Naturvetenskap och Teknik (yngre barn)

Baklängesplanering för naturvetenskap och teknik

1. MÅLOMRÅDE

Vad ska barngruppen lära sig, förmå och förstå? Varför är kunskapen/färdigheten viktig för människan i världen?

1a: SYFTE - GENERATIV FRÅGA

Generativ fråga: Hur kan vi ta hjälp av naturen? 

Syfte:  Lägga grunden till ett växande intresse och ansvar hos barnen när det gäller hållbar utveckling - social och miljömässig. 

1b: MÅL ur Lpfö 18

Mål ur Lpfö 18:

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla -

förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling. 

förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen.

förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik.

1c: BARNENS FÖRFÖRSTÅELSE

Här kan ni eventuellt behöva göra en paus i planeringen för att ta reda på mer om vad barnen vet och vad de är nyfikna på att utforska kring det ämnesområde ni valt. Kanske planerar ni en spännande aktivitet eller ett utforskande samtal för att få svar på frågor som t ex Vad intresserar barnen? Vad vet de redan? Vad har de för hypoteser? Vad vill de veta mer om? Har några av barnen specifika behov som ni behöver planera utifrån? (Läs mer sid 144 - 145)

Barn är experter på att ställa fyndiga och spännande frågor, så kanske är det någon av barnen som bidrar med en fråga som skulle kunna användas som generativ fråga för temat. Det kan då vara aktuellt att komplettera eller byta ut er första generativa fråga mot barnets.

Barnens intressen, initiativ och behov: Vi ser intresse kring djur, naturmaterial och vatten. Dessa ämnen kommer att vara i fokus när vi planerar upp aktiviteter inom naturvetenskap. Barnen tar gärna initiativ till att prata om djur och tar gärna med sig naturmaterial tillbaka från vistelse i exempelvis skogen. Dem utforskar gärna vatten på olika sätt vid exempelvis handtvätt, att göra detta till en aktivitet och mer konkret ger barnen möjlighet till en förståelse för vattnets form och funktion i olika former. 

Specifika mål

1d: BARNENS FÖRSTÅELSE

Förståelse: Ser skillnad på olika djur, olika sorters naturmaterial, vattnets rinnande form

1e: BARNENS FÖRMÅGOR

Förmågor: Vi vill utveckla deras förmåga kring djur, hur låter dem? vart bor dem?, visa naturmaterialet och hur man kan använda det i skapande, vattnets olika former och funktioner.

1f: BARNENS BEGREPP

Begrepp: djur, naturmaterial, vattnets olika former

1g: FÖRSKOLLÄRARNAS OCH BARNSKÖTARNAS FÖRHÅLLNINGSSÄTT

Arbetslagets förhållningssätt: Vi kommer låta barnen utforska, diskutera och ta hjälp av varandra när vi arbetar i projektet. Vi kommer låta barnen själva undersöka och experimentera. Vi arbetar utefter att barnen är kompetenta varelser som vi har en stor tilltro till. Vi kommer också att ha ett normkritiskt tankesätt i vår utbildning - frågeställningar, diskussioner och arbetet med material kommer att ha en könsneutral och stereotyper kommer utmanas.

Vetenskaplig grund: Vi lutar vårt förhållningssätt på Elfström, Nilsson, Sterner & Wehner-Godeé (2011), som beskriver att naturvetenskap i förskolan är ett område där utforskande, undersökande och experimenterande står i fokus. Författarna beskriver också hur viktigt det är att ha en tilltro till barnens egen förmåga och att utbildningen utgår från barnens utforskande. 

1h: FÖRSKOLLÄRARNA OCH BARNSKÖTARNAS KUNSKAP OM ÄMNESOMRÅDET

Arbetslagets kunskapsbehov i ämnesområdet: Vi vill förankra mer av vårt arbete i vetenskaplig litteratur. Det kan vi endast göra genom att vi tar själva reda på mer. 

2. UTVÄRDERING

Hur vet vi att vi nått våra mål när temat är avslutat?

2a: KRITERIER

Kriterier: Att  vi skapar en förståelse för att vi kan ta hjälp av naturen i flera sammanhang än att bara leka där. Vi kan finna material, saker att äta. Vi kan experimentera och lära oss mycket av skogen. Vi vill se en förändring i barnens förhållningssätt jämte material vi har på avdelningen. Hur förbrukar vi tex. papper? Vad kommer papper ifrån? 

2b: UTVÄRDERINGSSÄTT

Utvärderingssätt: På reflektionen. Under perioden kommer vi veckovis diskutera projektet och utformningen utav det. Vi kommer reflektera med bild, film, ljud och med diskussion. 

3. AKTIVITETSPLAN

Hur ska vi börja? ...och hur skulle vi kunna fortsätta? Hur skapar vi ett meningsfullt sammanhang?

3a: STARTAKTIVITET

Aktiviteter: Vi startar med att ta reda på hur barnen skulle vilja bygga upp vårt naturrum. Vad behövs? Vad kan vi hitta i skogen? Vad kan vi ta in? Vad kan vi skapa? Vi gör en sammanställning av barnens tankar och startar i de som vi får fram i diskussionen. 

3b: FORMATIV UPPFÖLJNING (= uppföljning som syftar till att utveckla arbetet vidare)

Formativ uppföljning: Barnreflektioner och barnråd. Vad pratar barnen om i aktiviteterna? Vad kan vi se när vi observerar barnen? 

3c: LÄRMILJÖ

Lärmiljö: Vi ska göra om ett rum tillsammans inne på avdelningen. Det ska bli vårt naturrum. Vi ska samla ihop vårt eget naturmaterial och komplettera med lite figurer som vi bestämmer tillsammans och köper in. Vi ska också ha ett normkreativt tankesätt kring vårt nya rum och upplever att naturmaterialet kommer bidra till det då det är könsneutralt. Barnen kommer att samarbeta, ta demokratiska beslut och behöva ha diskussioner med varandra under rummets uppbyggnation. 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,
• förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
• förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik,
• förmåga att upptäcka och utforska teknik i vardagen och,
• förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.
• förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling,