Hägerstensåsens förskolor - Undervisningsplan för Poppeln

Avdelningens undervisningsplan beskriver hur ni ska lägga upp undervisning utifrån målen i förskolans läroplan, Hägerstensåsens förskolors utbildningsplan, enhetens övergripande projekt Hållbar framtid, samt övriga relevanta styrdokument.

Inledning

Hägerstensåsens förskolors undervisning bygger på Läroplanen för förskolan, Lpfö 18. Skollagen, Barnkonventionen, Stockholms stads skolprogram, Verksamhetsplan 2021, Utbildningsplan för Hägerstensåsens förskolor samt personalens pedagogiska yrkeskompetens. Vi arbetar även utifrån Planen med aktiva åtgärder mot diskriminering och kränkande behandling, samt stadens kulturplan. Vår undervisning vilar på enhetens gemensamma vision:  

Hägerstensåsens förskolor - där delaktighet, mångfald och samarbete ger en likvärdig utbildning där trygga barn med lust lär och utvecklas.

Alla barn i Hägerstensåsens förskolor ges samma förutsättningar till utbildning. Vår pedagogiska metod är ett utforskande arbetssätt där utveckling och lärande sker i samspel med omgivningen, dvs. i interaktion mellan olika individer, miljöer och material. Vi arbetar ämnesöverskridande i projektet Hållbar framtid, såväl social, ekonomisk och miljömässig. Inom projektarbetet ges barnen möjligheter till både planerade och spontana undervisningstillfällen där musik, språk, rörelse, skapande, drama, naturvetenskap, lärande för hållbarhet, matematik och teknik / läroplanens mål integreras.  I projekt utgår vi ifrån barnens intressen, hypoteser och teorier. Vi ger barnen möjlighet att fördjupa och utveckla sina förmågor genom att göra oss nyfikna på vad som redan upptar barnen, vilket undersökande och utforskande de redan håller på med. För att utmana barnen och väcka lust och nyfikenhet till gemensamt lärande organiserar vi oss i mindre gruppkonstellationer. Våra lärmiljöer bjuder in till lek, utforskande och upptäckande och materialet är rikligt, varierat och tillgängligt. Vi arbetar med pedagogisk dokumentation för att fånga och driva barnens pågående lärprocesser och lärstrategier. Genom att dokumentera det som sker och samtala, reflektera och analysera tillsammans med barnen och arbetslaget kan vi förstå mer om hur barnen tänker och gör och utmana dem vidare.

Vår främsta utgångspunkt är att erbjuda barnen en trygg, rolig och lekfull, men också omväxlande och meningsfylld utbildning. Barnsynen präglas av en tilltro till barns kapacitet att utvecklas och lära i sin takt och på sitt sätt. Därför är vår övergripande målsättning att utveckla varje barns tillit till sig själv och sina egna speciella förmågor. För att detta ska kunna uppnås krävs att vi pedagoger är lyhörda, delaktiga och flexibla. I den dagliga samvaron med barngruppen eftersträvar vi att varje barn ska uppleva att vi tar det på allvar, att barnet är en betydelsefull person och en viktig gruppmedlem. Vår ambition är också att vårdnadshavarna ska känna förtroende för vår utbildning och att de ska uppleva att deras barn lär, trivs, utvecklas hos oss.

Utbildningen dokumenteras kontinuerligt och genom reflektion och analyser i dokumentationerna, får vi kunskap om barnens intressen, förförståelse och behov i olika situationer. Vi söker och efterfrågar även barnens tankar kring, och synpunkter på våra aktiviteter och vår miljö. Genom att använda oss av pedagogiska dokumentationer möjliggörs vi att tillsammans i arbetslaget, med barnen och med vårdnadshavarna reflektera över utbildningen. Dessa pedagogiska dokumentationer syftar till att föra barnens lärande och utveckling framåt, liksom avdelningens pedagogiska verksamhet.

Vi använder oss av V. Tuomelas fem språkpedagogiska principer (se bilaga 1) i syfte att stödja barns tillägnande av språket under hela dagen. Vi delar upp gruppen i grupper om färre barn med närvarande pedagoger i syfte att optimera kommunikationsutrymmet. Vi använder oss även av öppna frågor och utmaningar (se bilaga 2). Barnen möjliggörs att uttrycka sina tankar och idéer samt att ta del av varandras åsikter, strategier och kunskaper. De öppna frågorna och utmaningarna bidrar även till att stärka barnens tillit till sitt eget tänkande och det möjliggör för oss pedagoger att ta fasta på barnens förförståelse och anpassa verksamheten så det utgår ifrån barnens beröringspunkter, intressen och referensramar. Vi skapar möjligheter för barnen att möta och upptäcka matematik och matematiska begrepp under hela dagen och göra matematik konkret för barnen genom att samla, jämföra, sortera, klassificera, dela, och räkna i för barnen lustfyllda och meningsfulla sammanhang, där vi pedagoger benämner matematiska begrepp och använder oss av ett i övrigt rikt och nyanserat matematiskt språk (se bilaga 3).

Den fysiska lärmiljön (se bilaga 4) på avdelningen är utformad för att möjliggöra kommunikativa möten och dialog och syftar även till att utmana barnens utforskande. Materialet i lärmiljöerna är därför synligt, lättillgängligt, signalstarkt och undersökningsbart och har skapats utifrån följande ledord: Utforskande, Kommunikation, Lättillgänglighet, Interaktivitet, Glädje, Inflytande, Likheter/olikheter och Fantasi. Genom vårt arbetssätt och vårt bemötande av alla barn vill vi uppmuntra, stödja och utveckla barnens lärande via undervisning i lek och utforskande.

I det följande presenteras de arbetssätt som Poppeln valt att, utifrån utbildningsplanen och uppdragen i övriga styrdokument, fokusera på under HT 2021.

Planering

Ord att förhålla sig till vid planeringen:

• Organisering
• Förhållningssätt
• Arbetssätt
• Lärmiljö
• Tid
• Pedagogisk dokumentation

Så här planerar vi att undervisa för att uppnå målen inom Normer och värden:

Vi ämnar arbeta i grupper om färre barn dels för att skapa gynnsamma undervisningstillfällen, dels för att vi pedagoger ska ha en chans att verkligen se barnen samt deras behov och intressen. Vi är mitt uppe i en flytt vilket möjliggör för nya lärmiljöer. Vi kommer återigen utgå ifrån barnens behov samt intressen. Den pedagogiska dokumentationen kommer att sitta i barnens nivå för att skapa samtal kring dessa som vidare utvecklar barnens språk och visar oss pedagoger vart deras intresse ligger. 

Vi är ett nytt arbetslag vilket skapar nya samtal om förhållningssätt, barnsyn och rutinsituationer vilket i sin tur genererar bra snack oss emellan. 

Deluppföljning:

Slutanalys:

Så här planerar vi att undervisa för att uppnå målen inom Omsorg, utveckling och lärande:

I och med att vi arbetar med de yngre barnen vet vi att utan omsorg kan det inte ske någon utbildning eller undervisning. För att våga ta för sig i skapande eller leksituationer, projektgrupper eller i estetiska uttryck behöver barnet vara trygg och trygghet skapas via god omsorg. 

Deluppföljning:

Slutanalys:

Så här planerar vi att undervisa för att uppnå målen inom Barns delaktighet och inflytande:

Det är jätteviktigt för oss att barnen känner att det här är deras verksamhet där de har stort utrymme att vara med och påverka sin dag, sitt projekt samt sin undervisning och utbildning. Vi utgår alltid ifrån barnens intressen och behov när vi planerar våra projekt. 

Deluppföljning:

Slutanalys:

 

Så här planerar vi att undervisa inom enhetens gemensamma projekt Hållbar Framtid:

Genom att följa barnens intressen och behov. Just nu ser vi ett stort intresse för dinosaurier, vi ser även att vi har många barn som behöver språkliga utmaningar, vi ser intresse för bokstäver och som alltid ser vi ett stort intresse för estetiska uttrycksformer. 

Deluppföljning:

Slutanalys:

 

Så här planerar vi att arbeta med lärområdet Högläsning:

Just nu innan flytten har vi en läshörna som vi inte riktigt ser funkar. Efter flytten kommer vi skapa en otroligt mysig och lättillgänglig läshörna som vi tar för givet kommer gynna högläsningen på Poppeln. Även använda oss av Polyglutt. 

Deluppföljning:

Slutanalys:

 

Så här planerar vi att arbeta med lärområdet Rörelse enligt Strategi för rörelse och fysisk aktivitet:

Våra barn älskar rörelse samt fysisk aktivitet. Vi ser detta genom att de ofta vill dansa, balansera, klättra, promenader, gå i skogspartier samt yoga. Vi känner att vår nya gård kommer älskas av våra aktiva barn.

Deluppföljning:

Slutanalys:

 

Så här planerar vi att arbeta enligt Hägersten-Älvsjös förskolors Språkprogram:

I alla våra olika projekt hittar vi nya ord som vi alltid väljer att belysa för barnen samt återkomma till. Vi vet att högläsning är språkutvecklande så vi läser mycket tillsammans. Vi vet också att boksamtal gynnar språket så vi genomför boksamtal tillsammans.

Deluppföljning:

Slutanalys:

  

Så här ska vi arbeta med kulturaktiviteter enligt Hägersten-Älvsjös kulturplan, Förskolan som kulturell mötesplats:

Under våren kom teatern Borta! och framträdde för samtliga barn på Svanen ute på gården.

Vi skapar vår egen kultur på Poppeln. Hur vi bemöter varandra, vad som okej eller inte.

Vi har ett arbetssätt utifrån interkulturellt förhållningssätt. 

Vår verksamhetsplanering utgår från det vidgade kulturbegreppet i enighet med stadsdelens kulturplan. Utöver detta kommer vi att använda oss av kulturpengen samt att ta del av stadens kostnadsfria kulturerbjudanden. Vi planerar att besöka teatrar, museer samt bibliotek. Vi integrerar eget kulturskapande i lärandet tillsammans med barnen i form av drama, musik, sång, måleri, teater, dans, bokläsning/samtal samt eget skrivande. Utbildningens utformning utgår även från barnens populärkultur.

Deluppföljning:

Slutanalys:

 

Dessa samverkansformer ska vi genomföra med vårdnadshavarna:

Genom daglig kontakt med vårdnadshavarna.

Vi erbjuder ett ”Möte för Vårdnadshavare” under höstterminen. Vi bjuder in till Vernissage i slutet på varje termin. Vårdnadshavarna erbjuds introduktions-, mellanliggande-, samt avslutningssamtal. Vi erbjuder även extra samtal vid behov och önskemål. Vårdnadshavarna är välkomna att besöka verksamheten under en dag. Vi har ett interkulturellt förhållningssätt där vi efterfrågar vårdnadshavarnas delaktighet i utbildningen. Genom att synliggöra och involvera barns hemkulturer möjliggörs skapandet av trygghet och självtillit hos barnen.

Deluppföljning:

Slutanalys:

 

Så här ska vi arbeta miljöeffektivt enligt planen för Kemikaliesmart förskola:

Vi har ersatt en större del av vårt vattenutforskande ( vattenbord där barnen häller, utforskar densitet, volym osv) med grötris. Barnen kan fortfarande göra samma slags utforskningar men vi har valt att inte slösa på vårt viktiga vatten.

Samtliga pedagoger ska genomgå den webbaserade utbildningen som planen erbjuder. Genom enhetens gemensamma projekt Hållbar framtid, ska enheten utveckla arbetet med källsortering. På avdelningarna pågår även ett papperssorterings- samt emballageåtervinningsarbete. Vi strävar efter att alltid släcka belysning i utrymmen som vi inte befinner oss i. Vi undviker stand-by-lägen på elektronisk utrustning och strävar efter att packa torkskåpen torkeffektivt. Miljöarbetet ska vara en integrerad del av den pedagogiska verksamheten och barnen ska ges möjlighet att aktivt delta i arbetet. Vi uppmärksammar internationella dagen för Moder jord. Vi deltar i Skräpplockardagar i samarbete med ”Håll Sverige rent”. Vår undervisning ska ge barnen möjlighet att utveckla kunskaper om hur de kan bidra till en hållbar framtid och de ska även ges möjlighet att tillägna sig ett ekologiskt och varsamt förhållningssätt

Deluppföljning:

Slutanalys:

Så här ska vi arbeta med digitalisering enligt de pedagogiska ställningstaganden i planen Digitalisering på Hägersten-Älvsjös kommunala förskolor:

Vi har ingenting att tillägga just nu. Förutom att en projektdel vi har är just analog och digital programmering.

Arbetet med digitalisering i förskolans utbildning ska utvecklas. Alla barn ska ha likvärdig tillgång till digitala verktyg och ska ges möjlighet att utveckla en digital kompetens. Barnen ska erbjudas och utmanas att använda sig av digitala verktyg som en integrerad del i utbildningen där de inte blir passiva konsumenter utan är aktiva producenter. Barnen utmanas att med hjälp av digitala verktyg och olika medier söka information utifrån behov och intresse. Vi ska möjliggöra för barnen att själva med hjälp av olika digitala verktyg dokumentera sina lärprocesser. Vi ska använda ändamålsenliga digitala redskap för att följa upp barnens utveckling och lärande för att genom reflektion och analys förbättra undervisningen.

Deluppföljning:

Slutanalys:

Så här ska vi arbeta med samtal med vårdnadshavare:

Alla vårdnadshavare har erbjudits utvecklingssamtal under våren. De flesta tackade ja så de samtalen är genomförda. Nu kommer vi inom kort erbjuda introduktionssamtal till de nya vårdnadshavarna.

Inför samtalen sitter hela arbetslaget tillsammans och diskuterar barnen kopplat till utbildningen, dvs. hur utbildningens hela organisation samt vårt arbetssätt/förhållningssätt möjliggör för barnen att bli. Detta syftar till att möjliggöra att alla i arbetslaget står beredda att genomföra samtalen samt att transparensen kring synen på det enskilda barnet maximeras. När vi sedan påbörjar samtalet meddelar vi vårdnadshavarna att det som tas upp under samtalet är grundat på arbetslagets gemensamma syn på barnet kopplat till utbildningen samt att den som genomför samtalet är ett ”språkrör” för arbetslagets samlade tankar. Då flera pedagoger reflekterar kring- och samtalar om barnet kopplat till utbildningen uppnår vi en så objektiv och rättvis bild av barnet som möjligt är. Under samtalen efterfrågas även vårdnadshavarnas bild av barnet. Samtalen utgår från, ett inom enheten för ändamålet särskilt framtaget samtalsunderlag. Samtalen genomförs dagtid och en pedagog deltar i varje samtal om inte särskilda önskemål eller omständigheter föreligger. Samtliga samtal dokumenteras enligt underlaget. Efter genomförda samtal återkopplas och analyseras det som framkommit av arbetslaget gemensamt i syfte att informera varandra och planera hur utbildningen skall utformas i för att möta varje enskilt barns intresse och behov. Alla vårdnadshavare erbjuds ett mellanliggande samtal under vårterminen. Introduktions- och avlutningssamtalen erbjuds utöver de mellanliggande. Språkkartläggningen genomförs i samband med Introduktionssamtalet. Avslutningssamtalet erbjuds alltid under november-december, terminen innan avslut.

Deluppföljning:

Slutanalys:

Så här ska vi arbeta med introduktion:

Vi arbetar hårt för att vårdnadshavarna ska känna sig trygga och bekväma med oss, vi visar en ärlig bild av hur vi arbetar på Poppeln samt visar empati för att VH kan känna att det är jobbigt att lämna sina barn hos oss.

Vi arrangerar digitala visningar av förskolorna för vårdnadshavare och barn, som enhetens pedagogiska utvecklingsledare ansvarar för. Före introduktionsstart skickas information om introduktionen och utbildningen till hemmen. Vi använder oss av familjeaktiv introduktion. Vi använder oss av ett inom enheten framtaget introduktionsdokument. 

Deluppföljning:

Slutanalys:

Så här ska vi arbeta med överintroduktion mellan avdelningarna:

Överintroduktionerna kommer kännas mer naturlig när vi flyttar då vi kommer vara ett hus med gemensam gård. Tidigare har överintroduktionen ofta känts för barnen som att de byter förskola. 

Inför en flytt mellan avdelningar besöker barnet/barnen den nya avdelningen. Under vårterminen ansvarar personalen för att så ofta som tillfälle ges erbjuda barnet/barnen att besöka den nya avdelningen. Barnets individuella dokumentation följer med till nya avdelningen.

Deluppföljning:

Slutanalys:

Så här ska vi arbeta med de blivande skolbarnen enligt Plan för övergång förskola-skola: 

Har inga skolbarn.

Alla blivande skolbarn i enheten ingår i Flyttfågelgruppen där de under gemensamma träffar med focus på processen och genom utforskandet tillsammans förbereder sig inför skolstart. Skolbarnsansvariga pedagoger på varje förskola i enheten ansvarar för gruppen och aktiviteterna. Hägerstensåsens förskolor har samarbete med Hägerstensåsens skola samt med Västertorpsskolan. Vid önskemål från vårdnadshavare deltar ansvariga lärare i trepartssamtal med informationsöverföring. Vårdnadshavare måste vara närvarande under samtalet och besluta om att släppa på förskolans sekretess gällande barnet.  Under vårterminen erbjuds de blivande skolbarnen olika aktiviteter i tvärgrupper både på den egna förskolan men också inom enheten. Besök i samarbetsskolornas matsalar genomförs och vi arrangerar en enhetsövergripande gemensam avslutning med bl.a. utdelning av diplom.

Deluppföljning:

Slutanalys:

 

Så här ska vi arbeta processinriktat i projektform och med pedagogisk dokumentation:

Har inget att tillägga just nu.

Barnens tankar, idéer och erfarenheter är i fokus och styr verksamheten. Deras frågor, nyfikenhet och lust styr projektens längd, takt och riktning. Projekten har inget färdigt slutmål eller datum, det är processen inte produkten som är viktig. Det som under arbetets gång väcker barnens intresse tas fasta på och leder oss vidare i arbetet. Pedagogerna är medforskande och processerna dokumenteras för att efter reflektion och analys föra arbetet framåt. Vi ska se pedagogisk dokumentation som ett förhållningssätt, och som kommunikation samt som motor i uppdraget att dokumentera, följa upp och utveckla förskolans utbildning. Vi dokumenterar utbildningen för att ta vara på barnens idéer, förförståelse och intressen. Vi observerar, dokumenterar, reflekterar och analyserar i syfte att stödja barnens möjligheter att se, hitta strategier, göra upptäckter, minnas, förstå och få syn på sina egna lärandeprocesser. Arbetet syftar även till att möjliggöra ett samlärande mellan barnen. Barnen ska göras delaktiga i dokumentationsarbetet genom tillgänglig dokumentation som erbjuder återbesök i densamma samt att de utmanas att själv dokumentera. Vi har olika reflektionsforum; Lärarforum där avdelningsansvariga lärare en gång i månaden träffas för att reflektera och analysera kring utbildningsfrågor, Avdelningsreflektion där pedagogerna i arbetslaget veckovis träffas och Nätverksgrupper där pedagoger från alla förskolor i enheten träffas och reflekterar kring specifika ämnen. Den pedagogiska dokumentationen ska möjliggöra för vårdnadshavarna att bli delaktiga i vad barnen intresserar sig för i utbildningen. Dokumentationen från verksamheten utgör även grund för det systematiska kvalitetsarbetet som bedrivs på enheten. Dokumentationen syftar även till att möjliggöra för oss i förskolan att nå ut till samhället i stort.

Deluppföljning:

Slutanalys:

Så här ska vi arbeta enligt Plan med aktiva åtgärder mot diskriminering och kränkande behandling: 

Samtliga på förskolan ska må bra och vi är alla en del av varandras välmående.

Planen med aktiva åtgärder ska ses som ett levande dokument och dess innehåll ska alltid ställas mot aktiviteter inom ramen för utbildningen. Planen är också ett arbetsredskap i situationer som uppstår inom ramen för dess innehåll. Planen arbetas aktivt med under avdelningarnas reflektionsforum, lärarforum, förskolemöten samt under avdelningsmöten.

Deluppföljning:

Slutanalys:

 

Traditioner på Hägerstensåsens förskolor:

Påsk: Traditionell lunch samt skapande aktiviteter med anknytning till påsk och vår.

Internationella dagen för Moder jord/skräpplockardagen med "Håll Sverige rent" 22 april: Vi uppmärksammar med bl.a. skräpplockaraktiviteter.

Förskolans dag: Firas med lekar, maskerad, hattparad/karneval. Aktiviteterna ska kopplas till Förskolans läroplan och uppdrag. Lunch med efterrätt serveras i långbord.

Vernissage VT: Hålls något datum under de två första veckorna i juni. Bubbelvatten och salta pinnar serveras. Tid. 15-17. Under vernissagen visas dokumentation samt alster från den gånga terminen med koppling till läroplan och projekt. Utställningen ska stå uppe ca. en vecka. Tipspromenad är valbar.

Midsommarfirande: Firas med traditionella ringlekar. Lövad stång är valbar. Lunch i långbord med jordgubbar och grädde till efterrätt.

FNdagen 24oktober: Firas med samtal och aktiviteter som har fokus på barnkonventionen. Under veckan serveras maträtter från olika länder och kulturer. vi tillverkar ljuslyktor som använd vid manifestation som äger rum i anslutning till FNdagen.

Lucia och Jul: Luciadagen firas tillsammans på förskolorna genom att de äldre barnen lussar för och tillsammans med  de yngre barnen. Luciatåget och eller luciasamlingen filmas och visas för vårdnadshavare under vernissagen. Barnen bjuds på pepparkaka och clementin. Under december smyckas avdelningarna med ljusslingor, sker skapande aktiviteter med koppling till vinter och jul samt bakning av pepparkakor. Nedräknings-/julkalendrar med koppling till läroplansmålen och projektet kan användas. 

Vernissage HT: Hålls något datum under de två första veckorna i december. Pepparkakor och ljummen saftglögg serveras. Tid. 15-17. Under vernissagen visas dokumentation samt alster från den gånga terminen med koppling till läroplan och projekt. Utställningen ska stå uppe ca. en vecka. Tipspromenad är valbar.

Födelsedagsfirande: Födelsedagsbarnet uppmärksammas under dagen med t.ex. speciell stol, sång, findukat till lunch. De barn som fyller år under helgen uppmärsammas nästkommande vardag. Om barnet fyller år under sommaruppehållet ges ett grattiskort till berörd vårdnadshavare då barnet går på sommarledighet.

Valbara traditioner:

Nobeldagen: Firas med trerätters lunch, dans och diplomutdelning. Under dagen kan olika experiment och aktiviteter, kopplade till läroplansmålen, genomföras.

Rockasockandagen: Aktiviteter under dagen uppmärksammar likheter och olikheter som tillgång.

TAKKdagen: Uppmärksammar genom olika aktiviteter tecken som kommunikationsmedel.

Tipspromenader under vernissagerna: Ska alltid kopplas projektet/utbildningen.

Lövad stång vid midsommarfirandet.

Höstfest under något datum vecka 44: Vi erbjuder maskerad, dans, skapande aktiviteter kopplade till höst och läroplan samt eventuellt någon rolig maträtt.

Följande uppföljningsmetoder använder vi oss av:

• Reflektioner/Lärloggar
• Observationer
• Pedagogiska dokumentationer
• Pedagogiska promenader
• Vårdnadshavares synpunkter på utbildningen
• Dagliga samtal med barnen
• Barnintervjuer
• Introduktionssamtal/mellanliggande samtal/avslutningssamtal
• Förskoleundersökningen
• Deluppföljning av Undervisningsplan
• Slutanalys av Undervisningsplan
• WKI
• Lärarforum