Hägerstensåsens förskolor - Undervisningsplan för Tigern, förskolan Skogsåsen

Avdelningens undervisningsplan beskriver hur ni ska lägga upp undervisning utifrån målen i förskolans läroplan, Hägerstensåsens förskolors utbildningsplan, enhetens övergripande projekt Hållbar framtid, samt övriga relevanta styrdokument.

Inledning

Hägerstensåsens förskolors undervisning bygger på Läroplanen för förskolan, Lpfö 18. Skollagen, Barnkonventionen, Stockholms stads skolprogram, Verksamhetsplan 2021, Utbildningsplan för Hägerstensåsens förskolor samt personalens pedagogiska yrkeskompetens. Vi arbetar även utifrån Planen med aktiva åtgärder mot diskriminering och kränkande behandling, samt stadens kulturplan. Vår undervisning vilar på enhetens gemensamma vision:  

Hägerstensåsens förskolor - där delaktighet, mångfald och samarbete ger en likvärdig utbildning där trygga barn med lust lär och utvecklas.

Alla barn i Hägerstensåsens förskolor ges samma förutsättningar till utbildning. Vår pedagogiska metod är ett utforskande arbetssätt där utveckling och lärande sker i samspel med omgivningen, dvs. i interaktion mellan olika individer, miljöer och material. Vi arbetar ämnesöverskridande i projektet Hållbar framtid, såväl social, ekonomisk och miljömässig. Inom projektarbetet ges barnen möjligheter till både planerade och spontana undervisningstillfällen där musik, språk, rörelse, skapande, drama, naturvetenskap, lärande för hållbarhet, matematik och teknik / läroplanens mål integreras.  I projekt utgår vi ifrån barnens intressen, hypoteser och teorier. Vi ger barnen möjlighet att fördjupa och utveckla sina förmågor genom att göra oss nyfikna på vad som redan upptar barnen, vilket undersökande och utforskande de redan håller på med. För att utmana barnen och väcka lust och nyfikenhet till gemensamt lärande organiserar vi oss i mindre gruppkonstellationer. Våra lärmiljöer bjuder in till lek, utforskande och upptäckande och materialet är rikligt, varierat och tillgängligt. Vi arbetar med pedagogisk dokumentation för att fånga och driva barnens pågående lärprocesser och lärstrategier. Genom att dokumentera det som sker och samtala, reflektera och analysera tillsammans med barnen och arbetslaget kan vi förstå mer om hur barnen tänker och gör och utmana dem vidare.

Vår främsta utgångspunkt är att erbjuda barnen en trygg, rolig och lekfull, men också omväxlande och meningsfylld utbildning. Barnsynen präglas av en tilltro till barns kapacitet att utvecklas och lära i sin takt och på sitt sätt. Därför är vår övergripande målsättning att utveckla varje barns tillit till sig själv och sina egna speciella förmågor. För att detta ska kunna uppnås krävs att vi pedagoger är lyhörda, delaktiga och flexibla. I den dagliga samvaron med barngruppen eftersträvar vi att varje barn ska uppleva att vi tar det på allvar, att barnet är en betydelsefull person och en viktig gruppmedlem. Vår ambition är också att vårdnadshavarna ska känna förtroende för vår utbildning och att de ska uppleva att deras barn lär, trivs, utvecklas hos oss.

Utbildningen dokumenteras kontinuerligt och genom reflektion och analyser i dokumentationerna, får vi kunskap om barnens intressen, förförståelse och behov i olika situationer. Vi söker och efterfrågar även barnens tankar kring, och synpunkter på våra aktiviteter och vår miljö. Genom att använda oss av pedagogiska dokumentationer möjliggörs vi att tillsammans i arbetslaget, med barnen och med vårdnadshavarna reflektera över utbildningen. Dessa pedagogiska dokumentationer syftar till att föra barnens lärande och utveckling framåt, liksom avdelningens pedagogiska verksamhet.

Vi använder oss av V. Tuomelas fem språkpedagogiska principer (se bilaga 1) i syfte att stödja barns tillägnande av språket under hela dagen. Vi delar upp gruppen i grupper om färre barn med närvarande pedagoger i syfte att optimera kommunikationsutrymmet. Vi använder oss även av öppna frågor och utmaningar (se bilaga 2). Barnen möjliggörs att uttrycka sina tankar och idéer samt att ta del av varandras åsikter, strategier och kunskaper. De öppna frågorna och utmaningarna bidrar även till att stärka barnens tillit till sitt eget tänkande och det möjliggör för oss pedagoger att ta fasta på barnens förförståelse och anpassa verksamheten så det utgår ifrån barnens beröringspunkter, intressen och referensramar. Vi skapar möjligheter för barnen att möta och upptäcka matematik och matematiska begrepp under hela dagen och göra matematik konkret för barnen genom att samla, jämföra, sortera, klassificera, dela, och räkna i för barnen lustfyllda och meningsfulla sammanhang, där vi pedagoger benämner matematiska begrepp och använder oss av ett i övrigt rikt och nyanserat matematiskt språk (se bilaga 3).

Den fysiska lärmiljön (se bilaga 4) på avdelningen är utformad för att möjliggöra kommunikativa möten och dialog och syftar även till att utmana barnens utforskande. Materialet i lärmiljöerna är därför synligt, lättillgängligt, signalstarkt och undersökningsbart och har skapats utifrån följande ledord: Utforskande, Kommunikation, Lättillgänglighet, Interaktivitet, Glädje, Inflytande, Likheter/olikheter och Fantasi. Genom vårt arbetssätt och vårt bemötande av alla barn vill vi uppmuntra, stödja och utveckla barnens lärande via undervisning i lek och utforskande.

I det följande presenteras de arbetssätt som Tigern valt att, utifrån utbildningsplanen och uppdragen i övriga styrdokument, fokusera på under höstterminen 2021.

Planering

Ord att förhålla sig till vid planeringen:

• Organisering
• Förhållningssätt
• Arbetssätt
• Lärmiljö
• Tid
• Pedagogisk dokumentation

Så här planerar vi att undervisa för att uppnå målen inom Normer och värden: Vi strävar efter att bemöta alla barn och vuxna med respekt för dem som personer, oberoende av kön, sexuell läggning, religion, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning eller ålder. Vårt mål är att ge varje barn frihet att vara och uttrycka sig på sitt sätt. Detta gör vi genom att vara medvetna om hur vi tilltalar barn och vuxna, vilka röstlägen och vilka ord vi använder. Vad vi uppmärksammar och vad vi lyfter som positivt. Vi strävar efter att alla barn blir bemötta på ett positivt sätt av alla pedagoger. Vi tänker på att inte prata om barnen och deras vårdnadshavare så barnen hör och vi påminner varandra om detta. 

Vi delar upp barngruppen i mindre grupper så ofta som möjligt. Det möjliggör för oss att vara närvarande pedagoger och kunna stödja barnen i umgänget med varandra.  

Deluppföljning: Arbetet med normer och värden är ständigt pågående och aktuellt. Vi blir aldrig färdiga, utan varje dag väcks frågorna till liv. Hur bemöter jag till exempel ett barn som ofta får höra sitt namn i negativ ton? Vi är nära barnen och bygger upp tillitsfulla relationer till dem och får dem att känna sig sedda och värdefulla.

Slutanalys: Vid höstterminens början hade vi till stora delar en ny och yngre barngrupp och arbetet har syftat till att skapa en trygg grupp där alla barn känner sig sedda och trygga. Vi har följt vår plan och vi ser att vi har kommit långt med det arbetet. 

Så här planerar vi att undervisa för att uppnå målen inom Omsorg, utveckling och lärande:

Vi strävar efter att alla barn känner trygghet på förskolan. Det gör vi genom att bemöta alla känslor och uttryck på ett konstruktivt sätt, så att barnets förmåga att hantera sina känslor kan utvecklas. Genom att lyfta varje barns styrkor och se dem som en tillgång för gruppen stärker vi barnens självförtroende och ger dem en tilltro till sin egen förmåga. Vi har i åtanke att barn i förskoleåldern lär sig genom att lyckas och inte genom att misslyckas. Vi stärker barnen med beröm och positiv förstärkning samt med stöd i att hantera svårigheter. 

Deluppföljning: Även detta mål kräver ständig uppmärksamhet och vi fortsätter att arbeta enligt planen.

Slutanalys: Vid höstterminens början hade vi till stora delar en ny och yngre barngrupp och arbetet har syftat till att skapa en trygg grupp där alla barn känner sig sedda och trygga. Vi har följt vår plan och vi ser att vi har kommit långt med det arbetet. 

Så här planerar vi att undervisa för att uppnå målen inom Barns delaktighet och inflytande:

Vi fångar upp barnens erfarenheter och intressen i planeringen av undervisningen, på det sättet blir barnen delaktiga och får inflytande. Årets barngrupp är till stora delar ny och dessutom mycket yngre än förut. Vi kommer att tydliggöra och presentera våra miljöer för barnen, för att barnen lättare ska kunna bredda sina intressen och kamratval. Med ett större åldersspann ökar behovet av att variera miljöer och material på avdelningen för att kunna möta alla barns behov. 

Deluppföljning: I början av terminen anpassade vi verksamheten till den nya, mycket yngre gruppen på det sätt som beskrivs ovan. Det har dock inneburit en större vuxenstyrning. Mot slutet av terminen har vi börjat utveckla barnens val och siktar mot att kunna utveckla det ännu mer under vårterminen. Vi tänker oss en växelverkan mellan barnens mognadsprocesser och våra utmaningar.

Slutanalys: Under vårterminen har vi utvecklat barnens val till att bli en vardaglig rutin. En närvarande pedagog har gett barnen ett nödvändigt stöd i att välja aktivitet och förstå framförhållningen det innebär. Vi har även infört ett matvärdssystem där barnen får turas om att duka till lunchen med stöd av en pedagog och berätta för gruppen vad det blir för mat. Det är en uppskattad roll som stärker barnens självkänsla som dessutom berör barnens gruppkänsla och ämnen som matematik, hygien. Vi ser positiva resultat av vårt arbete med barns delaktighet och inflytande. 

 

Så här planerar vi att undervisa inom enhetens gemensamma projekt Hållbar Framtid:

Vi vill att barnen utvecklar förståelse för samspelet mellan naturen och människan. Hur påverkar vi naturen och hur påverkar naturen oss? I utflykter till naturområden i närområdet vill vi tillsammans med barnen utforska naturen och hitta ett hållbart förhållningssätt. Vi vill också bearbeta dessa upplevelser med lek, skapande och sökande efter information i böcker och digitalt. 

Vi kommer att starta ett samarbete med Sisab för att utbilda oss till energiagenter. Syftet är att bli miljömedvetna och sträva efter en hållbar framtid. Vi försöker vara goda förebilder i den dagliga verksamheten. För att få förståelse för naturens kretslopp kommer vi att göra i ordning en förmultningsbräda.

Deluppföljning: Tyvärr har vi inte gjort så många skogsutflykter som vi hade planerat. Det har berott på många saker, men nu blickar vi framåt och hoppas kunna uppleva årstidsväxlingar och annat i naturen. 

Däremot har vi varit delaktiga i projektet Energiagenterna. Där valde vi att ha med de äldsta barnen i aktiviteterna och de har lärt sig mycket och tagit med sina lärdomar och insikter till sina familjer.

Vi har också jobbat med förmultningsbrädan för att undersöka vad som händer med olika material i naturen. Det projektet fortsätter in i våren och sommaren.

Slutanalys: Hållbar framtid har varit ett övergripande tema i hela verksamheten. Även om vi valde att ha de äldsta barnen med i projektet med Energiagenterna har det influerat även de yngre barnen. Vi fullföljde arbetet med förmultningsbrädan under våren och då inkluderades även yngre barn på Björnen. Vi har haft ett fjärilsprojekt under våren som har gett oss alla kunskaper och insikter om fjärilars utveckling, pollinering och kretslopp i naturen. Barnen har fått en inblick i hur viktig vår roll är för en hållbar framtid. 

 

Så här planerar vi att arbeta med lärområdet Högläsning:

Alla barn får dagligen minst en stund av högläsning. Dels som en styrd aktivitet efter lunchen, dels spontana tillfällen. Vid högläsningen diskuterar vi tillsammans med barnen innehållet i böckerna, reflekterar över ord och begrepp för att öka barnens ordförråd och stimulera deras språkutveckling. Vissa dagar har vi s k ritvila då barnen får möjlighet att teckna under högläsningen. Alla pedagoger kommer att delta i enhetens utbildning om högläsning.

 

Deluppföljning: Vi har fortsatt att arbeta enligt planen och dessutom berikat utbudet av litteratur genom att använda oss av Polyglutt. Vi varierar, läser själva, lyssnar på inspelad läsning osv. Vi hoppas kunna åka med barnen till ett bibliotek under våren, det har inte varit möjligt pga restriktioner. Utbildningen har vi deltagit i, den har gett oss lite nya tankar, framför allt att fördjupa sig i en bok och läsa den flera gånger som vi gjorde med Magiska godiskulor.

Slutanalys: Vi har fortsatt att arbeta mycket med högläsning och vi märker att barnen är intresserade av böcker och högläsningen. Vi har inte kunnat åka till biblioteket men förskolan har ett brett utbud av böcker. Böckerna blir också rekvisita i barnens lekar och därmed får de lära sig ta hand om böckerna. Flanosagor har bidragit till att inkludera barnen och influerat dem till att dramatisera och återberätta sagorna. Karaktärerna i böckerna har också fått vara med i vår verksamhet både ute och inne. T ex har Kompisböckernas "Igelkott och Kanin" varit med och lyft demokratiska dilemman och tankar. Nya begrepp har också uppmärksammats.

 

Så här planerar vi att arbeta med lärområdet Rörelse enligt Strategi för rörelse och fysisk aktivitet:

Vi planerar att ha rörelselekar vid bestämda tider. 

Deluppföljning: Utevistelsen har varit omfattande under hösten och har inneburit barnens fria lekar blandat med styrda aktiviteter. Dock behöver vi ha en större kontinuitet i de styrda aktiviteterna.

Slutanalys: Vi har haft viss styrd rörelseaktivitet men barnen leker mycket rörelselekar utan att vi förberett oss. Balansbanan för inomhusbruk har vi haft som en stående aktivitet för barnen att plocka fram. Vår gård är kuperad och utmanar barnen till klättring, hopp och spring.

 

Så här planerar vi att arbeta enligt Hägersten-Älvsjös förskolors Språkprogram:

Vi planerar att arbeta medvetet med språkbruket i alla moment under dagen på förskolan. Lyfta ord och begrepp, använda ett brett och varierat ordförråd. Alla moment ska ha utrymme för dialog, vilket underlättas med mindre grupper.

 

Till exempel kommer vi att inventera vilka ord som kan konkretiseras i hallen vid på- och avklädning. 

 

Deluppföljning: Vi fortsätter att arbeta enligt planen och har även börjat inventera vokabulär i lärmiljöerna. 

Slutanalys: Vi skapade ordmoln i de olika lärmiljöerna som bidragit till att barnens uttryck i leken fått nya begrepp. Vid de dagliga övergripande övergångarna och situationerna har barnen fått ta del av ett varierat ordförråd och i arbetet i de mindre grupperna har vi under dialog lyft begrepp.

  

Så här ska vi arbeta med kulturaktiviteter enligt Hägersten-Älvsjös kulturplan, Förskolan som kulturell mötesplats:

(Hur många barn har erbjudits att ta del av någon professionellt arrangerad kulturaktivitet?)

Vår verksamhetsplanering utgår från det vidgade kulturbegreppet i enighet med stadsdelens kulturplan. Utöver detta kommer vi att använda oss av kulturpengen samt att ta del av stadens kostnadsfria kulturerbjudanden. Vi planerar att besöka teatrar, museer samt bibliotek. Vi integrerar eget kulturskapande i lärandet tillsammans med barnen i form av drama, musik, sång, måleri, teater, dans, bokläsning/samtal samt eget skrivande. Utbildningens utformning utgår även från barnens populärkultur.

Deluppföljning: Det har inte varit möjligt att åka kommunalt med barnen, men vi har erbjudit barnen aktiviteter i verksamheten som innehåller kultur och skapande på olika sätt.

Slutanalys: Alla barn har erbjudits ett teaterbesök. Barnens populärkultur har gett sig uttryck i skapandet. T ex i lego, tecknande och plus-plus. Sång och musik samt instrumentsamlingar har dagligdags uppmuntrat till möten, gemenskap och inlyssnanden.

 

Dessa samverkansformer ska vi genomföra med vårdnadshavarna:

Vi erbjuder ett ”Möte för Vårdnadshavare” under höstterminen. Vi bjuder in till Vernissage i slutet på varje termin. Vårdnadshavarna erbjuds introduktions-, mellanliggande-, samt avslutningssamtal. Vi erbjuder även extra samtal vid behov och önskemål. Vårdnadshavarna är välkomna att besöka verksamheten under en dag. Vi har ett interkulturellt förhållningssätt där vi efterfrågar vårdnadshavarnas delaktighet i utbildningen. Genom att synliggöra och involvera barns hemkulturer möjliggörs skapandet av trygghet och självtillit hos barnen.

Deluppföljning: Vi genomförde ett digitalt möte för vårdnadshavare under terminen. Vernissagen sköts upp till våren. Vi har påbörjat utvecklingssamtal och fortsätter efter årsskiftet. Vårdnadshavarnas delaktighet har begränsats av pandemin och vi propagerar för att de tar del av våra lärloggar. 

Slutanalys: Vi hade en fin sommaravslutning där alla barn samt vh var här och tog del av vår dokumentation kring vår verksamhet. Utvecklingssamtalen fick skjutas på framtiden pga olika anledningar men alla samtal kommer att avslutas. Lärloggarna når inte riktigt fram till vh. Vi har lagt information i skolplattformen kring vissa olika händelser i verksamheten och upptäckt att vh inte tar till sig den.

 

Så här ska vi arbeta miljöeffektivt enligt planen för Kemikaliesmart förskola:

Samtliga pedagoger ska genomgå den webbaserade utbildningen som planen erbjuder. Genom enhetens gemensamma projekt Hållbar framtid, ska enheten utveckla arbetet med källsortering. På avdelningarna pågår även ett papperssorterings- samt emballageåtervinningsarbete. Vi strävar efter att alltid släcka belysning i utrymmen som vi inte befinner oss i. Vi undviker stand-by-lägen på elektronisk utrustning och strävar efter att packa torkskåpen torkeffektivt. Miljöarbetet ska vara en integrerad del av den pedagogiska verksamheten och barnen ska ges möjlighet att aktivt delta i arbetet. Vi uppmärksammar internationella dagen för Moder jord. Vi deltar i Skräpplockardagar i samarbete med ”Håll Sverige rent”. Vår undervisning ska ge barnen möjlighet att utveckla kunskaper om hur de kan bidra till en hållbar framtid och de ska även ges möjlighet att tillägna sig ett ekologiskt och varsamt förhållningssätt

Deluppföljning: Vi arbetar enligt planen.

Slutanalys: Vi arbetar enligt planen. Energiagenterna har påverkat barnens tänk kring hållbarhet.

Så här ska vi arbeta med digitalisering enligt de pedagogiska ställningstaganden i planen Digitalisering på Hägersten-Älvsjös kommunala förskolor:

Arbetet med digitalisering i förskolans utbildning ska utvecklas. Alla barn ska ha likvärdig tillgång till digitala verktyg och ska ges möjlighet att utveckla en digital kompetens. Barnen ska erbjudas och utmanas att använda sig av digitala verktyg som en integrerad del i utbildningen där de inte blir passiva konsumenter utan är aktiva producenter. Barnen utmanas att med hjälp av digitala verktyg och olika medier söka information utifrån behov och intresse. Vi ska möjliggöra för barnen att själva med hjälp av olika digitala verktyg dokumentera sina lärprocesser. Vi ska använda ändamålsenliga digitala redskap för att följa upp barnens utveckling och lärande för att genom reflektion och analys förbättra undervisningen. Barnskötarna kommer att få utbildning i digitala verktyg.

Deluppföljning: I och med barnskötarnas utbildningar hoppas vi kunna ta ett steg framåt i att göra de digitala verktygen tillgängliga för barnen i större utsträckning.

Slutanalys: Pga olika omständigheter har inte tillräckligt med tid till detta hittats i verksamheten. Skulle önskat mer tid till att analysera och praktisera de olika momenten.

Så här ska vi arbeta med samtal med vårdnadshavare:

(antal erbjudna, antal genomförda, genomförande)

Inför samtalen sitter hela arbetslaget tillsammans och diskuterar barnen kopplat till utbildningen, dvs. hur utbildningens hela organisation samt vårt arbetssätt/förhållningssätt möjliggör för barnen att bli. Detta syftar till att möjliggöra att alla i arbetslaget står beredda att genomföra samtalen samt att transparensen kring synen på det enskilda barnet maximeras. När vi sedan påbörjar samtalet meddelar vi vårdnadshavarna att det som tas upp under samtalet är grundat på arbetslagets gemensamma syn på barnet kopplat till utbildningen samt att den som genomför samtalet är ett ”språkrör” för arbetslagets samlade tankar. Då flera pedagoger reflekterar kring- och samtalar om barnet kopplat till utbildningen uppnår vi en så objektiv och rättvis bild av barnet som möjligt är. Under samtalen efterfrågas även vårdnadshavarnas bild av barnet. Samtalen utgår från, ett inom enheten för ändamålet särskilt framtaget samtalsunderlag. Samtalen genomförs dagtid och en pedagog deltar i varje samtal om inte särskilda önskemål eller omständigheter föreligger. Samtliga samtal dokumenteras enligt underlaget. Efter genomförda samtal återkopplas och analyseras det som framkommit av arbetslaget gemensamt i syfte att informera varandra och planera hur utbildningen skall utformas i för att möta varje enskilt barns intresse och behov. Alla vårdnadshavare erbjuds ett mellanliggande samtal under vårterminen. Introduktions- och avlutningssamtalen erbjuds utöver de mellanliggande. Språkkartläggningen genomförs i samband med Introduktionssamtalet. Avslutningssamtalet erbjuds alltid under november-december, terminen innan avslut.

Deluppföljning: I mån av tid diskuterar vi med varandra inför samtalen. Vi har genomfört ett antal samtal för de barn som började hos oss i augusti-september. I januari fortsätter vi och planerar att genomföra vanliga utvecklingssamtal i mars. 

Slutanalys: En av ordinarie kollegor som skulle haft ett antal samtal slutade vilket gjorde att vi fick dela upp ansvaret mellan färre pedagoger. Vi har haft en bra, informativ daglig dialog med våra vh. Vi är på god väg att genomföra våra samtal och har arbetat i skolplattformens digitala samtalsmall för första gången. 

Så här ska vi arbeta med introduktion:

Vi arrangerar digitala visningar av förskolorna för vårdnadshavare och barn, som enhetens pedagogiska utvecklingsledare ansvarar för. Före introduktionsstart skickas information om introduktionen och utbildningen till hemmen. Vi använder oss av familjeaktiv introduktion. Vi använder oss av ett inom enheten framtaget introduktionsdokument. 

Deluppföljning: Vi genomförde introduktioner enligt planen.

Slutanalys: Vi genomförde introduktioner enligt planen.

Så här ska vi arbeta med överintroduktion mellan avdelningarna:

Inför en flytt mellan avdelningar besöker barnet/barnen den nya avdelningen. Under vårterminen ansvarar personalen för att så ofta som tillfälle ges erbjuda barnet/barnen att besöka den nya avdelningen. Barnets individuella dokumentation följer med till nya avdelningen.

Deluppföljning: Vi arbetade enligt planen.

Slutanalys: Har ej varit aktuellt.

Så här ska vi arbeta med de blivande skolbarnen enligt Plan för övergång förskola-skola: 

Alla blivande skolbarn i enheten ingår i Flyttfågelgruppen där de under gemensamma träffar med focus på processen och genom utforskandet tillsammans förbereder sig inför skolstart. Skolbarnsansvariga pedagoger på varje förskola i enheten ansvarar för gruppen och aktiviteterna. Hägerstensåsens förskolor har samarbete med Hägerstensåsens skola samt med Västertorpsskolan. Vid önskemål från vårdnadshavare deltar ansvariga lärare i trepartssamtal med informationsöverföring. Vårdnadshavare måste vara närvarande under samtalet och besluta om att släppa på förskolans sekretess gällande barnet.  Under vårterminen erbjuds de blivande skolbarnen olika aktiviteter i tvärgrupper både på den egna förskolan men också inom enheten. Besök i samarbetsskolornas matsalar genomförs och vi arrangerar en enhetsövergripande gemensam avslutning med bl.a. utdelning av diplom.

Vi planerar att ha ett samarbete med förskolan Gläntan kring flyttfåglarna för att berika det arbetet.

Deluppföljning: Flyttfåglarna har varit delaktiga i Energiagenterna och under våren kommer vi att erbjuda dem flera andra aktiviteter.

Slutanalys: Flyttfåglarna har varit på tre olika träffar med barn från de andra förskolorna. De har haft möjligheten att besöka sina blivande skolor och även ätit lunch på skolan. Vi har haft samtalsgrupper och skapandestunder med flyttfåglarna som lyft förväntningar, tankar och funderingar inför skolstarten.

 

Så här ska vi arbeta processinriktat i projektform och med pedagogisk dokumentation:

Barnens tankar, idéer och erfarenheter är i fokus och styr verksamheten. Deras frågor, nyfikenhet och lust styr projektens längd, takt och riktning. Projekten har inget färdigt slutmål eller datum, det är processen inte produkten som är viktig. Det som under arbetets gång väcker barnens intresse tas fasta på och leder oss vidare i arbetet. Pedagogerna är medforskande och processerna dokumenteras för att efter reflektion och analys föra arbetet framåt. Vi ska se pedagogisk dokumentation som ett förhållningssätt, och som kommunikation samt som motor i uppdraget att dokumentera, följa upp och utveckla förskolans utbildning. Vi dokumenterar utbildningen för att ta vara på barnens idéer, förförståelse och intressen. Vi observerar, dokumenterar, reflekterar och analyserar i syfte att stödja barnens möjligheter att se, hitta strategier, göra upptäckter, minnas, förstå och få syn på sina egna lärandeprocesser. Arbetet syftar även till att möjliggöra ett samlärande mellan barnen. Barnen ska göras delaktiga i dokumentationsarbetet genom tillgänglig dokumentation som erbjuder återbesök i densamma samt att de utmanas att själv dokumentera. Vi har olika reflektionsforum; Lärarforum där avdelningsansvariga lärare en gång i månaden träffas för att reflektera och analysera kring utbildningsfrågor, Avdelningsreflektion där pedagogerna i arbetslaget veckovis träffas och Nätverksgrupper där pedagoger från alla förskolor i enheten träffas och reflekterar kring specifika ämnen. Den pedagogiska dokumentationen ska möjliggöra för vårdnadshavarna att bli delaktiga i vad barnen intresserar sig för i utbildningen. Dokumentationen från verksamheten utgör även grund för det systematiska kvalitetsarbetet som bedrivs på enheten. Dokumentationen syftar även till att möjliggöra för oss i förskolan att nå ut till samhället i stort.

Deluppföljning: Vi har strävat efter att arbeta enligt planen. Denna höst med denna barngrupp har varit speciell och vi har fokuserat på att få en fungerande barngrupp och att vägleda barnen i umgänget och leken med varandra. Det har varit den röda tråden i höstens verksamhet. Vi hoppas att vi har lagt en grund för vidare projektarbete med annat innehåll och större möjligheter till dokumentation under vårterminen.

Slutanalys: Under vårterminen har det underlättat med att arbeta i projektform med fokus hållbar utveckling. Vi har kunnat dela in barnen i mindre grupper vilket bidragit till fler planerade undervisningstillfällen. 

Så här ska vi arbeta enligt Plan med aktiva åtgärder mot diskriminering och kränkande behandling: 

Planen med aktiva åtgärder ska ses som ett levande dokument och dess innehåll ska alltid ställas mot aktiviteter inom ramen för utbildningen. Planen är också ett arbetsredskap i situationer som uppstår inom ramen för dess innehåll. Planen arbetas aktivt med under avdelningarnas reflektionsforum, lärarforum, förskolemöten samt under avdelningsmöten.

Deluppföljning: vi har arbetat enligt planen.

Slutanalys: Vi har arbetat enligt planen.

 

Traditioner på Hägerstensåsens förskolor:

Påsk: Traditionell lunch samt skapande aktiviteter med anknytning till påsk och vår.

Internationella dagen för Moder jord/skräpplockardagen med "Håll Sverige rent" 22 april: Vi uppmärksammar med bl.a. skräpplockaraktiviteter.

Förskolans dag: Firas med lekar, maskerad, hattparad/karneval. Aktiviteterna ska kopplas till Förskolans läroplan och uppdrag. Lunch med efterrätt serveras i långbord.

Vernissage VT: Hålls något datum under de två första veckorna i juni. Bubbelvatten och salta pinnar serveras. Tid. 15-17. Under vernissagen visas dokumentation samt alster från den gånga terminen med koppling till läroplan och projekt. Utställningen ska stå uppe ca. en vecka. Tipspromenad är valbar.

Midsommarfirande: Firas med traditionella ringlekar. Lövad stång är valbar. Lunch i långbord med jordgubbar och grädde till efterrätt.

FNdagen 24oktober: Firas med samtal och aktiviteter som har fokus på barnkonventionen. Under veckan serveras maträtter från olika länder och kulturer. vi tillverkar ljuslyktor som använd vid manifestation som äger rum i anslutning till FNdagen.

Lucia och Jul: Luciadagen firas tillsammans på förskolorna genom att de äldre barnen lussar för och tillsammans med  de yngre barnen. Luciatåget och eller luciasamlingen filmas och visas för vårdnadshavare under vernissagen. Barnen bjuds på pepparkaka och clementin. Under december smyckas avdelningarna med ljusslingor, sker skapande aktiviteter med koppling till vinter och jul samt bakning av pepparkakor. Nedräknings-/julkalendrar med koppling till läroplansmålen och projektet kan användas. 

Vernissage HT: Hålls något datum under de två första veckorna i december. Pepparkakor och ljummen saftglögg serveras. Tid. 15-17. Under vernissagen visas dokumentation samt alster från den gånga terminen med koppling till läroplan och projekt. Utställningen ska stå uppe ca. en vecka. Tipspromenad är valbar.

Födelsedagsfirande: Födelsedagsbarnet uppmärksammas under dagen med t.ex. speciell stol, sång, findukat till lunch. De barn som fyller år under helgen uppmärsammas nästkommande vardag. Om barnet fyller år under sommaruppehållet ges ett grattiskort till berörd vårdnadshavare då barnet går på sommarledighet.

Valbara traditioner:

Nobeldagen: Firas med trerätters lunch, dans och diplomutdelning. Under dagen kan olika experiment och aktiviteter, kopplade till läroplansmålen, genomföras.

Rockasockandagen: Aktiviteter under dagen uppmärksammar likheter och olikheter som tillgång.

TAKKdagen: Uppmärksammar genom olika aktiviteter tecken som kommunikationsmedel.

Tipspromenader under vernissagerna: Ska alltid kopplas projektet/utbildningen.

Lövad stång vid midsommarfirandet.

Höstfest under något datum vecka 44: Vi erbjuder maskerad, dans, skapande aktiviteter kopplade till höst och läroplan samt eventuellt någon rolig maträtt.

Följande uppföljningsmetoder använder vi oss av:

• Reflektioner/Lärloggar
• Observationer
• Pedagogiska dokumentationer
• Pedagogiska promenader
• Vårdnadshavares synpunkter på utbildningen
• Dagliga samtal med barnen
• Barnintervjuer
• Introduktionssamtal/mellanliggande samtal/avslutningssamtal
• Förskoleundersökningen
• Deluppföljning av Undervisningsplan
• Slutanalys av Undervisningsplan
• WKI
• Lärarforum