Kunskapsm&aring;l
H&Auml;R F&Aring;R DU L&Auml;RA DIG
&bull; beskriva hur nya former av kol kan p&aring;verka v&aring;ra levnadsvillkor
&bull; resonera om konsekvenserna av fossila br&auml;nslen f&ouml;r milj&ouml; och samh&auml;lle
&bull; beskriva hur r&aring;olja separeras till produkter som anv&auml;nds i vardagen och samh&auml;llet
&bull;ge exempel p&aring; energiomvandlingar i processerna fotosyntes och f&ouml;rbr&auml;nning
&bull; formulera kolatomens kretslopp i ord och bild
&bull; fundera &ouml;ver hur kunskaper i kemi kan anv&auml;ndas f&ouml;r att hitta ers&auml;ttningsprodukter f&ouml;r r&aring;olja
&bull; hur du ska agera f&ouml;r att minska skadorna vid en brand
&nbsp;
10.1 Det finns m&aring;nga former av kol H&auml;r g&aring;r vi igenom de m&aring;nga olika formerna av grund&auml;mnet kol &ndash; b&aring;de de klassiska och de nya sp&auml;nnande som uppt&auml;ckts under de senaste 30 &aring;ren. Vi b&ouml;rjar med diamant och grafit. D&auml;refter kommer amorft kol som exemplifieras med tr&auml;kol och aktivt kol. Slutligen beskrivs struktur, egenskaper och potentiella anv&auml;ndningsomr&aring;den f&ouml;r fotbollsmolekyler, nanor&ouml;r och grafen.
10.2 De fossila br&auml;nslena b&ouml;rjar ta slut I avsnittet behandlas de fossila br&auml;nslena. Vi beskriver hur de har bildats och p&aring;pekar att v&aring;r f&ouml;rbrukningstakt g&ouml;r att de snart b&ouml;rjar ta slut. Vi presenterar stenkol, torv, naturgas och r&aring;olja, med tonvikt p&aring; den sistn&auml;mnda. Fraktionerad destillation och anv&auml;ndningen av de olika fraktionerna g&aring;s igenom. I grundboken tar vi &auml;ven upp krackning som en metod att f&aring; ut mer bensin fr&aring;n r&aring;oljan. Slutligen p&aring;pekar vi att oljefraktionerna inte bara anv&auml;nds som br&auml;nsle utan &auml;ven som r&aring;vara till andra produkter, och att vi d&auml;rf&ouml;r m&aring;ste hitta ers&auml;ttningar till dessa innan oljan tar slut.
10.3 Kolets kretslopp Avsnittet b&ouml;rjar med den uppbyggande fotosyntesen. Den kopplas sedan till den nedbrytande f&ouml;rbr&auml;nningen i eld och i v&aring;ra celler, cellandningen. Processerna sammanfattas med kolets kretslopp d&auml;r &auml;ven de fossila br&auml;nslena kommer in.
10.4 F&ouml;rbr&auml;nning p&aring;verkar milj&ouml;n H&auml;r behandlas de negativa effekterna p&aring; v&aring;r milj&ouml; n&auml;r vi utvinner energi genom f&ouml;rbr&auml;nning av fr&auml;mst fossila br&auml;nslen. V&auml;xthuseffekten f&ouml;rklaras och f&ouml;rdelarna med biobr&auml;nslen beskrivs. Dessutom n&auml;mns n&aring;gra energik&auml;llor som inte bygger p&aring; f&ouml;rbr&auml;nning &ndash; som vattenkraft, vindkraft och solenergi. Spektrum Kemi L&auml;rarhandledning &copy; F&ouml;rfattaren och Liber AB Kopiering till&aring;ten! 728 10. KOL OCH F&Ouml;RBR&Auml;NNING
10.5 Eld beh&ouml;ver br&auml;nsle, syre och v&auml;rme Kapitlet avslutas med en genomg&aring;ng av begrepp som ant&auml;ndningstemperatur och flampunkt. Brandtriangeln presenteras varefter eldsl&auml;ckning g&aring;s igenom stegvis. Vi l&auml;r ocks&aring; ut minnesregeln &rdquo;R&auml;dda, larma, sl&auml;cka&rdquo;. I grundboken f&ouml;rklaras &auml;ven hur syretillg&aring;ng och finf&ouml;rdelning av br&auml;nslet p&aring;verkar hastigheten p&aring; f&ouml;rbr&auml;nningen, samt att explosioner &auml;r hastiga f&ouml;rbr&auml;nningar med kraftig gasutveckling

Kol och förbränning

Matriser i planeringen

Uppgifter