Rita och Teckna

"Varför tecknande? Vid teckning fokuserar barnet på objektet. Teckning skärper ögat och barnet övar upp en känslighet för detaljer. Teckning är starkt kopplat till seendet. Att teckna gör att seendet blir mer medvetet. Att teckna är en början till skriftspråket. Teckning är ett av många uttryckssätt och ett verktyg som möjliggör för kommunikation. Genom detta kan vi tolka barnens intressen och märkvärdiggöra deras tankar. Barnens reflektionsförmåga och kreativitet stärks i samband med tecknandet. Ju mer barnet tecknar desto mer kunskaper får det." Denna text är hämtad på instagramkontot @denforundrade /Maria Elbrand (Berättat av Per Bernemyr)

Mål:

• Vad vill vi att barnen ska ha utvecklat?
  

På kort sikt, resultatet av aktiviteterna som genomförs

Att tecknande och ritande blir något som finns med som en natrulig del av vardagen på förskolan. 

På lång sikt, effekten av den ständigt pågående undervisningen

. 

Att barnens ritande utvecklas, att vi kan se deras ritutveckling genom att känna igen deras "klotter-ritande" i klotterkartan.

Syftet är att låta barnen utforska tecknandet för att de i förlängningen skall kunna använda tecknandet som ett sätt att kommunicera sina tankar, funderingar, erfarenheter och berättelser. (på lång sikt)

• Progression - Målindikatorerna på barns lärande/förändrade kunnande

Barnens teckningar/tecknande/ritande utvecklas till att omfatta allt fler klottermönster och att intresset för att rita och teckna väcks i barngruppen.

Undervisningsaktiviteter:

• Vilken barngrupp riktar sig planeringen till?

Alla barn på Glädjen

• Vad ska göras i planerade aktiviteter?

Skapa en plats där barnen inspireras till att utforska tecknandet på olika sätt. Barnen skall få möta olika typer av underlag, olika typer av pennor samt tillägna sig ord och begrepp i sitt utforskande.

Där ska finnas papper i olika storlekar och av olika kvalité, på olika placeringar såsom golv, bord, ritbänk samt väggen.

 

När stationen är öppen finns pennor framställda. Utbudet av pennor kan i början vara en sort i taget, för att sedan längre fram finnas i olika sorter, så att barnen kan välja.

• Vad ska göras i vardagen i planerade undervisningsstunder i tecknande samt i spontant uppkomna aktiviteter, det som fångas i stunden?

Pedagogerna skall inte försöka söka efter ett föreställande i barnens utforskande, utan istället rikta sin uppmärksamhet mot det barnen faktiskt gör i sitt tecknande. Hjälpa barnen att sätta ord på det spår barnet lämnar på pappret genom att säga “Vilken rund cirkel du gjort" , "jag ser att du gör långa streck" eller "vad många prickar du gjort!” Låta barnet själv associera till och benämna sitt gestaltande.

 

Utmana barnen i deras utforskande; ”Kan du göra lika långa streck som jag, kan du prova göra en båge”. När barnet själv börjar formulera benämningar på vad hen ritat, då kan vi pedagoger stötta barnet genom frågor som utmanar barnet i sitt tecknande.

 

Pedagogen skall inte rita symboler som föreställer ngt så som träd, bilar mm mm. Däremot kan pedagogen i sitt ritande utmana barnen i “klottrandet”. Tex "jag ser att du ritar streck. kan du rita långa streck som jag? kan du trycka hårt med pennan?" osv.

 

• FOKUSORD: lång, kort, bred, smal, hårt, svagt, mörkt, ljust, färgerna, cirkel, streck, båge, spiral, sick-sack

Dokumentation (stöd för minnet)

• Vad ska dokumenteras?

Barnes användanade av ritstationen. Vad gör barnen, vad är intressant för dem, utmanande?

• Hur ska personalen dokumentera?

Film, foto, skriftliga observationer

 

 

 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,
• självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
• intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap,
• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
• fantasi och föreställningsförmåga,