Sårbara platser

Vad är en sårbar plats? Efter en katastrof blir människor ofta hänvisade till att bo i tältläger, ibland för en kortare period, ibland längre. Här ska du läsa lite om några sårbara platser på jorden.

 

I ämnet geografi är en sårbar plats en bebodd plats som är utsatt för hot och risker från naturens egna processer, som till exempel jordbävningar och orkaner. Att platsen är bebodd är viktigt i sammanhanget. En plats som inte är bebodd av människor räknas därför inte till en sårbar plats inom geografiämnet.

Ofta förvärrar människan riskerna och hoten från naturens egna processer. Det kan handla om att vi bosätter oss i områden där risken är hög för att naturen ska visa sina mest våldsamma sidor och orsaka naturkatastrofer. Det kan också handla om att vi gör ingrepp i naturen som minskar naturens egen motståndskraft mot katastrofer. Även de klimatförändringar som människan bidrar till kan också göra att en plats blir mer sårbar.

Vi skulle kunna säga att nästan överallt där det finns människor finns det risker och hot från naturen som gör platser mer eller mindre sårbara. En plats som är tätbefolkad och där det ofta inträffar naturkatastrofer kan bli mer sårbar. Graden av sårbarhet handlar om hur olika samhällen förmår förebygga, hantera och anpassa sig till naturkatastrofer. Fattigdom kan göra att ett helt land har svårt att förebygga och anpassa sig till naturkatastrofer. Stora skillnader mellan fattiga och rika kan göra att vissa områden inom samma land blir mer eller mindre sårbara.

I det här kapitlet kommer vi att titta på fyra platser som är extra sårbara. Vi tittar på hur naturgivna risker och hot gör dessa platser sårbara och vilka faktorer som förstärker sårbarheten. Slutligen tittar vi också på hur risker kan förebyggas.

 

Haiti

Haiti ligger på Hispaniola som är en ö i ögruppen Stora Antillerna i Karibiska havet. Haiti ligger på den västra delen av ön och upptar cirka en tredjedel av öns yta. Den östra delen utgörs av Dominikanska republiken. Storleksmässigt är Haiti lite mindre än Dalarna och landet har en befolkning på strax under 11 miljoner människor. Huvudstaden heter Port-au-Prince. Här bor cirka en fjärdedel av landets befolkning.

Tropiska cykloner

Haitis läge i den västra delen av Atlanten och strax söder om Kräftans vändkrets (23,5°NB) gör att landet ofta utsätts för tropiska cykloner.

 

I början av oktober 2016 drabbades Haiti av den förödande orkanen Matthew. Det var den kraftigaste orkan som drabbat Haiti sedan 1960-talet. Mycket hårda vindar, häftiga regn och stormfloder orsakade svåra översvämningar som ödelade hela samhällen och förstörde skördarna. Uppskattningsvis dog över 500 människor, 200 000 hem blev förstörda och nära en och en halv miljon människor behövde humanitär hjälp.

 

Klimatförändringar

I spåren av klimatförändringarna kommer landet med stor sannolikhet att utsättas för fler riktigt kraftiga tropiska cykloner med vindar och regnvatten som översvämmar och förstör hus och jordbruksmark samt dödar och skadar många människor.

 

Indonesien och ön Java

 

Indonesien består av mer än 13 600 öar som ligger som en båge över ekvatorn mellan Stilla havet och Indiska oceanen. Java är en av landets största öar, till storleken ungefär lika stort som Lappland och Ångermanland tillsammans. Java är världens mest tätbefolkade ö med drygt 136 miljoner invånare, vilket är mer än hälften av Indonesiens drygt 264 miljoner människor. Landets huvudstad, Jakarta med 9,2 miljoner invånare, ligger här.

Att hantera och förebygga katastrofer i Indonesien

De indonesiska öarna ligger i ett område som ofta drabbas av jordbävningar och vulkanutbrott. Här har den stora befolkningen hittat en del sätt att hantera och anpassa sig till dessa risker och hot. Det som förstördes när Aceh-provinsen i norra Sumatra ödelades av jordbävningen 2004, har med internationell hjälp återuppbyggts till stora delar. I staden Banda Aceh finns numera evakueringspunkter och utrymningsvägar markerade. Vägar har gjorts bredare för att underlätta evakuering, och vattenledningar har byggts för att klara sig vid en jordbävning.

 

Många människor bor på vulkanernas sluttningar. För att de ska undkomma vulkanutbrott bevakas vulkanerna noga, bland annat genom mätning av den seismiska aktiviteten. Ofta hinner människor sätta sig i säkerhet före ett större utbrott. De återkommande laharerna innebär hot på längre sikt. På många av Indonesiens vulkansluttningar har en speciell typ av dammar, så kallade sabo-dammar, byggts i raviner och dalgångar. De hejdar flödet från laharer som då blir mer kontrollerbara. Tillgången till mobiltelefoner har inneburit att de människor som bor i riskområden har kunnat utveckla system som varnar vid en annalkande lahar. Vid Merapis utbrott 2010 och under den efterföljande regnperioden sparades många liv tack vare dessa anpassningar och förebyggande åtgärder. Ibland räcker de dock inte till. Den första regnsäsongen efter utbrottet 2010 förstördes 14 sabo-dammar när de inte klarade trycket från laharer. För många av de fattiga bönderna gick stora materiella värden till spillo när hus och jordbruksmark översvämmades och förstördes.

 

Etiopien

 

Etiopien ligger på Afrikas horn i östra Afrika. Landet är nästan lika stort som Sverige, Norge och Finland tillsammans. Uppskattningsvis finns runt 101 miljoner människor här. De flesta bor på landsbygden eftersom Etiopien är ett utpräglat jordbrukssamhälle. Mellan 75 och 80 procent av befolkningen är jordbrukare. Huvudstaden Addis Abeba ligger i centrala Etiopien. Här bor cirka tre miljoner invånare.

El Niño

Ett väderfenomen som kallas El Niño påverkar klimatet i stora delar av världen. Oftast uppträder El Niño vart tredje till vart femte år och varar i lite drygt ett år åt gången.

För Etiopiens del innebär ett El Niño-år att nederbörden minskar kraftigt och i värsta fall nästan helt uteblir. El Niño-året 2015–2016 var ett av de värsta på många år.

 

Att hantera torka i Etiopien

Att det uppstår torka är naturligtvis svårt att komma ifrån. Då återstår alternativet att försöka förebygga de värsta konsekvenserna av torkan när den kommer. Efter svältkatastrofen 1984 där hundratusentals svalt ihjäl och miljontals människor blev utblottade har myndigheterna i Etiopien arbetat med att bygga upp en buffert av främst mat och vatten med avsikten att den ska täcka de behov som kan uppstå. Trots detta räckte den inte till när torkan blev så långdragen som den blev åren 2015-2016 då miljontals människor blev i akut behov av mat, vatten och sjukvård. De tar tid att odla och få fram nya skördar vilket gör att hjälpbehovet finns kvar under lång tid.

19

Klimatförändringar

Forskare befarar att klimatförändringarna kommer att göra att El Niño kommer med kortare intervaller eller att fenomenet blir starkare. Följden blir att områden som i dag är torra kommer att bli ännu torrare. Konsekvensen för ett fattigt land som Etiopien blir att det får allt svårare att kunna hantera omfattningen av en långvarig torka med hotande svältkatastrof. Landet blir fast i beroendet av internationell hjälp.

 

 

Bangladesh

Bangladesh ligger längst inne i Bengaliska viken i Sydostasien. Landet är ungefär en tredjedel så stort som Sverige. Av Bangladeshs cirka 166 miljoner invånare bor 33 procent i städer. Centralt i landet ligger huvudstaden Dhaka med cirka sju miljoner invånare. Landet gränsar till Indien och Myanmar (Burma). I norr finns länderna Bhutan och Nepal med världens högsta bergskedja, Himalaya.

Monsunen

Det tropiska klimatet i Bangladesh påverkas mycket av monsunen. På sommaren värms den stora asiatiska landmassan upp och skapar kraftiga lågtryck. Varm, fuktig luft sugs in från Indiska Oceanen. När den fuktiga luften stiger över Indiens högplatå och slutligen möter Himalayas bergsmassiv faller stora mängder regn över hela regionen. Bangladesh får över 2 500 millimeter per år. Du kan jämföra med Sverige där årsnederbörden är ungefär 700 millimeter. Sommarmonsunen varar från juni till mitten av september och då faller ungefär 80 procent av årets nederbörd. Bangladesh drabbas regelbundet av översvämningar under sommarmonsunen. Under vintermonsunen råder omvända vindförhållanden. Torr och sval luft blåser från norr ut över Indiska oceanen.

Sommarmonsunen är viktig för Bangladeshs livsmedelsförsörjning. De stora floderna Ganges och Brahmaputra för då med sig näringsrikt slam som sprids över slättlandskapet när de svämmar över. Även snösmältningen i Himalaya på våren bidrar till att de stora floderna svämmar över.

När vattnet sedan sjunker undan lämnas slammet kvar och marken blir mycket bördig. Jorden runt dessa floder bidrar till försörjningen för miljontals människor.

 

Dhaka i oktober 2017. Människor försöker ta sig fram på huvudstadens gator.

Sommarmonsunen 2017 beskrivs som den värsta på flera år. Enorma mängder regn föll på kort tid och översvämmade stora områden i hela regionen söder om Himalaya. För Bangladeshs del innebar den att nästan två tredjedelar av landet dränktes i vatten. Minst 140 människor omkom i jordskred och översvämningar. Hundratusentals hus blev förstörda och mycket stora odlingsytor blev översvämmade.

 

Risker med översvämningar

 

Oavsett hur översvämningar uppstår riskerar de alltid att orsaka dödsfall. Men det är inte det enda. Vägar och annan infrastruktur skadas eller förstörs, hus skadas eller raseras och brist på sötvatten uppstår när det förorenas av smutsigt eller salt vatten. Brist på rent vatten kan leda till att diarrésjukdomar som kolera sprids, vilket drabbar barnen hårdast. Regelbundet tvingas miljontals människor fly från sina hem. När jordbruksmark översvämmas kan årets skörd gå förlorad och det leder till mer långsiktiga konsekvenser som svält och undernäring.

 

 

Förebyggande arbete

För att förebygga en katastrof av samma omfattning som vid cyklonen Bhola 1970 har Bangladesh byggt ut ett varningssystem. Via radio och TV sprids information ut till regioner och byar. Det har gjort att många liv har kunnat sparas.

 

Klimatförändringar

Bangladesh är ett land som redan drabbas hårt av de klimatförändringar som människan orsakar. Häftigare monsunregn och kraftigare cykloner gör de återkommande översvämningarna allt värre. Delar av det låglänta landet riskerar att permanent hamna under vatten. Översvämningar av havsvatten försaltar jorden och gör den mindre produktiv. Saltvatten tränger även in i grundvattenkällor och begränsar tillgången på livsviktigt sötvatten.

Som du kanske redan har räknat ut, finns det en stor risk att vi kommer att få se många miljoner klimatflyktingar från Bangladesh. Förmodligen kommer de flesta att söka sig till mer höglänta områden i Indien. Vilka konflikter som då kan uppstå återstår att se.

 

Läroplansmål

Syfte

• analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen,
• utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen,
• värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling.

Centralt innehåll

• Klimatförändringar, olika förklaringar till dessa och vilka konsekvenser förändringarna kan få för människan, samhället och miljön i olika delar av världen.
• Sårbara platser och naturgivna risker och hot, till exempel översvämningar, torka och jordbävningar, och vilka konsekvenser det får för natur- och kulturlandskapet.
• På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker.
• Intressekonflikter om naturresurser, till exempel om tillgång till vatten och mark.
• Förnybara energitillgångar, till exempel sol- och vindenergi och alternativa drivmedel.
• Förekomst av och orsaker till fattigdom och ohälsa i olika delar av världen.

Uppgifter

Frågor att besvara till texten

1. Vad är en sårbar plats? Vad krävs för att platsen ska kallas sårbar?

2. På vilket sätt förvärrar vi människor riskerna från naturen?

3. Välj 2 av de sårbara platserna i texten. Berätta om:

• På vilket sätt är platsen sårbar?

• Vad gör man för att hantera katastrofer?

• Hur påverkar klimatförändringar platsen negativt?