Projekt Afrikanska jättesnäckor

Naturvetenskap och värdegrund

Planering afrikanska jättesnäckor

Vad gör vi nu?

Barnen studerar snäckorna och kommenterar vad de gör i terrariet. Barn och många vuxna kallar jättesnäckorna för sniglar. Ett intresse och en entusiasm kring snäckorna har observerats. Barnen är intresserade, tjuter och pekar på snäckorna.

Hur ska vi tillsammans med barnen lära oss mer?

Prioriterade mål

Med projektet kring de afrikanska jättesnäckorna vill vi ge barnen möjlighet att utmanas och utvecklas i sin förmåga att utforska och samtala om naturvetenskap.

Vi vill också ge barnen möjlighet att utveckla respekt för allt levande.

 

Metod

Pedagogerna på avdelningen gör arbetet kring snäckorna levande genom att locka till samtal kring dessa vid terrariet.

Miljön kring terrariet utvecklas successivt utifrån de tankar barnen tillför kring snäckorna. I hyllorna nedanför kompletteras till exempel med litteratur och annat material för barnen att utforska vidare.

Snäckorna tas upp som samtalsämne vid tillfällen som bjuds i vardagen, till exempel skapande med lera, konst eller sångstund.

I samtalet med barnen ställer pedagogerna utmanande och utforskande frågor kring snäckorna och dess liv i terrariet.

Korrekta begrepp används av pedagogerna kring de afrikanska jättesnäckorna, men om barnet kallar dessa för ”snigel” bekräftar och visar pedagogen självklart att vi förstår. Exempelvis genom i sitt svar medvetet använda begreppet ”snäckor” liknande nedanstående:

Barn: Snigel ha mat?

Pedagog: Ja, snäckan vill kanske ha mat!

 Allt arbete med våra afrikanska jättesnäckor sker med respekt för djuren. Pedagogerna är goda förebilder för barnen genom att tala lugnt och försiktigt kring snäckorna, och visar hur det är okej att iaktta snäckorna. Alla pedagoger är konsekventa med att snäckorna inte får komma till skada, och visar barnen att vi värnar och tar hand om allt levande.

Dokumentation

Vi tittar extra på:

Hur utforskar barnen jättesnäckorna?

Hur samtalar barnen kring jättesnäckorna?

Vilket förändrat kunnande ser vi hos barnen?