Gustav Vasa - diktator eller landsfader?

Under mindre än ett århundrade skedde stora förändringar i Sverige. Sverige blev självständigt, Sverige blir ett arvrike och kyrkan reformeras. Man kan fråga sig om svenskarna såg på alla dessa förändringar med blida ögon och konstatera att det inte verkar riktigt så. Det skedde flera uppror mot kungen och övermakten men alla slogs ned. Men vad var det som hände under den här tiden egentligen och vem var den där mannen som genomdrev allt detta? Det, och lite till, kommer vi läsa om under detta arbetsområde.

Genomförande

Vi kommer att arbeta på följande sätt. Vi kommer att: 

• Göra en bildtidslinje där vi placerar in viktiga personer och händelser under den här epoken.

• Läsa texter och titta på filmer kopplade till ämnet som vi kommer att arbeta med på olika sätt, till exempel genom att göra egna instuderingsfrågor, svara på instuderingsfrågor och diskutera frågorna.  Vi kommer också att fortsätta att träna på studieteknik genom att bland annat ”tjuva” olika texter och att sammanfatta texter och filmer.
  

• Definiera de begrepp som är kopplade till arbetsområdet tillsammans och begreppslistan hittar du på OneNote.

• Träna på att göra enkla orsaks- och konsekvenskedjor.
  

• Träna på att göra begreppskedjor. 

När vi jobbat klart med arbetsområdet kommer du att kunna besvara följande frågor:

• Hur såg det ut i Sverige strax innan Gustav Vasa kom till makten?
  
  
• Hur var det att leva på 1500-talet?
  
  
• Vilka konsekvenser fick reformationen för Sverige, kyrkan och svenskarna?
  
  
• På vilket sätt minskade kyrkans makt i och med reformationen?
  
  
• Vilka konsekvenser fick stängningen av klostren för de fattiga?
  
  
• Hur kommer det sig att dalkarlarna gjorde uppror mot Gustav Vasa trots att de tidigare stöttat honom?
  
  
•  Varför gjorde bönderna i Småland uppror mot Gustav Vasa?
  
  
•  Varför kan man inte helt lita på de historieböcker som Peder Swart skrivit om Gustav Vasa?
  
  
• I vilken ordning regerade Sigismund, Gustav Vasa, Karl IX, Erik XIV, Johan III?
  
  
• Hur använder vi oss av tiden 1521-1611 idag (historiebruk)?
  
  
• Vi kommer som vanligt att försöka definiera några begrepp och här är några av dem (men det kan komma att tillkomma fler): Arvrike, avlatsbrev, Dackefejden, diktatur, enväldig, fogde, Gustav Vasas bibel, göra bot, katolicism, klockupproret, Martin Luther, protestantism. reformationen, reformera, riksmöte, stat. 
  
  
• Du kommer också att kunna göra en enkel tidslinje över Vasatiden och några av de händelser som utspelade sig under 1520-1611 (ca).

Bedömning

Du kommer dels att få göra ett skriftligt prov torsdag v. 13. 

Filmer vi tittat på

Här kommer jag att fylla på med filmer under arbetes gång. :-)

På sli.se

• Sten Stures kamp, Kalmarunionen och Gustav Vasas uppväxt
• Stockholms blodbad och flykten till Dalarna
• Gustav Vasa, kung och familjefar
• Gustav Vasas barn

 

https://urplay.se/program/150613-historiepolisen-gustav-vasa

 

Texter/böcker/arbetsblad: 

Engström, M., Wiklund, J., 222). So 5. grundbok. Äldre Vasatid 1521-1611. Capensis

Andersson, S., Ivansson E., (2008). Boken om historia 2. Liber (Här kommer du att få kopior på ett fåtal sidor):

Olaus Petri gjorde Sverige protestantiskt

Frågor till avsnitt 2 och 3 i Serien om Gustav Vasa

Den här gången så kommer det att ligga en del material på OneNote så det kan vara bra att titta där när du ska repetera. Du har också anteckningar i din skrivbok som det kan vara bra att titta på igen samt övningsboken.  

Läroplanskopplingar

Syfte

• kunskaper om händelser, aktörer och förändringsprocesser under olika tidsperioder samt om historiska begrepp och långa historiska linjer,
• förmåga att ställa frågor till historiska källor samt att tolka, kritiskt granska och värdera dessa, och
• förmåga att reflektera över hur historia kan brukas i olika sammanhang och för olika syften.

Centralt innehåll

• Kampen om den politiska makten i Norden. Reformationen och framväxten av en stark kungamakt i Sverige. Uppror och motstånd mot kungamakten.
• Vad historiska källor från tidsperioden, till exempel brev, dagböcker och kartor, kan berätta om det förflutna.
• Historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel i gatunamn, minnesmärken och reklam.

Kriterier

• Eleven visar grundläggande kunskaper om händelser, aktörer och förändringsprocesser under olika tidsperioder samt om historiska begrepp. Eleven för enkla resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och av människors handlingar i förfluten tid. Eleven för också enkla resonemang om likheter och skillnader i människors levnadsvillkor under olika tidsperioder.
• Eleven ställer frågor till historiska källor, beskriver vad som kan vara en historisk källa och ger något exempel på vad källorna kan berätta om det förflutna.
• Eleven ger exempel på hur historia kan brukas i något sammanhang.