Historia Stormaktstiden GYS (6)

I det här momentet ska vi lära oss om Stormaktstiden, Gustav II Adolf, Trettioåriga kriget, Drottning Kristina och Karl XI.

Stormaktstiden

Det är under 1600-talet som Sverige blir ett stort Östersjörike. Historikerna har kommit att kalla denna tid i svensk historia för stormaktstiden. En stormakt är ett stort och mäktigt rike, med en stark och betydande krigsarmé. En stormakt har också en livlig handel, som gör att landet blir rikt.

Under 1600-talet stämmer denna beskrivning väl in på vårt land. I över 100 år har Sverige en viktig roll i norra Europa. Därför kallas tiden mellan åren 1611 och 1718 i Sverige för just stormaktstiden. Under hela stormaktstiden är Sverige inblandat i krig i 72 år. För det mesta krigar svenskarna ute i Europa. Historikerna har kallat 1600-talet för krigets århundrade. 

Alla krig påverkar människorna i vårt land. Många män blir uttagna som soldater. En del av dem dör på slagfältet, men de allra flesta dör av sjukdomar som sprids i lägren. 

I Sverige börjar stormaktstiden år 1611. Det är då Gustav II Adolf blir svensk kung. Man brukar räkna med att stormaktstiden varar till år 1718, då en annan svensk kung blir skjuten i Norge. Därefter börjar en tid som vi kallar för frihetstiden. 

Gustav II Adolf

Gustav II Adolf var bara 17 år när han blev kung efter sin pappa Karl IX. Till sin hjälp att styra landet hade den unge Gustav Adolf sitt riksråd. Riksrådet var ungefär som en regering och bestod av fem mäktiga adelsmän. 

• Axel Oxenstierna var kungens närmaste man och hade titeln rikskansler. Han var en slags statsminister.
• Skattmästaren hade hand om landets ekonomi.
• Riksamiralen var chef över alla krigsfartyg i flottan.
• Riksmarsken var chef över alla soldaterna i armén.
• Riksdrotsen var chef över domstolarna.

Vasaskeppet

Gustav II Adolf lät bygga fyra stora krigsskepp. De skulle användas för att försvara de svenska hamnarna runt Östersjön. Det största skeppet, Vasa, skulle bli Sveriges mest påkostade och pampigaste krigsskepp någonsin.

Tyvärr gick det illa redan under Vasas första resa. En kraftig vind fick fartyget att kantra och när vattnet rann in genom kanonluckorna sjönk Vasa snabbt till botten.

Men år 1961 hittade och bärgade man Vasaskeppet. Idag finns Vasa på Vasamuseet i Stockholm.

Trettioåriga kriget

Nere i Tyskland pågick sedan år 1618 ett storkrig mellan protestanter och katoliker. Gustav II Adolf bestämde sig för att Sverige skulle gå med i kriget. Han ville hjälpa protestanterna i norra Tyskland.

Men trettioåriga kriget var inte bara ett religionskrig, utan också ett krig om makt. Gustav II Adolf hoppades därför på att erövra nya landområden.

Till en början gick det bra för svenskarna. Man vann flera stora krigslag. Men i ett berömt slag vid Lützen stupade kungen. Vid freden år 1648 fick Sverige flera områden i norra Tyskland. Sverige var nu en stormakt och en av Europas mäktigaste länder. 

Drottning Kristina

Sveriges kung, Gustav II Adolf, hade stupat i slaget vid Lützen. Kungens enda barn var dottern Kristina. När Kristina fyllde arton år, utropades hon till drottning av Sverige. Nu fick Kristina börja regera. Hennes intresse för vetenskap och kultur var stort.

Drottning Kristina 8 år gammal

Kristina abdikerar

Kristina var ändå inte lycklig som drottning i Sverige. Så till sist fattade hon ett svårt beslut. Kristina abdikerade som drottning. Det betyder att hon frivilligt avgick som drottning. Istället kröntes hennes kusin Gustav  till Sveriges kung.

Dagen efter lämnade Kristina sitt hemland. När hon kom till Österrike, valde hon att bli katolik. Kristina fortsatte till staden Rom, där hon blev väl mottagen av påven. Kristina dog i Rom år 1689 och ligger begravd i Peterskyrkan. 

Karl X Gustav

När Kristina avgick som drottning, valdes hennes kusin Karl Gustav till Sveriges kung. Som kung tog han namnet Karl X Gustav. Men den nya kungen hann bara regera i sex år. Under då få åren var Karl X Gustav, så gott som hela tiden utomlands och förde krig.

Kungen och svenskarna besegrade danskarna efter en riskfylld marsch över isarna mellan de danska örarna. När fred slöts fick Sverige ta över de danska landskapen Skåne, Halland, Blekinge och Bohuslän. 

Karl XI

Karl X Gustav dog bar a38 år gammal. Karl X Gustavs ende son Karl var då bara fyra år gammal. En förmyndarregering fick styra landet, till dess kronprinsen var myndig. 

Karolinerna

när Karl var 17 år gammal kröntes han till Karl XI. kungen villa en armé, som bestod av vältränade och modiga yrkessoldater. Karl XI lät därför bygga upp ett starkt försvar. Kungens yrkessoldater kom att kallas för karoliner, eftersom deras kung hette Karl, vilket var Carolus på latin.

Kungen beslutade att varje by i hela landet skulle ha ett soldattorp med en luten åkerlapp. Bönderna i byn fick lov att bygga torpet och ge en bit mark till soldaten. I gengäld slapp bönderna själva bli soldater. På torpet bodde en soldat och hans familj. 

Kungen blir enväldig

Karl XI gjorde sig till en enväldig kung. Det betyder att han ensam kunde fatta alla beslut om hur Sverige skulle styras.

Med hjälp av riksdagen tvingade Karl XI adelsmännen att lämna tillbaka all jord som tidigare tillhört staten. Dessutom fick de lämna ifrån sig en stor del av sina slott och gårdar. Detta kallas för reduktionen. Ordet reduktion betyder minskning. 

Slutet på stormaktstiden

Karl XII blev ny kung när hans far Karl XI dog. Karl XII förde krig mot många länder samtidigt. Till slut blev han skjuten under ett krigståg i Norge. 

Stormaktstiden slutade när Karl XII dog. Sverige var inte en stormakt längre. 200 000 soldater hade dött i krigen. Vi hade förlorat stora landområden och var nu ett fattigt land.

Så här såg karolinerna, kungens soldater, ut

Häxjakten

Under 1600-talet avrättades det hundratals kvinnor i vårt land anklagade för att vara häxor. Om skörden slog fel eller någon annan olycka drabbade byn, var det lätt till att man ville ge någon kvinna skulden.

Byborna kunde sprida rykten om att någon kvinna i byn var en häxa och i förbund med djävulen. Oftast kallades barn in som vittnen. De utpekade kvinnorna kunde torteras till de erkände. Sedan blev de dömda till döden genom halshuggning. Den hemska häxjakten slutade inte förrän i slutet på 1600-talet. 

En kvinna som anklagades för att vara häxa, fick genomgå vattenprovet

Frihetstiden

Folket i landet är verkligen trötta på alla enväldiga kungar och deras krig. Nu börjar en tid i vår historia, som skiljer sig från den tidigare. Kungarna förlorar sin makt. Folket börjar kräva att få vara med och bestämma. De vill helt enkelt ha större frihet. Vi brukar kalla denna period i vår historia för just Frihetstiden. 

Frihetstiden blev en bra tid för många. Kanske framförallt för bönderna. nu fick de svenska männen lov att stanna hemma på sina gårdar. De slapp att ge sig ut i krig, såsom de hade varit tvungna till under stormaktstiden. Fruktansvärda krig, från vilka de antagligen inte skulle återvända hem igen.

Frihetstiden börjar år 1719. Året innan har det stora nordiska kriget tagit slut och den svenska kungen Karl XII har blivit skjuten. Man brukar räkna med att frihetstiden varar till år 1772, då en annan svensk kung åter tar makten. Därefter börjar en tid som vi kallar för Gustavianska tiden. 

Carl von Linné

Carl von Linné är en av många svenska vetenskapspersoner som blir berömde under frihetstiden. Linné presenterar en bok som beskriver hur hela naturen kan delas in i djurriket, växtriket och mineralriket. Idag använder hela världen Linnés latinska namn på växterna. 

Två partier i riksdagen

Under frihetstiden låg makten hos riksdagen och riksrådet. I riksdagen satt representanter från de fyra stånden adel, borgare, präster och bönder.

Men riksdagen samlades bara vart tredje år. Tiden däremellan styrdes landet av riksrådet. Riksrådet bestod av kungen och ett antal adelsmän. Men i själva verket hade kungen ingenting att säga till om.

Under frihetstiden föddes våra två första partier - hattarna och mössorna. Hattarna ville satsa på industrier. Mössorna ansåg att jordbruket var viktigt.

Manufakturer

Under 1700-talet bildades många små tillverkningsföretag. Dessa kallades för manufakturer. En manufaktur var en slags blandning av hantverk och fabrik. Ordet manufaktur betyder just att tillverka för hand. 

Nu växte det upp olika slags manufakturer i flera svenska städer. I manufakturerna tillverkades bland annat porslin, glas, tobak, tyger, vapen, socker och papper. 

Sveriges första textilfabrik

I Alingsås byggde en man som hette Jonas Alströmer upp Sveriges första textilmanufaktur år 1724. På fabriken tillverkades strumpor, mössor, vantar och tröjor. Vävmaskinerna framställde tyger av ylle, siden och bomull. Snart startade Alströmer flera fabriker och blev själv landets störste fabrikör.

En porslinsmanufaktur från 1700-talet.

Jonas Alströmer har också blivit känd för att han lärde svenskarna att odla potatis. Under början av 1800-talet hade potatisen blivit den vanligaste och billigaste middagsmaten på våra tallrikar. 

Ostindiska kompaniet

Under 1700-talet bildades det Ostindiska kompaniet i Göteborg. Från stadens hamnar styrde sjökaptenerna sina handelsfartyg ut till havs till olika länder i världen, för att sälja varor som järn, koppar, trä och vapen. 

Många fartyg åkte ända till Kina för att handla varor. Man fyllde sina fartyg med porslin, te, sidan och kryddor. Hemma i Göteborg såldes varorna på auktion med bra vinst. Handelsmännen blev därför väldigt rika.

Uppgifter

Uppgifter - Stormaktstiden

Kan du svara på dessa frågor?

1. Vad menas med att ett land är en stormakt?
2. Vem var Axel Oxenstierna?
3. Vilken uppgift hade riksmarsken?
4. Varför lät kungen bygga fyra stora krigsskepp?
5. Hur gick det för skeppet Vasa?
6. Av vilka skäl gick Sverige med i trettioåriga kriget?
7. Vad hände vid Lützen?
8. Vad menas med att Kristina abdikerade?
9. Karl X Gustav besegrade Danmark efter en riskfylld marsch över isarna. Vilka fyra svenska landskap fick Sverige överta när fred slöts?
10. Varför kallads kungens yrkessoldater för karoliner?
11. Vad var ett soldattorp för något?
12. Vad innebar reduktionen?
13. Vad var häxjakten för något?
14. Berätta något om Carl von Linné.
15. Vilka blev våra två första politiska partier?
16. Berätta vad dessa båda partier tyckte var viktigt.
17. Förklara vad en manufaktur är för något.
18. Vilka varor kunde tillverkas i dessa manufakturer?
19. Berätta något du vet om Jonas Alströmer.
20. Vilka varor köpte gärna Ostindiska kompaniet i Kina?

Stormaktstiden

Det är under 1600-talet som Sverige blir ett stort Östersjörike. Historikerna har kommit att kalla denna tid i svensk historia för stormaktstiden. En stormakt är ett stort och mäktigt rike, med en stark och betydande krigsarmé. En stormakt har också en livlig handel, som gör att landet blir rikt.

Under 1600-talet stämmer denna beskrivning väl in på vårt land. I över 100 år har Sverige en viktig roll i norra Europa. Därför kallas tiden mellan åren 1611 och 1718 i Sverige för just stormaktstiden. Under hela stormaktstiden är Sverige inblandat i krig i 72 år. För det mesta krigar svenskarna ute i Europa. Historikerna har kallat 1600-talet för krigets århundrade. 

Alla krig påverkar människorna i vårt land. Många män blir uttagna som soldater. En del av dem dör på slagfältet, men de allra flesta dör av sjukdomar som sprids i lägren. 

I Sverige börjar stormaktstiden år 1611. Det är då Gustav II Adolf blir svensk kung. Man brukar räkna med att stormaktstiden varar till år 1718, då en annan svensk kung blir skjuten i Norge. Därefter börjar en tid som vi kallar för frihetstiden. 

Gustav II Adolf

Gustav II Adolf var bara 17 år när han blev kung efter sin pappa Karl IX. Till sin hjälp att styra landet hade den unge Gustav Adolf sitt riksråd. Riksrådet var ungefär som en regering och bestod av fem mäktiga adelsmän. 

• Axel Oxenstierna var kungens närmaste man och hade titeln rikskansler. Han var en slags statsminister.
• Skattmästaren hade hand om landets ekonomi.
• Riksamiralen var chef över alla krigsfartyg i flottan.
• Riksmarsken var chef över alla soldaterna i armén.
• Riksdrotsen var chef över domstolarna.

Vasaskeppet

Gustav II Adolf lät bygga fyra stora krigsskepp. De skulle användas för att försvara de svenska hamnarna runt Östersjön. Det största skeppet, Vasa, skulle bli Sveriges mest påkostade och pampigaste krigsskepp någonsin.

Tyvärr gick det illa redan under Vasas första resa. En kraftig vind fick fartyget att kantra och när vattnet rann in genom kanonluckorna sjönk Vasa snabbt till botten.

Men år 1961 hittade och bärgade man Vasaskeppet. Idag finns Vasa på Vasamuseet i Stockholm.

Trettioåriga kriget

Nere i Tyskland pågick sedan år 1618 ett storkrig mellan protestanter och katoliker. Gustav II Adolf bestämde sig för att Sverige skulle gå med i kriget. Han ville hjälpa protestanterna i norra Tyskland.

Men trettioåriga kriget var inte bara ett religionskrig, utan också ett krig om makt. Gustav II Adolf hoppades därför på att erövra nya landområden.

Till en början gick det bra för svenskarna. Man vann flera stora krigslag. Men i ett berömt slag vid Lützen stupade kungen. Vid freden år 1648 fick Sverige flera områden i norra Tyskland. Sverige var nu en stormakt och en av Europas mäktigaste länder. 

Drottning Kristina

Sveriges kung, Gustav II Adolf, hade stupat i slaget vid Lützen. Kungens enda barn var dottern Kristina. När Kristina fyllde arton år, utropades hon till drottning av Sverige. Nu fick Kristina börja regera. Hennes intresse för vetenskap och kultur var stort.

Kristina abdikerar

Kristina var ändå inte lycklig som drottning i Sverige. Så till sist fattade hon ett svårt beslut. Kristina abdikerade som drottning. Det betyder att hon frivilligt avgick som drottning. Istället kröntes hennes kusin Gustav till Sveriges kung.

Dagen efter lämnade Kristina sitt hemland. När hon kom till Österrike, valde hon att bli katolik. Kristina fortsatte till staden Rom, där hon blev väl mottagen av påven. Kristina dog i Rom år 1689 och ligger begravd i Peterskyrkan. 

Karl X Gustav

När Kristina avgick som drottning, valdes hennes kusin Karl Gustav till Sveriges kung. Som kung tog han namnet Karl X Gustav. Men den nya kungen hann bara regera i sex år. Under då få åren var Karl X Gustav, så gott som hela tiden utomlands och förde krig.

Kungen och svenskarna besegrade danskarna efter en riskfylld marsch över isarna mellan de danska örarna. När fred slöts fick Sverige ta över de danska landskapen Skåne, Halland, Blekinge och Bohuslän. 

Karl XI

Karl X Gustav dog bar a38 år gammal. Karl X Gustavs ende son Karl var då bara fyra år gammal. En förmyndarregering fick styra landet, till dess kronprinsen var myndig. 

Karolinerna

när Karl var 17 år gammal kröntes han till Karl XI. kungen villa en armé, som bestod av vältränade och modiga yrkessoldater. Karl XI lät därför bygga upp ett starkt försvar. Kungens yrkessoldater kom att kallas för karoliner, eftersom deras kung hette Karl, vilket var Carolus på latin.

Kungen beslutade att varje by i hela landet skulle ha ett soldattorp med en luten åkerlapp. Bönderna i byn fick lov att bygga torpet och ge en bit mark till soldaten. I gengäld slapp bönderna själva bli soldater. På torpet bodde en soldat och hans familj. 

Kungen blir enväldig

Karl XI gjorde sig till en enväldig kung. Det betyder att han ensam kunde fatta alla beslut om hur Sverige skulle styras.

Med hjälp av riksdagen tvingade Karl XI adelsmännen att lämna tillbaka all jord som tidigare tillhört staten. Dessutom fick de lämna ifrån sig en stor del av sina slott och gårdar. Detta kallas för reduktionen. Ordet reduktion betyder minskning. 

Slutet på stormaktstiden

Karl XII blev ny kung när hans far Karl XI dog. Karl XII förde krig mot många länder samtidigt. Till slut blev han skjuten under ett krigståg i Norge. 

Stormaktstiden slutade när Karl XII dog. Sverige var inte en stormakt längre. 200 000 soldater hade dött i krigen. Vi hade förlorat stora landområden och var nu ett fattigt land.

Häxjakten

Under 1600-talet avrättades det hundratals kvinnor i vårt land anklagade för att vara häxor. Om skörden slog fel eller någon annan olycka drabbade byn, var det lätt till att man ville ge någon kvinna skulden.

Byborna kunde sprida rykten om att någon kvinna i byn var en häxa och i förbund med djävulen. Oftast kallades barn in som vittnen. De utpekade kvinnorna kunde torteras till de erkände. Sedan blev de dömda till döden genom halshuggning. Den hemska häxjakten slutade inte förrän i slutet på 1600-talet. 

Frihetstiden

Folket i landet är verkligen trötta på alla enväldiga kungar och deras krig. Nu börjar en tid i vår historia, som skiljer sig från den tidigare. Kungarna förlorar sin makt. Folket börjar kräva att få vara med och bestämma. De vill helt enkelt ha större frihet. Vi brukar kalla denna period i vår historia för just Frihetstiden. 

Frihetstiden blev en bra tid för många. Kanske framförallt för bönderna. nu fick de svenska männen lov att stanna hemma på sina gårdar. De slapp att ge sig ut i krig, såsom de hade varit tvungna till under stormaktstiden. Fruktansvärda krig, från vilka de antagligen inte skulle återvända hem igen.

Frihetstiden börjar år 1719. Året innan har det stora nordiska kriget tagit slut och den svenska kungen Karl XII har blivit skjuten. Man brukar räkna med att frihetstiden varar till år 1772, då en annan svensk kung åter tar makten. Därefter börjar en tid som vi kallar för Gustavianska tiden. 

Carl von Linné

Carl von Linné är en av många svenska vetenskapspersoner som blir berömde under frihetstiden. Linné presenterar en bok som beskriver hur hela naturen kan delas in i djurriket, växtriket och mineralriket. Idag använder hela världen Linnés latinska namn på växterna. 

Två partier i riksdagen

Under frihetstiden låg makten hos riksdagen och riksrådet. I riksdagen satt representanter från de fyra stånden adel, borgare, präster och bönder.

Men riksdagen samlades bara vart tredje år. Tiden däremellan styrdes landet av riksrådet. Riksrådet bestod av kungen och ett antal adelsmän. Men i själva verket hade kungen ingenting att säga till om.

Under frihetstiden föddes våra två första partier - hattarna och mössorna. Hattarna ville satsa på industrier. Mössorna ansåg att jordbruket var viktigt.

Manufakturer

Under 1700-talet bildades många små tillverkningsföretag. Dessa kallades för manufakturer. En manufaktur var en slags blandning av hantverk och fabrik. Ordet manufaktur betyder just att tillverka för hand. 

Nu växte det upp olika slags manufakturer i flera svenska städer. I manufakturerna tillverkades bland annat porslin, glas, tobak, tyger, vapen, socker och papper. 

Sveriges första textilfabrik

I Alingsås byggde en man som hette Jonas Alströmer upp Sveriges första textilmanufaktur år 1724. På fabriken tillverkades strumpor, mössor, vantar och tröjor. Vävmaskinerna framställde tyger av ylle, siden och bomull. Snart startade Alströmer flera fabriker och blev själv landets störste fabrikör.

Jonas Alströmer har också blivit känd för att han lärde svenskarna att odla potatis. Under början av 1800-talet hade potatisen blivit den vanligaste och billigaste middagsmaten på våra tallrikar. 

Ostindiska kompaniet

Under 1700-talet bildades det Ostindiska kompaniet i Göteborg. Från stadens hamnar styrde sjökaptenerna sina handelsfartyg ut till havs till olika länder i världen, för att sälja varor som järn, koppar, trä och vapen. 

Många fartyg åkte ända till Kina för att handla varor. Man fyllde sina fartyg med porslin, te, sidan och kryddor. Hemma i Göteborg såldes varorna på auktion med bra vinst. Handelsmännen blev därför väldigt rika.