Åldrar:
3 - 5
Vad är olika och lika? - Humlös baklängesplanering 2021/2022
Frötuna förskola, Norrtälje · Senast uppdaterad: 18 oktober 2021
Alla barn och pedagoger på hemvistet Humlö, avdelningarna Udden och Kobben, ingår i projektarbetet Hållbara utmaningar olikheten och Förskolan i fokus läsåret 2021/2022. Genom att undersöka begreppen olika och lika ska barngruppen i lek och aktiviteter, i samtal med pedagoger och andra barn, få möjlighet att utveckla förståelse och sina sociala förmågor utifrån deras egna frågor; vad olika och lika innebär för oss på Humlö, i Sverige och världen över?
Innehåll
Målstyrd planering av ett tema, ett projekt eller en rutin i en scaffoldingstöttande undervisningsmiljö utifrån Ann S Philgrens i förskolan - att skapa lärande undervisningsmiljöer" av Ann S Philgren (2018) kapitel 9 - 11.
1. MÅLOMRÅDE
Vad ska barngruppen lära sig, förmå och förstå? Varför är kunskapen/färdigheten viktig för människan i världen?
Hållbar utveckling och hållbara utmaningar 2021:
Jämställdhet, demokrati, empati
Barnen ska öka sin förståelse och acceptans för våra olikheter och likheter i lek- och aktiviteter i barngruppen.
1a: SYFTE - GENERATIV FRÅGA
Vad ska läras? Ni börjar med att titta i läroplanen för förskolan (Lpfö 18), framförallt de övergripande delarna och ringar in ett ämnesområde som ni vill lyfta fram för att möjliggöra ett lärande hos barnen.
Generativ fråga: Vad är olika och lika? Vad innebär begreppen olika och lika för oss på Humlö? Vad betyder begreppen olika och lika världen över?
Syfte: Vi behöver öka förståelse och acceptans för våra olikheter och likheter i lek- och aktiviteter i barngruppen. Pedagogerna behöver även öka sina kunskaper om vad ett jämställdhetsarbete innebär i förhållningssätt, utformning av lärmiljöer och undervisning.
1b: MÅL ur Lpfö 18
Många av läroplanens mål kan stämma in på ett övergripande ämnesområde men det är viktigt att göra ett urval. Välj inte ut fler mål än att de kan hållas levande hos alla i arbetslaget under hela processen.
Mål ur Lpfö 18:
Läroplansmålen vi utgår från i vår planering och uppstart är att ”förskolan ska aktivt och medvetet främja alla barns lika rättigheter och möjligheter, oberoende av könstillhörighet” och att arbetslaget medvetet och aktivt ska arbeta med jämställdhet (Lpfö 18, ss. 7, 13).
1c: BARNENS FÖRFÖRSTÅELSE
Här kan ni eventuellt behöva göra en paus i planeringen för att ta reda på mer om vad barnen vet och vad de är nyfikna på att utforska kring det ämnesområde ni valt.
Barnens intressen, initiativ och behov:
Barnen har funderingar om det finns tjejer på olika ställen i Sverige? Får alla samma mat? Har alla skelett? Alla barn är inte säkra på att dem har skelett. Utifrån pedagogers initiativ har barnen diskuterat om alla barn, även flickor, får gå i skolan världen över?
Begrepp som vi tillför i vår planerade och spontana undervisning som olika-lika; lång-kort, större-mindre, många-få, lätt och tungt. Exempel på sortering som kan tillföras i omsorgen av vårt material (städning) på förskolan.
1d: BARNENS FÖRSTÅELSE
Vad är det barngruppen ska få möjlighet att förstå under processen?
Förståelse: Barnen ska få möjlighet att öka sin förståelse och acceptans för våra olikheter och likheter i lek- och aktiviteter i barngruppen under processens gång. Vad är olika och lika, vad innebär begreppen olika och lika för oss på Humlö? Vad betyder begreppen olika och lika världen över?
1e: BARNENS FÖRMÅGOR
Vilka förmågor är det barngruppen ska få möjlighet att utveckla under processen?
Förmågor: Barngruppen ska få möjlighet att utveckla sina empatiska och sociala förmågor i vårt jämställdhetsarbete om att vi är olika och lika (våra begrepp), samt att vi har olika och lika behov i gruppen.
Vi pedagoger ställer frågor i både planerad och spontan undervisning; kan alla klättra och ha svarta kläder? exempelvis.
1f: BARNENS BEGREPP
Begrepp som vi huvudsakligen och till en början tillför i vår planerade och spontana undervisning som olika-lika; lång-kort, större-mindre, många-få, lätt och tungt. Exempel på sortering som kan tillföras i omsorgen av vårt material på förskolan.
När barnen förstår och för resonemang tillsammans med pedagoger och andra barn om;
- Att vi är olika och lika (se ovan)
- Att vi behöver olika många smörgåsar vid lunchen (antal)
- Att kläder och skor kan sitta olika eller lika på våra kroppar (volym)
1g: FÖRSKOLLÄRARNAS OCH BARNSKÖTARNAS FÖRHÅLLNINGSSÄTT
Vilket förhållningssätt ska ni alla i arbetslaget ha under processen för att ge barnen optimala förutsättningar för utveckling och lärande?
Arbetslagets förhållningssätt: Observation av barnens lek, utforskande och medforskande förhållningssätt i mindre grupper. Se miljön som den tredje pedagogen och att miljön utformas utefter vårt arbete, att barnen ska kunna utforska och lära utifrån läroplansmålen.
Dokumentera och reflektera i både storgrupp och liten barngrupp för att barnen ska bli delaktiga och få möjlighet till inflytande inför kommande aktiviteter/tema- och projektarbete. Att använda dokumentationen som igångsättare.
Vetenskaplig grund: Vi tar stöd i den social-konstruktionistiska teoribildningen där socialt samspel och kommunikation barnen emellan är det centrala. Även den neomateralistiska teorin där den pedagogiska lärmiljön och materialet har stor betydelse.
1h: FÖRSKOLLÄRARNA OCH BARNSKÖTARNAS KUNSKAP OM ÄMNESOMRÅDET
Finns det någon ytterligare kunskap förskollärare och barnskötare behöver tillägna sig för att kunna bidra med stimulans och utmaningar?
Arbetslagets kunskapsbehov i ämnesområdet: I våra tidigare kvalitetsrapporter ser vi att pedagoger behöver öka kunskaper om vad ett jämställdhetsarbete innebär i förhållningssätt, utformning av lärmiljöer och undervisning.
2. UTVÄRDERING
Hur vet vi att vi nått våra mål när temat är avslutat?
2a: KRITERIER
På vilket sätt kommer ni efter temats genomförande kunna se att vart och ett av barnen utvecklas mot de förmågor, den förståelse och de begrepp ni har satt upp som mål?
Kriterier: Att barngruppen i lek och aktiviteter, i samtal med pedagoger och andra barn, har utvecklat sin empatiska förståelse och sina sociala förmågor att vi är olika och lika. Likaså att vi har olika och lika behov i gruppen.
När barnen visar i leken och för resonemang tillsammans med pedagoger och andra barn;
- Att vi är olika och lika (se ovan)
- Att vi behöver olika många smörgåsar vid lunchen (antal)
- Att kläder och skor kan sitta olika på olika kroppar (volym)
2b: UTVÄRDERINGSSÄTT
Hur ska ni göra för att utvärdera? När ska ni utvärdera?
Utvärderingssätt:
- Observera, filma och fotografera barnens görande och processer.
- Reflektera tillsammans med barnen efter aktiviteten och inför aktiviteterna.
- Att delge vårdnadshavare information i Unikum i slutet av varje vecka och i barnens lärloggar varannan vecka i respektive projektgrupp.
3. AKTIVITETSPLAN
Hur ska vi börja? ...och hur skulle vi kunna fortsätta? Hur skapar vi ett meningsfullt sammanhang?
3a: STARTAKTIVITET
Planera hur ni ska sätta igång temat/projektet för att väcka barnens intresse.
Aktiviteter: Alla barn och pedagoger på hemvistet Humlö, avdelningarna Udden och Kobben, ingår i projektarbetet Hållbara utmaningar olikheten och Förskolan i fokus läsåret 2021/2022.
- Arbeta i smågrupper som är planerade efter individens och gruppens behov.
- Starta med porträttmålning på lika-olika.
- Boksamtal utifrån bokplaneten som behandlar olikheter och likheter.
- Olika-lika tecken så som bokstäver och siffror.
- Skapa porträtt och avbildning av oss själva i lera.
Torget: Vi kommer att arbeta med olika världar, i fantasi, digitalt och i verkligheten. Skapa en fantasikub tillsammmans. Gemensamt skapande mellan alla barn på övervåningen. När man går in i fantasikuben kommer man ut som någon annan.
Frågor att arbeta med: Vem vill du vara? Hur vill du vara? Vem bestämmer det? Tänk om alla var lika? Digital teknik: Var vill du vara? Hur känns det där du är?
3b: FORMATIV UPPFÖLJNING (= uppföljning som syftar till att utveckla arbetet vidare)
Formativ uppföljning: Dokumentation i form av att filma vårt egna arbete och oss själva ser vi som betydelsefullt för att synliggöra och följa upp ovanstående arbete.
Ansvarsfördelningen är följande; att hela arbetslaget ska se till att arbetet realiseras i barngrupp. Avdelningsansvariga ser till att handledning- och dokumentationsarbete genomförs och följs upp i projektet Hållbara utmaningar olikheten och Förskolan i fokus, Norrtälje kommun.
Sammanfattningsvis ska hela arbetslaget se till att arbetet genomförs och under reflektionstillfällen och kvällsmöten kommer vi utvärdera, då kommer vi även se över om vi arbetar utifrån ovanstående mål och om förändring behöver göras under tidens gång.
3c: LÄRMILJÖ
- Sammanhang (kontext)
- Material och teknik
- Samverka, samarbeta och samlärande
Lärmiljön:
- Pojkars och flickors möjlighet att pröva olika miljöer och material ska breddas och varieras, särskilt i de tillfällen eller aktiviteter som inte är målstyrda.
- Exempel på matematiska begrepp som kan tillföras i omsorgen av vårt material (städning) på förskolan finns under punkt 1f: BARNENS BEGREPP.
Vi ser i enlighet med ovanstående teorier, att undervisningsmiljöerna är viktiga i utformningen av den utbildning vi planerar. Lärmiljön ingår även som ett av våra gemensamma mål på förskolan och har under föregående läsår varit ett av våra utvecklingsområden.
Läroplanskopplingar
Läroplan (6)
tillämpa ett demokratiskt arbetssätt där barnen aktivt deltar,
visa respekt för individen och medverka till att skapa ett demokratiskt klimat, där barnen får möjlighet att känna samhörighet och utveckla ansvar och solidaritet
verka för en god och tillgänglig miljö för omsorg, lek, rörelse, utveckling och lärande,
främja barnens förmåga att vara delaktiga och utöva inflytande över sin utbildning,
aktivt inkludera ett jämställdhetsperspektiv så att alla barn får likvärdiga möjligheter till utvidgade perspektiv och val oavsett könstillhörighet, och
medvetet och aktivt arbeta med jämställdhet,
Matriser i planeringen
Innehåller inga matriser
Uppgifter
Innehåller inga uppgifter