Systematiskt kvalitetsarbete 2021/2022

Systematiskt kvalitetsarbete

Kartläggning av barnens intressen

Vad visar kartläggningen av barnens intressen på?

Vi har valt att jobba utifrån barnens behov istället för intresse som fokusområde, även om vi även jobbar med barnens intresse så är det inte huvudfokus. Vi har sett att barnen har behov av att träna turtagning, kunna jobba självständigt, kunna arbeta en längre stund med ett och samma material samt förståelse kring att vid diverse utflykter så kan man inte gå med varje gång. Vikt kommer även läggas vid att utveckla förståelse kring färglära, räkna till tio och enklare vardagsord. I vår barngrupp har vi många flerspråkiga barn och flera starka individer som har en "här och nu"-vilja.

Resultat av samtal, intervjuer, iakttagelser, observationer, annat.

Vi valde detta fokusområde då vi från vårdnadshavare och egna observationer har noterat behovet att utveckla detta vidare. 

Mål

Eget formulerat mål

Vi har som mål att barnen ska bli mer självständiga i den dagliga verksamheten, detta gällande såväl aktiviteter som konflikthantering. Barnen ska kunna sitta med en aktivitet en längre stund utan att ha en pedagog närvarande, de ska även kunna hjälpa varandra att hantera konflikter själva. Vi har också som mål att barngruppen ska bli en sammansvetsad grupp, som kan leka och samarbeta med samtliga grupper. Baskunskaper såsom färglära etc. kommer även att fokuseras.

Våra mål blir kortfattat;

* Barnen ska kunna sitta och fullfölja sin aktivitet (och känna ro i det) innan de väljer att byta aktivitet.

* Barnen ska kunna lösa enklare konflikter utan pedagogs inblandning.

* Vi önskar att barnen under det senare sociogrammet har en ökad krets som de leker med i jämförelse med det inledande sociogrammet.

* Barnen ska kunna benämna och se skillnad på färgerna (röd, gul, grön, blå, vit, svart).

* Barnen ska kunna räkna till 10. 5-åringarna ska även kunna känna igen siffrornas utseende upp till 5.

* Barnen ska kunna skriva sin egen begynnelsebokstav. 5-åringarna ska även kunna skriva hela sitt namn.

Läroplanens mål

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla självständighet och tillit till sin egen förmåga, förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler. Tillsammans ska de även ge barn förutsättningar och förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld.

Barnens erfarenheter

Beskrivning av gruppens erfarenheter. Det här känner barnen till om det valda området. Kan bygga på observationer, intervjuer, sångstunder, lekstunder eller annat. Vad ser vi för resultat i våran kartläggning?

Barnen har erfarenheter kring turtagning och hur man bör agera i en konflikt. De vet om att de ska prova själva först m.m. men vi anser att gruppen är i behov av att fokusera mer på dessa områden för att kunna utveckla självförtroendet och självständigheten. Även gällande uppskattning och empati för andra.

Insatser - åtgärder för att nå målet och hur målet ska utvärderas

Vi startar upp med en kartläggning av barnens intressen samt ett sociogram för att se vilka kompisar de leker med. I mitten av terminen samt i slutet av terminen gör vi nya kartläggningar som visar nuläget och vi diskuterar hur vi kan gå vidare för att förbättra och komma närmare vårt mål. Självständigheten i aktiviteterna går att mäta med timer, men frågan är om det är så vi vill gå till väga? Det kanske snarare handlar om att mäta med vår känsla och upplevelse om de känns mer självständiga. Detsamma gäller konflikthantering. Genom att använda oss av sociogram kan vi mäta om barnens lekkamrater har ökat i antal.

Barnen är delaktiga genom att vi kommer att ha många diskussioner kring konflikter, självständighet (t.ex. "Hur tycker ni att vi ska göra för att orka sitta en längre stund?"). Vår roll i arbetet är att agera stöttande pedagoger och det är barnen som styr vägen genom arbetet. 
Barnen blir delaktiga genom att vi tillvaratar deras intressen och tankar i vår utformning av verksamheten, att vi för kontinuerliga diskussioner med dem gällande vad de önskar utveckla samt har diskussioner kring empati och vänskap. Genom att ha för barnen intressanta lärmiljöer och aktiviteter så ger det större möjligheter för barnen att behålla intresset och vara kvar i verksamheten en längre stund. 

Teoretisk bakgrund

Johansson (2005) menar att pedagogers entusiasm och tålamod krävs för att barn ska lära sig rutiner. Med denna grund kan barnen självständigt göra egna upptäckter och ta initiativ för sin kompetensutveckling. 

Miljöerna är viktiga för barns utveckling och lärande och för att skapa dessa krävs en god organisation samt kunniga pedagoger. Vidare förklarar Engdahl & Ärlemalm-Hagsér (2015) att verksamheten ska utformas så att barn känner att de lyckas och på så sätt får en tillit till sin egen förmåga. Det behöver även finnas utrymme för barnen att får ta egna beslut och känna att de styr sitt eget lärande.

Engdahl, I., & Ärlemalm-Hagsér, E. Att bli förskollärare: Mångfacetterad komplexitet. Stockholm: Liber
Johansson, E. (2005) , Möten för lärande. Stockholm: Liber

Dokumentation

Utifrån ska, bör, kan Unikum 

Kartläggning, sociogram, fokus-timer

Barnen kommer att vara delaktiga genom att vi tillvaratar deras intressen och tankar i vår utformning av verksamheten samt att vi för kontinuerliga diskussioner med dem gällande vad de önskar utveckla samt i diskussioner kring vänskap och empati. Temainslag i verksamheten kommer att variera utifrån barnens intressen. Genom att ha, för barnen, intressants lärmiljöer och aktiviteter ger det större möjlighet för barnen att behålla intresset och vara kvar i verksamheten en längre stund. 

Samverkan med vårdnadshavare

Genom att ha ett par frågeställningar på vårt digitala föräldramöte, samt genom att ge dem insyn i den dagliga verksamheten via Unikum så ges våra vårdnadshavare möjlighet till delaktighet av vår verksamhet.