av att få vara delaktig i att ta hand om densamma och vilken betydelse den har för vår trivsel och vistelse på förskolan.

Låta barnen få delaktighet i beslut kring utvalda delar i vår miljö för att synliggöra demokratins betydelse och innebörd.

Utveckla vårt pedagogiska förhållningssätt och få varje barn att känna tillit till oss och varandra.

_____________________________________________________

 

DEL 2 C) Planering:

Frågorna nedan kan ni se som en hjälp när ni planerar:

· Vad intresserar barnen?

· Hur skapar vi nyfikenhet och intresse hos barnen?

· Hur anpassar vi verksamheten för att alla barn skall känna delaktighet?

· Hur lägger vi upp arbetet för att få med oss alla barn i förhållande till ålder och/eller utvecklingsnivå?

· Finns det delmål under terminens gång?

· Hur lägger vi upp arbetet för att få en röd tråd i målarbetet?

· Hur ser månaden framåt ut?

 

Beskriver hur ni tänker arbeta för att nå de uppsatta mål och visioner vi beskrivit under rubriken syfte, visioner och mål.

Löpande text med datum:

 

 

 

31/3

Hur går vi vidare och hur gör vi?

Boken Hajen Kaj lyfte intresse och tankar kring skräp i vår natur. Vi planerar nu för en skräpplockarvecka. Vi kommer även gräva ner skräp för att visualisera förmultningsprocessens varande eller icke varande. Vi kommer presentera skräpplockarmonstren Pappi, Prassel och Plastis för att skapa ett vidare lärande kring hur vi gör med vårt skräp och avfall.

Vi arbetar vidare med normer och värden med hjälp av Kompisböckerna. Vi kommer prata vidare kring ”vänta på sin tur”. Tankekartor till hemmen skall delas ut och vi bygger vidare på vår egen tankekarta på förskolan.

 

Vi arbetar vidare med våren. Utflykter med vårbingo, vi planerar och lyfter fram livscykler hos fjärilen efter att ett barn sett en fjäril komma flygande.

 

Barnens intresse för bokstäver skall tas tillvara på. Vi planerar för aktiviteter till språket samt utvecklar vår språkdel i montessorimiljön.

 

______________________________

 

Husmöte 3/3

Vi ser intresse för hajar och Pokémon. Vi har läst faktaböcker och sett faktafilmer kring hajar. Barnen har ställt frågor kring hajar. Målat och klippt ut bilder och fått kortfattad faktatext till dem. Vi har använt PolyGlutt mycket, vilket barnen uppskattar.

Barnen har målar Pokémon och samarbetat kring Pokémonlek utomhus.

Vi fortsätter att arbeta med hajar och Pokémon.

 

 

Nu framöver kommer vi att arbeta med delaktighet och inflytande inom;

Melodifestivalen

Våren

Olikheter inför Downs syndrom dagen

Normer och värden - ex. hur vi är mot varandra, samarbete, vänta på sin tur

Naturvetenskap - ex. plocka skräp, sådd

Utveckla praktisk vardagsövning med bakning

Hajar

Pokemon

 

____________________________

 

Planeringsdag 11/1

Arbetet med begreppet ”vänta på sin tur” är påbörjat under höstterminen. Vi vill fördjupa detta genom att göra vårdnadshavarna delaktiga och därigenom få ett bra samarbete mellan hem och förskola. 

Genom unikum vill vi beskriva hur vi tänker och vad vi ska jobba med under de kommande veckorna utifrån vad vi ser under våra observationer av barngruppen. För att samarbeta med hemmet ger vi vårdnadshavarna en liten uppgift att reflektera tillsammans med sitt barn kring hemma. Som start kommer vi be vårdnadshavarna att prata tillsammans med sitt barn kring vilka situationer de väntar på sin tur hemma som vi sedan kan prata vidare kring på förskolan. 

På förskolan kommer vi att prata vidare med barnen under vilka situationer ex. vi väntar på vår tur, vilka situationer som kan upplevas som svåra att vänta på sin tur och varför det är bra att vänta på sin tur. Barnens reflektioner och tankar kommer utforma vår dokumentationsvägg tillsammans med hemmens reflektioner. Dokumentationen kommer synliggöras för vårdnadshavare på Unikum.

 

En dag i veckan vill vi arbeta med drama. Där kommer vi ta upp olika aktuella situationer som händer under en förskoledag och som är aktuellt för vårt målarbete. Kan vara att ex. ta saker från varandra utan att fråga, svårigheten att vänta på sin tur eller avbryta. Vi pedagoger dramatiserar själva eller genom våra handdockor Kanin och Igelkott och låter barnen vara delaktiga kring en lösning av situationen. Med kompisboken ”Vänta på sin tur” om Kanin och Igelkott finns en ramsa som vi kan använda som aktivitet i småsamlingar där barnen får träna på att vänta på sin tur.

 

Genom dessa olika samtal med barnen kommer vi arbeta utefter våra utvalda läroplansmål genom att lyfta fram barnens egna tankar, reflektioner och lösningar samt låta barnen reflektera med sina egna ord, ett barns perspektiv. Barnen tränas i att våga tala inför andra, lyssna till varandra, vänta på sin tur i samtalet och lyfta fram deras olikheter i tankar och åsikter. Genom att ta upp aktuella händelser som sker i samarbetet mellan barnen synliggörs och hur det kan påverka samvaron med sin kamrat. Vi kan ge barnen redskap kring hur de kan ta ansvar för sina egna handlingar och ge dem möjlighet att växa som personer. Allt detta med ett samarbete mellan hem och förskola så att vi tillsammans kan lyfta barnets egen utveckling.

 

Mål

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla

• intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation,

• förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan, och

• förståelse för demokratiska principer och förmåga att samarbeta och fatta beslut i enlighet med dem.

 

 

Under planeringsdagarna har vi arbetat fram ett strukturschema där vi pedagoger har en tydlig bild på hur dagen ser ut där var person är på rätt plats. 

 

Vi har delat i barnen och miljön i fyra olika grupper och rum. En stund varje förmiddag kommer vi arbeta utifrån detta arbetssätt där barnen kommer bli tilldelade ett rum att vara i under en stund. Dagen efter går gruppen vidare till ett annat rum. På detta vis kan vi pedagoger arbeta med att få ner springet mellan rum och aktivitet, synliggöra och locka till nya bekantskaper mellan barn men även locka till material som barnet inte använt eller upptäckt. Vi pedagoger har även möjlighet att arbeta i småsamlingar under dessa stunder. 

En stund av stora möjligheter för både barn som pedagog. Ur en pedagogs perspektiv innebär det att jag enbart behöver ha fokus på just de barnen som befinner sig i rummet.

Samlingar före och efter maten kommer även att införas, även där har grupper skapats.

Gruppernas olika sammansättningar kommer utvärderas efter ett tag för att se om förändring bör ske.

Då vi inför en ny struktur kommer vi pausa de inplanerade utflykterna under en tid framöver.

———————

 

9/11

Vi vill ta med barnen i att benämna våra nya rumsnamn för att skapa delaktighet och inflytande. Vi kommer i de olika delarna av rummet ha ansvarsområden för barn och pedagog att hjälpas åt med ex ta hand om miljön och materiel, dukning.

 

Utveckla och komplettera materiel både inom- och utomhus. Vad intresserar barnen, vad behövs köpas in och skapas.

 

Under en tid framöver kommer vi begränsa barnens antal valmöjligheter för att det på sikt skall skapa ett lugnare klimat. Färre valmöjligheter ger barnen en ökad chans till att landa i det de väljer, ha överblick och få känna den nöjda känslan i att jag kan.

————————-

 

21/10

Under månaden framöver lägger vi fokus på att introducera barnen i vår nya miljö i hur vi använder materialen, plockar i ordning efter oss och visar hänsyn till varandra.

Några av barnen har fått i uppgift att dokumentera samarbete för att belysa begreppet och innebörden av densamma. Denna dokumentation sätts upp på dokumentationsväggen som vi arbetar med.

Vi utformar fler små samlingar för att får samtal och reflektion tillsammans med barnen utefter uppställda mål för månaden framöver. Här vill vi använda våra handdockor Kanin och Igelkott som redskap för att samspela med barnen och fånga deras intresse. Med hjälp av dem kan vi fånga upp situationer som behövs förklaras eller förtydligas för barnen

—————————

 

10/8

Vi känner inte denna nya barngrupp ännu, så intresset i barngruppen kommer vi se längre fram. Under augusti månad observerar vi barngruppens behov och intressen. Då vi har många överinskolningar är anknytning den viktigaste delen av vårt arbete med att få barnen att känna sig trygga med oss alla och hitta sin plats i gruppen.

 

Våra tankar kring målarbetet och läroplansmålen vi valt ut är följande.

Med hjälp av ex. dramatisering kan vi arbeta med socialt samspel och därmed stärka barnens förmåga till att samarbeta.

Skapa delaktighet i miljön på förskolan gör att vi utvecklar vår förberedda miljö. Exempelvis att förbereda material för barnen att kunna ta hand om vår miljö så som avtorkning, dukning, vattning.

Se över våra rutiner och förhållningssätt för att skapa en tydlig struktur för barnens vistelse och trygghet hos oss.

För att synliggöra vårt målarbete för barnen vill vi skapa en dokumentationsvägg. Där kan vi samlas för att reflektera tillsammans kring vad vi upplevt och få barnen delaktiga och uppmuntra till att uttrycka sig och sina tankar kring sitt eget lärande.

Få barnen mer delaktiga i vårt dokumenterande på Unikum.

—————————

 

13/9 Husmöte

Att göra fram till mötet i oktober.

Vi har delat upp ansvaret mellan oss.

 

• Vi presenterar Kanin och Igelkott för barnen. Kanin och Igelkott skall lära oss kring samarbete.
• Ta barnen till hjälp att skapa en kompistavla att hänga på fönstret ut mot parkeringen.
• Göra en tankekarta med barnen kring vad de tänker kring begreppet ”samarbeta”.
• Starta upp dokumentationsväggen för att göra barnen delaktiga i den pedagogiska dokumentationen där vi tillsammans kan tydliggöra vad vi arbetar med och kunna diskutera kring detta tillsammans med barnen.

————————

 

31/8 Terminen är igång:

 

Då vi har många nya barn är anknytningen en oerhört stor del av vårt arbete just nu. Anknytning är att få varje barn att känna sig trygg hos oss och känna tillit till oss pedagoger.

Under tiden sedan terminens start ser vi att barngruppen behöver en hög närvaro av oss som pedagoger i att få förståelse för vilka rutiner och gränser som finns. Barnen behöver kontinuitet, rutiner samt tydliga, enkla gränser- och regler som skall vara lättförståeliga för dem. Vi ser att barngruppen behöver stöttning i sitt sociala samspel och sätt att samarbeta. Treåringarna har mycket kvar att lära kring konflikthantering, fyra-femåringarna har kommit lite längre, men hela gruppen behöver hjälp med att hitta bra sätt att lösa olika slags situationer och alla är i en process av att lära känna varandra och hitta sina roller.

 

Vi fortsätter utveckla vår inomhusmiljö, gör tydliga bilder på hyllor och skåp för att barnen lätt skall se vad saker och ting skall vara och kunna vara delaktiga kring trivseln av vår miljö.

 

Vi läser igenom handledningen inför uppstarten med Linda Palms kompisböcker där fokus från början kommer ligga på "Samarbete".

Vi utför samtal i smågrupper kring vad de tänker kring ordet "samarbete" och skriver ner detta på en tankekarta. Vad händer sedan med tankekartan längre fram i arbetet?

Vi köper in handdockorna som tillhör Kompisböckerna. Hur kan vi använda oss utav dem?

 

Vi utför vår första omröstning kring vad våra stop-träd på utflykten skall heta. Till vår hjälp har vi skapat ett röstningsmaterial i form av duplobitar i två olika färger som staplas på varandra för varje röst. På ett tydligt och konkret sätt synliggörs vilket av namnen som får flest röster. Det är detta materiel som kommer att följa med oss i alla våra demokratiska beslut på Snäckan framöver.

 

Starta upp vår dokumentation, i inomhusmiljön för barnen samt unikum. Detta arbete kommer utvecklas med tidens gång, därför kan vi inte i nuläget veta hur denna kommer att se ut.

Bjuda in vårdnadshavarna till hur vårt målarbete ser ut för läsåret.

——————-

 

 

DEL 2 A) Reflektion:

Reflektion = är en övergripande reflektion som inte är så djupgående som en analys. Syftet är att kartlägga och upptäcka de områden vi behöver utveckla och förbättra för att arbetet skall komma vidare. Följande frågor kan då användas som hjälp:

· Ser vi den röda tråden i målarbetet?

· Har vi organiserat arbetet så att alla pedagoger är engagerade och delaktiga?

· Har vi barnen med på ”tåget”?

· Vad har vi sett för lärande/utveckling hos barnen?

· Hur har vi bidragit till barnens lärande? Vad har vårt arbete gett för resultat?

· Organisation – barngruppens sammansättning/storlek/ålder etc. Hur gör vi med grupp indelningar osv? Påverkar detta?

· Har lärmiljön påverkat resultatet?

· Vad ser vi fungerar bra i barngruppen?

 

Löpande text med datum:

 

31/3

Hur blev det?

Grovplaneringen som utfördes vid förra husmötet har givit resultat. Vi synliggjorde där barnens intresse och även vilket lärande och intresse vi skulle kunna locka till och planerade veckorna framåt utefter det. Vi ser en tydligare röd tråd kring vårt arbete, vi kan luta oss tillbaka på att det finns en plan där alla är delaktiga i och vet sina roller. Även en tydlighet hos barnen i vår lärmiljö som är planerad.

 

Barns delaktighet, inflytande och demokrati;

 

Vi har arbetat vidare med Pokémon och hajar. Här har vi haft bra hjälp av polyglutt och andra digitala medier med faktaböcker/serier kring hajar och livet i havet. Bilder att färglägga med lätt fakta om hajar har tillverkats.

Barnen spelar gärna Pokémon utomhus där vi tränar samspel, turtagning och samarbete.

 

Normer och värden.
Vi arbetar vidare med bitar vi ser att barngruppen behöver reflektera kring och utveckla för att hitta verktyg och strategier i sitt sociala samspel. Vi har skapat tankekartor kring hur man ex är som kompis. Allt dokumenteras, sätts upp och fylls på med barnens egna tankar. Vi tar hjälp av polyglutt och ex UR och SVT-play för att väcka samtal till liv.
Vid samtal med några barn kring lek framkom det att de saknade någonstans där de kan leka i fred. Vi har nu skapar ett dockvrå i källaren där de har möjlighet att leka mer ostört.

Intresset för melodifestivalen utmynnade i festligheter där barnen genom omröstning röstade fram Theoz som vinnande bidrag på Snäckan.

Arbetet med Downs Syndrom dagen arbetades fram med barnens tankar kring olikheter och skapande aktiviteter utfördes.

Vi har börjat arbeta med våren. Flera skapande övningar har utförts, utflykter har utförts samt en egen hylla i lärmiljön där vårens tecken lyfts fram i form av pussel, livscykel och naturvård med vårtecken från naturen. En tankekarta med barnens egna tankar om våren är uppsatt på väggen.

 

Vi tar hjälp av Polyglutt i verksamheten både faktaböcker och bilderböcker. Vi följer upp barnens intresse och löser böcker kring exempelvis hajar. Vi tar även hjälpa av tv-program som härleder till vårt arbete med både fakta och normer & värden.

Utveckling av lärmiljön har gjort att vi nu successivt börjar ta fram mer utav vårt montessorimateriel igen. Praktiska vardagsövningar har fått en ny plats i miljön och vi plockar varsamt in övningar för att främja motorik, koordination och koncentration. Den sensoriska materielen har fått en plats i miljön och likt PVÖ tar vi där oxå successivt fram mer materiel. Vi sätter bildstod på hyllorna för att underlätta för barnen vart materielen har sin plats. Vi har även möblerat om på vissa ställen.

 

Vi har delat upp grupperna på annat sätt. Vi har nu tagit två grupper ihop. Två av grupperna går väg på utflykt och två grupper har varit kvar. Vi undviker konflikter med barnens bilder och namn på väggen som visar i vilket rum de ska vara . Vi pausar just det momentet, men delar fortsättningsvis in barnen i grupper.

_____________________________

 

3/3

Vi är igång med våra gruppindelningar i rummen röd, blå, gul och grön. Vi har delat upp ansvaret mellan oss pedagoger.

Vi ser ett mer lugn i barngruppen och har möjlighet att se varje barns behov, utveckling och förmågor. Alla barn blir sedda. Vi hinner med våra ämnesområden och vår planeringstid utgör vår planering för veckan framöver.

Vi har märkt att det blir konflikter när barnen försöker styra över grupperna och går och hämtar halsbanden själva och byter namnlappar mellan grupperna.

 

 

Vi ser intresse för hajar och Pokémon. Vi har läst faktaböcker och sett faktafilmer kring hajar. Barnen har ställt frågor kring hajar. Målat och klippt ut bilder och fått kortfattad faktatext till dem. Vi har använt PolyGlutt mycket, vilket barnen uppskattar.

Barnen har målar Pokémon och samarbetat kring Pokémonlek utomhus.

Vi fortsätter att arbeta med hajar och Pokémon.

Nu framöver kommer vi att arbeta med Melodifestivalen. Vi kommer arbeta med våren, olikheter, normer och värden samt hållbarhet.

 

_______________________________

 

26/1 Husmöte

Vi har påbörjat introducerad lärmiljö för barnen genom fyra färgkodade rum. För att tydliggöra för barnen fick de ta på sig halsband i samma färg som aktuellt rum. 

 

Röda rummet erbjuder material för övningar inom språk, matematik och praktiska övningar.

Blå rummet erbjuder material för pyssel. 

Gula rummet erbjuder material för övningar inom kultur.

Gröna rummet är utomhus i närmiljön där barnen tillsammans med pedagog får möjlighet att utforska olika fenomen i naturen.

 

Vi har arbetat med detta i två veckor och redan nu upplever vi att många barn kommit in i de nya rutinerna. När barnen kommer på morgonen blir de nyfikna på i vilket rum de ska varaoch de tar själva på sig halsbanden.

 

Vi har fått tips från Anette om städlåten och upplever att städning har blivit mer lustfyllt och roligt.

Vi har spontant undervisat barnen i att ”vänta på sin tur”. Dels genom att barnen fått stå i kö när de ska in på avdelningen och dels genom samtal med barnen på samling där vi ställtproduktiva frågor till barnen om ”vad är vänta på sin tur?” ”hur känns det om någon gårförre?” och ”varför ska man vänta på sin tur?”. 

För att detta ska befästas har vi gjort en tankekarta där vi skrev ner barnens resonemang och reflektioner. Vi har också gjort vårdnadshavare delaktiga i vårt målarbete genom att delge dem tankekartan. Det skapar förutsättning för dem att tillsammans med sitt/sina barn samtala hemma kring att ”vänta på sin tur”. 

 

Vi har spontant gestaltat drama för barnen utifrån vardagliga konflikter för att synliggöra för dem och ge förutsättningar för reflektioner och för att hitta lösningar. Barnen verkadefundersamma när vi pedagoger gestaltade konflikt mellan oss. När vi frågade barnen om vad som hände kunde de flesta analysera och reflektera över händelsen.  

 

De nya målarbeten som vi har påbörjat kommer att fortsätta tills vi hittat nya mål utifrån barnens behov, utveckling och lärande.

_____________________________________

 

9/11

Under dessa veckor har vi arbetat med vår miljö och fokuserat på barnens självständighet.

Vi ser framledes att gruppen behöver en ny struktur över hur vi förfogar över dagen. Vi har tankar om att benämna de olika rummen med namn och dela upp barngruppen i dessa. Pedagogerna har ansvar för ett rum med en mindre barngrupp. Målet är att få ner lugnet i gruppen och att stärka relationen emellan barn och pedagoger.

 

______________________________

 

21/10

 

Vi har utfört en stor ommöblering i vår inomhusmiljö utifrån barngruppens behov, intresse och utveckling. Vi upplevde en stress i barngruppen som vi till viss del kunde härleda till vår miljö. Vi har möblerat så att fler ”rum i rummen” synliggörs för att ge mer möjlighet till att kunna jobba i mindre grupp och få mer lugn och ro under arbetspassen samt att sprida ut det ställen som omfattas av bygg- och konstruktion.

 

Exempel flyttade vi på soffan som inbjöd till hopp och spring och på så sätt inte inbjöd till läsro. Nu är den placerad i en egen del i miljön där det blivit mer ombonat och mysigt. Vid en fråga till några av barnen var det just denna förändring de tyckte allra mest om.

 

Vi kommer nu framöver kunna erbjuda fler platser till exempelvis pyssel och bygg- och konstruktionsmaterial då barnen visat stort intresse för de delarna. Vi har även tagit bort de materiel som ej används och även minskat antal material för att främja deras självständighet.

 

• förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan, och

Vi har arbetat vidare utifrån förra planeringen. Vi fokuserar på självständighet, ”hjälp till självhjälp” och lägger stor vikt vid på- och avklädning och att vänta på sin tur då vi märker att många barn har behov av vår hjälp och stöttning men har svårt att vänta utan vill ha hjälp på direkten.

Vi märker att vi genom den förberedda miljön och bilderna har blivit ett bra redskap för att hjälpa barnen. Vi tar med barnen i större utsträckning och gör dem delaktiga i miljön. Detta gör att vi märkt att barnen tar mer hand om sin miljö och påminner varandra (samarbeta). 

Exempelvis fick några av barnen sätta upp löv i hallen för att göra fint. De är väldigt stolta och är ansvarstagande gentemot hallen när löven hamnar på fel plats av någon anledning.

Några av barnen fick även vara med och möblera om i arbetsrummet i källaren. De barnen är måna om att berätta för sina kompisar om vikten att hålla ordning där. 

• förståelse för demokratiska principer och förmåga att samarbeta och fatta beslut i enlighet med dem.

I arbetet med Kompisböckerna har vi inte kommit vidare då fokus legat på barns trygghet och välmående. Vi har arbetat väldigt mycket med begreppet samarbete på annat sätt. Vi uppmärksammar spontana situationer när samarbete upplevs och synliggör detta för barnen. På så vis lyfter vi upp begreppet positivt för att få barnen att få en bra känsla i kroppen och stärka sin självkänsla och etablera begreppet.

 

________________________

 

13/9 Husmöte

 

Utifrån arbetet vi påbörjat är vi alla i arbetslaget engagerade och delaktiga. Vi har många givande diskussioner mellan oss, vi har många tankar och idéer som kommer upp.

Vi har inte märkt så mycket i barngruppen då arbetet bara precis är i uppstarten och det just nu är mycket observationer utifrån vad vi ser i barngruppen utifrån deras utveckling, intresse och lärande.

Barngruppen är inte ännu helt trygg med varandra och oss pedagoger vilket gör att vi fortsättningsvis har stort fokus på anknytning och att skapa relationer både mellan barn/barn och barn/vuxen. Vi märker hur viktigt arbetet för oss är att vara oerhört närvarande och aktiva för att hjälpa barnen fram i sitt sociala samspel.

 

Hur vi har arbetat i förhållande till läroplanen och våra valda mål;

 

• förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan, och

 

Vi har förberett miljön med exempelvis bilder och material att sköta vår miljö. På detta sätt har barnen bjudits in att kunna vara delaktig i exempelvis dukning och avtorkning. ”Hjälp till självhjälp” som är ett välkänt begrepp inom Montessoripedagogiken där vi fokuserar på att göra det konkret och tydligt för barnen i vår miljö.

 

• förståelse för demokratiska principer och förmåga att samarbeta och fatta beslut i enlighet med dem.

 

Vi pedagoger har läst handledning som hör till Kompisböckerna. Vi har läst extra mycket kring boken ”samarbete” och hur vi kan starta upp den. Vi har även beställt handdockor Kanin och Igelkott som är huvudkaraktärerna till böckerna.

Vi uppmärksammar barnen på begreppet ”samarbeta” i olika vardagliga situationer för att de ska bli bekanta med innebörden av ordet.

Vi har genomfört vår första omröstning kring vad våra två stopp-träd på utflykten skall heta. Detta genomfördes med hjälp av vår Duplo-materiel. Träden heter ”Rune Stopp” och ”Stanna Opp”. Vi utförde stapeldiagram för att konkret synliggöra vilket bidrag som fick flest röster.

 

___________________________

 

31/8

Då vi har många nya barn är anknytningen en oerhört stor del av vårt arbete just nu, få varje barn att känna sig trygg hos oss och känna tillit till oss pedagoger.

Under tiden sedan terminens start ser vi att barngruppen behöver en hög närvaro av oss som pedagoger i att få förståelse för vilka rutiner och gränser som finns. Barnen behöver kontinuitet, rutiner samt tydliga, enkla gränser- och regler som skall vara lättförståeliga för dem.

Vi ser att barngruppen behöver stöttning i sitt sociala samspel, konflikthantering och sätt att samarbeta.

Vi har reflekterat över våra nästa steg och kring hur vi kan utveckla våra tankar från 10/8.

Vi håller på att utveckla vår praktiska del i montessoripedagogiken för att främja omsorg om vår miljö. Förbereda miljön för barnens delaktighet under dagen med ex. dukning, avtorkning, vattning. De förändringar vi hunnit med att utföra i miljön har hjälpt barnen att vara mer delaktiga i vår miljö och vi ser att barnen uppskattar och växer i att få vara delaktiga.

 

För att utöva delaktig och inflytande finns ett förberett skåp inför barnets födelsedag där barnen får möjlighet att välja mellan ex. olika glas, servetter, duk eller flagga att förgylla sin speciella dag med.

 

Vi har delat upp barnen i två grupper för utflykt som startade denna veckan.

 

Några av barnen har fått vara delaktiga i att själva dokumentera arbeten på förskolan som vi sedan publicerat på Unikum vilket vi märkt att de tyckt var spännande och intressant. Det är inte alla som själva vill vara med på bild, men att själv få ta bilden gör att barnet växer i att bli lyssnad till och har därmed möjlighet att påverka sin situation.

 

Detta arbete kommer utvecklas med tidens gång, därför kan vi inte i nuläget veta hur denna kommer att se ut.

 

_____________________________________________________________________________

 

 

Del 2 B) Utvecklingsområde:

Här ska vi skriva ner ”lösningen” på de problem vi beskrivit i reflektionen. Vi ska också skriva ner om vi tänker fortsätta med samma arbetssätt eller om vi ska ändra på något. Följande frågor är bra att använda som stöd när ni blickar bak på reflektionen.

 

Hur går vi vidare?

Vad ska vi förbättra/göra annorlunda?

Hur ska förändringarna genomföras?

 

31/3

Vart ska vi?

För att gå vidare skapar vi en ny grovplanering för veckorna framåt, utifrån vad vi ser i barnens intresse samt vad vi kan locka med nya intressen. En tydlig grovplanering medför att vi vet var vi ska vara, vad var och en ska utföra och ansvara för och hur vi planerar vår barnfria tid. Minskar stress. Lärmiljön blir tydlig för barnen.
Vi vill utveckla barnens lärande kring skräp och sopor.

Vi vill fortsatt följa barnens intresse för bokstäver som vuxit fram.

Fortsatt arbete med normer & värden för barngruppen.

 

 

 

3/3

Vi skapar en ny rutin. När alla barnen är på plats, sätter vi igång städsången. När det är städat sätter vi oss i samlingen. Varje pedagog tar med sina respektive barn och ger dem varsitt halsband.

Vi har gjort en grovplanering för veckorna framöver och fördelat ansvaret för planeringen mellan oss.

V10 startar vi upp reflektionstid i arbetslaget en timma varje torsdag fm, vi varvar dessa med Korallen.

 

_________________________

 

26/1 Husmöte

 

Vi kommer arbeta utefter det nya arbetssättet och vid varje möte prata igenom hur vi upplever det och hur vi ser barnens reaktioner.

 

__________________________

 

9/11

Delar in rummen (utemiljön är ett ”rum”)i olika namn, en pedagog ansvarar för varje rum

Skapa material för att barnen skall kunna välja vilket rum de skall arbeta i.

Tillverka ”tipstävling” för varje rum om det finns barn som inte kan välja vad det vill göra utan behöver tips på aktivitet.

Nya rutiner under dagen; Ny struktur på arbetspasset och vila i två grupper efter lunch.

 

___________________________

 

21/10

Som vi beskrev i föregående reflektion kommer arbetet kring rutiner, tydliga ramar, självständighet, samarbete och socialt samspel vara det som är fokus i arbetet med barnen.

Vi arbetar med att få barnen att plocka i ordning och duka av efter sig. Vi tränar även på självständighet i hallen vid in- och utgång.

Vi behöver utveckla vårt arbete med våra kompisböcker och göra mer planerad undervisning kring dem.

Vi behöver skapa små samlingar där vi delar upp barnen och pratar kring situationer som uppstår under dagen för att inbjuda dem till samtal och reflektion med varandra.

 

_______________________________

 

13/9 Husmöte

Vi skall fördela uppgifter mellan oss. Exempelvis göra olika samarbetsövningar med barnen för att fortsätta arbeta med begreppet.

Vi skall presentera Kanin och Igelkott för barnen och prata med dem kring hur man tar hand om två nya kompisar och hur vi skall göra för att de skall känna sig välkomna.

 

_______________________________

 

31/8

Den förberedda miljön.

Vi fortsätter att utveckla vår praktiska del i montessoripedagogiken för att främja omsorg om vår miljö.

 

Rutiner under dagen på förskolan

Vi har pratat igenom hur vi med hjälp av rutiner och tydliga ramar kan utveckla barnens tillvaro på förskolan. Dessa skall nu implementeras i barngruppen för att sedan kunna utvärderas kring om förändringar bör göras.

Grupper och rutiner för ex. utflykter har skapats. Som ett första demokratiskt beslut kommer ”stop-träd” längst promenaden att döpas. Trädet symboliserar att här samlas alla barn för följande instruktioner. Barnen kommer att få två namn att välja mellan.

 

Socialt samspel.

För att stötta och utveckla arbetet med socialt samspel i gruppen kommer vi att starta upp arbetet kring Linda Palms ”kompisböcker”. Vi ser behovet av att utveckla barnens förmåga att samarbeta med varandra vilket därför är den första boken vi kommer att arbeta kring. Inför detta läser pedagogerna på med hjälp av den handledning som finns tillhands för arbetet med hennes böcker. Som uppstart kommer vi prata med barnen och tillsammans skapa en tankekarta kring vad vi just nu tänker kring begreppet ”samarbete”.

Vi låter arbetet med boken ta sin tid utefter barngruppens utveckling, intresse och motivation och utvärderar sedan hur vi arbetar vidare för att stärka varje individ och barngruppen som helhet.

 

Dokumentation

Tydliggöra målarbetet med fotovägg för att dokumentationen ska vara synlig för barnen för att göra dem delaktiga i den pedagogiska dokumentationen.

Starta upp arbetet så att vårdnadshavarna blir inbjudna till hur vårt målarbete ser ut under läsåret.

 

___________________

 

DEL 3) Analys:

Analys = En djupgående reflektion kring terminens målarbete.

Planeringsdagen i januari samt juni gör ni denna del, del 3. Det blir en sammanfattning av de reflektioner som gjorts under terminens gång.

Frågorna nedan kan ni se som en hjälp i att fördjupa er i analysen.

· Vad har vi sett för lärande/utveckling hos barnen?

· Hade vi kunnat göra på annat sätt för att få andra resultat?

· Vad har vårt arbete gett för resultat?

· Har lärmiljön påverkat resultatet?

· Hur tror vi att barnen ser på det arbete vi tillsammans gjort under året? Har vi frågat dem?

· Hur har organisationen fungerat?

· Hur går vi vidare?

· Vad ska vi förbättra/göra annorlunda?

· Hur ska förändringarna genomföras?

· Hur delger vi vårdnadshavarna?

· Kan vi se den råda tråden genom terminens gång?

· Är vi nöjda med vårt arbete?

· Barngruppenssammansättning (storlek/ålder etc.)

· Personaltäthet (ordinarie personalgrupp/sjukdomar/vikarie etc.)

Löpande text:

 

Under höstterminen har det blivit ändringar i personalgruppen. Därav en hel del frånvaro av pedagoger vilket har gjort att fokus legat på att lära känna den nya barngruppen och varandra som arbetslag. Men samtidigt har vi arbetat med vårt målarbete som vi anser är relevant i förhållande till barngruppen. Vi såg tidigt att barngruppen behöver arbeta med samarbete och hänsyn till varandra och vår miljö. Med att vänta på sin tur, plocka i ordning efter sig och hur vi är mot varandra. Vi har presenterat begreppet nej, pratat om turordning och hur vi är mot varandra. Vi har lagt fokus på Montessoripedagogikens praktiska övningar och gjort barnen delaktiga under dagen. Genom detta ser vi att barnen visar mer hänsyn till både vår miljö och varandra. Barnen visar positiv respons till att vilja vara delaktiga och varit stolta när de får bekräftelse från oss och visat för de andra kamraterna vad de gjort. Barnen har t. ex varit med och möblera om, göra fint, städa, duka etc. På detta sätt värnar vi mer och mer om vår miljö och hur vi kan ta ansvar för att hålla den fin.

 

Vi har löpande lagt ut information kring vårt målarbete för vårdnadshavarna på Unikum. Vi märker att vi behöver göra vårdnadshavarna mer delaktiga i vårt arbete på förskolan. Hur vi arbetar, vad vi ser hos barngruppen, vad vi fokuserar på och hur vi kan samarbeta. Så detta kommer vi fokusera mer på under vårterminen.

 

Är i planeringsstadiet att strukturera upp miljön då vi ser att barngruppen behöver mer struktur och rutiner.

Vi har märkt att de ändringar vi gjort hittills i miljön har varit positivt för både barngrupp och pedagoger. Vi har introducerat våra gemensamma regler att vi inte ska springa och lära oss att hålla rösterna nere inomhus. Detta har börjat etablerats och spring i lokalen har minskat. Vi pedagoger behöver aktivt arbeta med att synliggöra hur vi ska föra oss i miljön och vilka regler som gäller för att detta på sikt ska komma naturligt från barnen.

Under 2C följer hur vi nu kommer att gå vidare.