Språkutveckling genom RIM

Litteracitet är ett begrepp som beskriver hur barn erövrar språk i ett större sammanhang. Utöver att knäcka skriftspråkskoden och kunna uppfatta information muntligt, från text, bild eller film handlar det om att uppleva språket. Litteracitet innebär förmåga att associera till det lästa eller hörda och dra egna slutsatser, vara kritisk och uppfatta det som står mellan raderna (Det tidiga språkbadet, Lindö, 2009).

Målområde: Vad ska barngruppen lära sig, förmå och förstå

Barnen visar ett intresse för bokstäver och för bokstävers utseende. De "leker" med sammansatta ord, ljudar och nonsens-rimmar. De visar även intresse för sitt och andras namn. Vi hör att barnen ofta använder samma ord och namn som de rimmar på, ofta blir det nonsens rim som t.ex rimma-pimma medan andra barn inte uppfattar rimmet alls, därför behöver de utveckla sin språkliga medvetenhet kring språkets form och att känna igen ljudstrukturer i språket.

Generativ fråga

Hur mycket kan vi rimma?

Mål ur Lpfö-18

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla -ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften.

Utvärderingskriterier

• Vilka nya ord använder barnen när de återberättar böcker och sagor?
• I vilka sammanhang hör vi barnen rimma?
• Hur använder sig barnen av de nya ord som introducerats i undervisningen?
• Hur använder sig barnen av det material som finns tillgängligt i lärmiljön?

Kännetecken

När vi hör barnen leka med språket så som rimmar, nonsens-rim, identifierar sammansatta ord när de leker och i andra sammanhang.

När barnen använder nya ord i leken och i andra sammanhang som introducerats i undervisningen.

När barnen använder det material som finns tillgängligt i lekmiljön, t.ex. sagolådor, rim-memory, dramatiserar och återberättar böcker, berättelser och sagor.

Barnens förståelse

Vi vill att barnen ska känna igen ljudstrukturer i språket. Det är viktigt för barnen i sin lärprocess att förstå att delar av ett ord liknar delar av ett annat ord såsom katt-hatt, fiol-viol, banan-lian. Rim och ramsor gör barnen uppmärksamma på att ord inte bara har en innebörd, utan även en form. De som har uppmärksammat detta har en bra utgångspunkt för att tillägna sig fonetiska färdigheter och lära sambanden mellan skrifttecken och tillhörande ljud, t.ex. att bokstaven A korresponderar med ljudet /a/. Liv Gems 2018

Förmågor

Utveckla barnens Analytiska förmåga genom:

Vi vill utveckla barnens fonologiska medvetenhet - förmågan att reflektera över språkets ljudsystem t.ex att förstå rim, kunna rimma.

Vi vill utveckla barnens fonemiska medvetenhet - förmågan att urskilja, uppmärksamma och kunna manipulera språkets minsta betydelseskiljande delar, fonemen - språkljuden.

Barnens intresse, initiativ och behov

Barnen visar stort intresse för bokstävers utseende och ljud.

Flera av barnen visar intresse för rim, de letar ord som rimmar. Andra barn leker med ord och nonsens-rimmar.

Många av barnen är intresserade av dans.

Flera av barnen är intresserade av babblarna.

Barngruppen har behov av att utveckla uttal och språklig medvetenhet.

Rörelserummet kommer göras iordning till ett språkutvecklande sagorum. Rummet ska inbjuda till nyfikenhet hos barnen att vilja vara med där böcker läses, sagor berättas och det kommer finns möjlighet för barnen att återberätta sagorna med hjälp av olika material. Rummet får växa fram successivt utifrån barnens visade intresse. Rummet ska vara tillgängligt för alla barn och vi ska medvetet hålla dörren öppen. (här ska inte avskild lek förekomma)

För att främja alla barns lika möjligheter kommer vi att använda oss av bilder, tecken som stöd och Qr-koder med ljud för att förstärka ljud och rim för barnen.

Pedagogernas förhållningssätt

Vi behöver vara språkliga förebilder för barnen.

Vi ska tänka extra på att tala utförligt och lite långsammare.

Vi ska tänka på att använda många ord och synonymer när vi talar samt förtydliga dem med bilder och tecken som stöd.

En pedagog ska alltid finnas i "sago-rummet".

Vi ska ha böcker på olika språk som matchar våra tvåspråkiga barn. Även hitta ljudsagor som kan lyssnas på.

Vi ska erbjuda böcker och sagor som passar alla åldrar, vara könsneutrala, som har en lika fördelning av huvudrollsinnehavare av könen - har olika etnicitet - och funktionsvariation.

Hur vad och när dokumenterar vi

Vid avdelningsplaneringen diskuterar vi gemensamt våra reflektioner och metoder i vårt SKA arbete genom frågorna: 

• Hur blev det?
• Vart är vi?
• Hur gör vi?
• Vart ska vi?

Samtidigt som vi stämmer av mot vår pedagogiska planering för att upptäcka om undervisningen ger Lika möjligheter Lika rättigheter att delta för alla barn.

Genomförande: vilka erfarenheter och upplevelser vill vi att barnen ska ta del av i undervisningsområdet/temat

Barnen erbjuds bokläsning varje dag i vårt sagorum.

Vi börjar med Kompisböckerna av Linda Palm. Kompisböckerna är baserade på barnkonventionen och är tänkt att användas i arbetet med att öka barnens kunskap och förståelse för sina rättigheter. Materialet består av tio böcker som handlar om utvalda artiklar ur barnkonventionen. I berättelserna om Igelkott, Kanin och kompisarna får vi en förståelse för vikten av tolerans och respekt för andra människor. Till varje bok finns även en ramsa som vi kommer fördjupa oss i.

Tillsammans med barnen bygger vi upp ett sagorum utifrån vilka böcker, berättelser, ramsor eller sagor som de visar intresse för.

Barnen delas in i mindre grupper vid undervisningen för att skapa bra möjligheter för boksamtal, dialog och reflektion.

Undervisningen kan ske både inne, ute på gården eller i skogen.

Då barnen har visat intresse för att ljuda sina namn kan namnen användas för att starta rim på.

Uppföljning och analys av arbetets gång

Bedömning av arbetet samt reflektion och analys sker i Unikum. Vi kommer att observera med papper och penna, foton eller filmning som sedan transkriberas av pedagogerna enskilt eller i arbetslaget.

Barnens process kommer följas via vår dokumentations-vägg i hallen.

Vad får vi för respons av barnen?

Frågeställning att utgå från:

• Börjar barnen närma sig våra kännetecken?
• Hur ser vi det?
• Behöver vi ändra strategi?
• Vad behöver vi tillföra för att komma steget längre, utveckla mer?

Utvärdering och Analys av resultat

Koppla till vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

Inför projektet så läser vi boken Bygg barnens ordförråd av Anna Strid, vi läser även ur boken TRAS observation av språk i dagligt samspel, avsnitten som handlar om språkförståelse och språklig medvetenhet sid 111-136 av Unni Espenakk m.fl.