Naturguidning

Pedagogisk Planering av projekt, aktiviteter, förändring i lärmiljön

·Syfte - Varför gör vi aktiviteten? Lära oss fakta om årstiden hösten genom att vistas i skog och natur. Entusiasmera och fascinera barnen till att vistas mer i naturen både på förskolan och hemma. Upptäcka, utforska, vara nyfikna på vad barnen ser och hör i naturen.  Barnen är intresserade av myror, nyckelpigor, löv och kottar. Vi omsätter barnens tankar till idéer. Att varje barn ska få möjlighet att utveckla sina förmågor i naturkunskap. Barnen ska få kunskap om myror, nyckelpigor, träd/löv, Hundkex och kottar och ha kunskap om hitta vilse, Allemansrätten och förståelse för vad fridlyst innebär.

·Mål - Vad vill vi uppnå och hur kan vi mäta det? Eftersom barnen har visat stort intresse för myror, nyckelpigor, träd, löv, Hundkex och kottar tar vi tillvara på tillfället att lära oss mer. Därför ställer vi nyfikenhetsfrågor.  Vad gör myrorna i myrstacken?  Hur kommunicerar myrorna med varandra? Hur kan så många myror komma överens?  Vad betyder antalet prickar på nyckelpigan? Betyder det hur gamla nyckelpigan är? Vilka olika färger har nyckelpigorna? Har de ben? Hur många ben? Hur många vingar har de? Vad är höst? Vad händer med löven? Varför ändrar löven färg? Vad händer med växter och djur på hösten?  Vad består en kotte av? Vilka träd har kottar? Luktar Hundkex? Hur luktar den? Vad kan man använda Hundkex till?

Vi samtalar och för diskussioner, dokumenterar, fotograferar.

·Koppling till styrdokument - Vad står det i t.ex. läroplanen? 

Några läroplansmål från Lpfö 18.

Varje barn ska ges förutsättning i förskolan att utveckla sin förmåga :

att ha förståelse för naturvetenskap samt kännedom om växter och djur

 att utforska, kunna skildra med olika uttrycksformer, samtala och ställa frågor om naturvetenskap

Förskollärare och arbetslaget ska  ha ansvar för att:

utforma förutsättningar så barnen förstår hur deras enskilda handlingar kan inverka på miljön och medverka till en hållbar utveckling

barnen stimuleras och inspireras i sin utveckling av språk, kommunikation och naturvetenskap

Barnen ska ges förutsättningar att utveckla sitt:

kunnande att skapa genom att använda olika material och redskap

Barnens kunskaper ska tas tillvara i förskolan genom deras nyfikenhet, strävan och intresse för att leka och lära

·Målgrupp - Vilka ska vara med? Alma, Majken, Louie, Ines, Kristina, Evelina, Linnea, Ronja samt Roksan och Helena.

·Gruppstorlek - Hur många ska vara med? Åtta barn och två ped.

·Lokal/miljö - Var ska vi vara, hur tar vi oss dit? Promenerar till vår eldstad i närområdet. Bekant naturområde, där vi brukar vara.

·Anpassningar - Vilka anpassningar ska göras så att alla kan vara med? Eldstaden ligger i närområdet, kort promenad på 10 minuter. Lugn och trygg grupp. Beställa matsäck/lunch/veg.mat, kakao och mjölk.

·Tidsåtgång - Hur lång tid tar aktiviteten? kl 9-13

·Förberedelser - Vilka förberedelser måste göras? Beställa matsäck/lunch/veg.mat, kakao och mjölk från köket, se så vi har vattendunkar med dricksvatten. Första förbandslåda, ABC-broschyr, sårvårdsbroschyr, plåster, skoskavsplåster, pincett, huvudvärkstabletter, tändstickor, visselpipa,  liten fruktkniv, förstoringsglas, naturguidesväskan med insektsburkar, förstoringsglas, luppar. Vi behöver också namn- och telefonlista, avdelningens mobiltelefon, våra egna arbetsmobiler, som ska vara fulladdade innan utflykten startar.

·Vem gör vad - Hur delar vi upp arbetsuppgifterna? Helena ordnar med triangakök, tändstickor och o´boy samt packar extrakläder. Ser över naturguidesväskan så att det finns förstoringsglas, insektsburkar, luppar. Roksan packar ryggsäcken med första förbandslådan, ABC-broschyr, sårvårdsbroschyr, plåster,skoskavsplåster, pincett, visselpipa, huvudvärkstabletter, tändstickor,  liten fruktkniv, namn- och telefonlista, avd. mobilen, penna , papper.

·Materialval - Vilket material behöver vi, ev. inköp? Tändstickor. Allt annat har vi redan i vårt förråd samt i ryggsäcken, som vi brukar använda vid utflykter.

·Introduktion - Hur presenterar vi aktiviteten för gruppen? Vi presenterar det för de åtta barnen i ett minimöte tillsammans med Helena och ped L. Vi ser på en film om “Hösten” från Acast: https://play.acast.com/s/barnradionip4/djuren-i-skogen-del-3-host

Nyckelpigor  https://www.youtube.com/watch?v=lj8znV7mfAQ från Biotopia Uppsala Torsdagskul - Nyckelpigor

Naturvårdsverket Allemansrätten inte störa - inte förstöra: https://youtu.be/4VgQftNw570

Myror: https://urplay.se/program/209839-djurverket-myra från UR.

Vi pratar om hitta vilse, Allemansrätten och vad barnen redan vet samt ser på en kort film om Allemansrätten från Naturvårdsverket. 

Tänker på “inte störa - inte förstöra” samt samtalar om ordet “fridlyst”.

Vi kartlägger vad de vet om myror, nyckelpigor med en tankekarta. Vi repeterar hitta vilse, Allemansrätten och vad man ska tänka på när man vistas i naturen, var rädd om naturen. Använd bara grenar, kottar, blad och löv som ligger på marken. Tänk på att vissa växter är fridlysta. Vad betyder det ordet?  Pratar också om hur man gör om man behöver bajsa i skogen.

·Genomförande - Hur kommer aktiviteten gå till? Efter frukosten packar vi iordning oss för att promenera till eldstaden . Kläder efter väder, lager på lager, tröja/fleece under jackan, överdragsbyxor samt kängor/stövlar. Reflexvästarna ska tas på. Väl framme repeterar vi hitta vilse, Allemansrätten och vad man ska tänka på när man är ute i naturen. Vi visar var spaden står och pratar om hur vi använder spaden om man behöver bajsa.  Gräver en grop, gör sina behov, slänger toalettpapperet i gropen och lägger tillbaka jorden över gropen/gräver igen gropen. Vi pratar också om växter och djur som är fridlysta och vad det innebär samt att vi ska vara rädda om naturen, använd bara grenar och blad/löv som ligger på marken. Vi repeterar och påminner om  inte störa- inte förstöra i naturen.

·Avslutning - Hur avslutar vi aktiviteten? Vi samlar alla vid eldstaden och gör en sammanfattning av aktiviteten. Alla får komma till tals och berätta vad de tyckte bäst om ang. aktiviteten samt om, vad och hur de lärt sig något nytt.

·Efterarbete - Vad behöver göras efter aktiviteten? Hälla vatten på eldstaden så inga gnistor spridit sig städa upp, samla ihop våra saker, ta med spaden.

·Dokumentation- Hur ska vi dokumentera? Fotografera, anteckna, dokumentera med barnen och ped.

·Utvärdering - Hur och när kan vi utvärdera? På vår gemensamma planering.

UTVÄRDERING

Skogen öppnar alla sinnen. Det är hälsosamt och viktigt att vistas mycket i skog och natur. Barnen blir mer kreativa, hjärnan stimuleras och det är lättare att lära sig saker. Sociala förmågor, motoriken och även språkkunskaperna utvecklas. Uteverksamheten i skog och natur blir en fostran i hållbar utveckling. Barnen lär sig att de inte ska bryta grenar, ta löv/blad från buskar och träd samt inte skräpa ner i naturen. Inte störa - inte förstöra! Barnen har lärt sig faktakunskaper om naturen. De respekterar allt levande.

Pedagogerna och barnen har tillsammans upptäckt spännande djur, växter, svampar och bär. Vi kan ju inte allt om naturen utan vi har tillsammans med barnen letat reda på information och då lär vi ju oss också tillsammans. För att komma ihåg hur växter, djuren, bäret eller svampen ser ut fotograferar vi.

När vi arbetat med och utforskat djuren upptäckte vi att barnen har en bra förförståelse om djur, men att de inte har lika mycket kunskap om växter. När vi var i skogen tittade vi efter olika löv på marken och barnen konstaterade att de har olika färger, gröna, bruna, gula, men de uppmärksammade inte att löven har olika former och kommer från olika slags träd. Det var endast ett barn som efter ett långt samtal och diskussion om löv och träd kom fram till att “de kommer ju från olika träd”. Därför tog vi med olika slags löv till förskolan och ska under hösten arbeta vidare med träd och löv, så att barnen får kännedom om träd/löv, såsom t.ex. björk, lönn, ek. 

Vi har samtalat och barnen har fått repetera och berättat om hitta vilse, Allemansrätten och ordet fridlyst. De har en stor förförståelse för Allemansrätten och vet t.ex att man ska stänga grinden efter sig om man passerar en sådan, bara plocka sådant som ligger på marken såsom grenar, kottar, löv, blad, stenar, inte störa - inte förstöra, tänka på att släcka elden ordentligt om man eldar, man får gå iland vid någons brygga, men inte hindra ägaren att komma åt sin brygga. Ordet fridlyst var det ingen som hade kännedom om. De hade inte hört ordet tidigare. Nu har vi samtalat om det och förklarat att man t.ex inte får plocka fridlysta blommor, såsom Blåsippa. Det finns inte många kvar av den sorten och därför behöver de fortsätta växa och få vara ifred. Detsamma gäller för vissa djur som t.ex huggormen. Man får inte döda, skada djur eller röra deras bon. Barnen får samtidigt en förståelse för hållbar utveckling.

Vi delade upp gruppen i en mindre grupp bestående av åtta barn och två pedagoger, så att lärandet skulle komma mer i fokus. Detta gör också att de barn, som inte pratar så mycket i vanliga fall, också har fått komma till tals och tränat på att tala enskilt och inför grupp samtidigt som de stärkt sin identitet, självkänsla, tränat på språket, turtagning. Vi ser att vår undervisning har gjort skillnad genom att barnen ställer nyfikna frågor till oss, de visar intresse för att lära sig mer om växter och djur samt att de även kan förmedla sina kunskaper till kompisarna. I de dagliga samtalen och att regelbundet gå ut i naturen/skogen kommer vi att se vad barnen redan kan och vad de behöver utmanas i. Vi behöver också tänka på att ställa fler följdfrågor och nyfikenhetsfrågor till barnen, för att utmana dem.

Vi har ställt nyfikenhetsfrågor om hösten. Vad är höst? Vad händer med löven? Varför ändrar löven färg?

Barnen har lärt sig att löven faller av under hösten när det blir kallt. Ljuset minskar produktionen av klorofyll och därför ändrar bladen färg. Om en växt inte får ljus gulnar den.

Om kottar har de lärt sig att “skalet”, som barnen kallat det, är fjäll, som ramlar av när ekorrarna letar efter fröna att äta. Det gula pulvret man ser på våren kommer från kottar.

De allra flesta barnen trodde att antalet prickar på nyckelpigan betyder hur många år de är, men nu vet vi att det är olika arter. Den 7-prickiga är den vanligaste. Nyckelpigor är skalbaggar. Det finns också 2-prickig, 14-prickig och 22-prickig. På filmen från Utopia berättade de att de har sex ben och faktiskt fyra vingar, två flygvingar under de andra vingarna. Det finns röda och även gula nyckelpigor med svarta prickar. Vi pratade om det "gula" , som barnen trodde var kiss eller bajs,  i själva verket är blod och kommer från knävecket på nyckelpigan. Det luktar illa därför att nyckelpigan ska skydda sig mot andra djur. Då är det ingen som vill äta upp den. Grodan är nyckelpigans största fiende, men även spindlar. Barnen har visat stort intresse för nyckelpigor och därför har vi fortsatt arbeta med detta projekt. Vi ser och hör att de har lärt sig massor. De samtalar om nyckelpigor både på förskolan och hemma. De letar efter nyckelpigor, men tyvärr har vi inte hittat några fler. De ritar, målar och dansar/rör sig som nyckelpigor.

Myror - De hade en förförståelse att “De bits”. “Det är de röda som bits” ”De svarta bits inte”, "De pratar sitt egna språk - mmmmm

mmmmmmmmmm mmmm"

“Myror är jättestarka, starka som en elefant”. Myrstacken är deras hus, “Nere i huset”, “I sitt hem” “tar de skydd” på vintern.

Blomman Hundkex - Det var några barn som intresserade sig speciellt mycket för denna växt när vi skulle på utflykt. De tyckte den luktade gott och att de små vita blommorna var så fina. Vi har använt oss av digitala verktyg, såsom lärplattan och Google, för att ta reda på mer fakta/kunskap om Hundkex. Den kan lätt förväxlas med giftiga blommor, som är väldigt lik Hundkex. Därför har vi samtalat om hur viktigt det är att inte äta växter, som man inte känner till. Man måste fråga en vuxen och alltid tvätta händerna noggrant när man tagit i växter, bär och svampar. Barnen ville rita av Hundkex och då fick vi tillfälle att använda svart papper och vit penna. De testade också om det gick att rita med grön penna på svart papper.

Vi avslutade naturguidningen med att tända ett trangiakök och tillaga varm choklad. Detta blev en upplevelse för barnen, eftersom det var nytt för dem. Ett barn hade tidigare varit med sina vårdnadshavare och grillat korv i skogen en gång. Den varma chokladen smakade utsökt och barnen ville förstås ha mer. Efter vi släckt trangiaköket och städat upp efter oss byggde barnen tillsammans en koja. Samarbetet gick mycket bra och de hjälptes åt med större pinnar och grenar.

Vi försöker med vårt arbetssätt att ge barnen många olika "språk", många möjligheter att uttrycka sig, inte bara genom det talade språket. Vi arbetar med samma tema genom olika medel och uttryckssätt, vilket också skapar ett varierat lärande. Man tar med sig erfarenheter t.ex från teckning till att pärla och till konstruktion. På det sättet är det också lättare att fånga upp barnens olika intressen och inspirera dem till aktiviteter. 

När vi nu varit ute i naturen och haft naturguidning ser vi att barnens intresse för djur, växter och natur ökat. De ställer frågor till oss pedagoger, som vi tillsammans med barnen får finna svar på , genom att söka på bl.a Google. De frågar oftare om vi ska på utflykt till skogen och dricka varm choklad, för det var en upplevelse, som de gärna vill göra fler gånger. Vi brukar ju endast ha med oss frukt till skogen, men matsäck och varm dryck kommer det att bli fler gånger framöver och då med hela gruppen bestående av 20 barn och tre pedagoger. Ett barn frågade “Kan vi grilla korv nästa gång?” De andra pedagogerna har blivit intresserade av att prova att elda. Nästa gång kanske det blir grillad korv med bröd över elden. Vi har ju nära till eldstaden, som är bra att använda, när vi är ute i naturen!

 

 

.

Läroplanskopplingar

Läroplan

• varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt följs, dokumenteras och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål,
• dokumentation, uppföljning, utvärdering och analys omfattar hur läroplansmålen integreras med varandra och bildar en helhet i utbildningen
• kritiskt granska att de utvärderingsmetoder som används utgår från de grundläggande värden och intentioner som uttrycks i läroplanen,
• resultat från uppföljningar och utvärderingar systematiskt och kontinuerligt analyseras i syfte att utveckla förskolans kvalitet och därmed barnens möjligheter till omsorg samt förutsättningar för utveckling och lärande, och
• kontinuerligt och systematiskt följa, dokumentera och analysera varje barns utveckling och lärande för att göra det möjligt att följa barns förändrade kunnande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål
• följa upp och utvärdera hur barnen har möjlighet till inflytande över utbildningen samt hur utbildningen tar tillvara barnens behov, intressen, uppfattningar och åsikter,
• följa upp och utvärdera vårdnadshavares möjligheter till inflytande, och 
• analysen används för att vidta åtgärder för att förbättra utbildningen.
• analysera resultaten av uppföljningar och utvärderingar i syfte att utveckla förskolans kvalitet och därmed barnens möjligheter till omsorg samt förutsättningar för utveckling och lärande.