Beskrivande text åk 4

En beskrivande text innehåller information om något eller någon. Det kan till exempel vara en person, ett djur, ett fenomen, en byggnad eller en plats. En beskrivande text ska vara sann och bygga på fakta.

Vi kommer med hjälp av genrepedagogiken, cirkelmodellen och delarna tala, läsa och skriva att lära oss hur beskrivande texter är uppbyggda och vad man ska tänka på när man planerar för att skriva en beskrivande text.

Syfte

Syftet är att eleverna ska lära sig hur en beskrivande text är uppbyggd, vad som kännetecknar den samt hur man skriver en beskrivande text.

Strukturen: rubrik, inledning som klassificerar, styckeindelning, underrubriker och bilder med bildtext.

Språkliga dragen: presens, opersonlig form och ämnesspecifika ord.

Lärande mål till eleven:

• Du ska kunna använda passande struktur för en faktatext.
• Du ska kunna läsa och förstå olika faktatexter.
• Du ska veta vad en faktatext är för något.
• Du ska veta hur och var du kan söka fakta.
• Du ska veta hur man skriver en faktatext, hur texten är uppbyggd och hur du använder stödord.
• Du ska kunna använda och förstå ord som är specifika för det ämne du skriver om.

I undervisningen ska vi….

• träna på att se den beskrivande textens struktur och språkliga drag
•         arbeta med strukturen i färdiga texter
•          arbeta med isärklippta texter och para ihop text och rubrik.
• träna på att dela in en text i stycken efter olika innehåll med tillhörande underrubriker
•      skriva texter där vi övar på strukturen, vi använder underrubriker 
•      läsa och jämföra modelltexter och andra beskrivande texter både enskilt och i helkass
•      se på film
• fundera och diskutera vilka källor som är pålitliga
• träna på att ta ut nyckelord och använda ämnesspecifika ord
• träna på att använda verb i presens, skriva i opersonlig form
• skriva en beskrivande text tillsammans i klassen om ett djur
• på egen hand planera och skriva en beskrivande text

Du ska få visa dina kunskaper genom att:

• skriva en egen beskrivande text om ett djur 
• som stödstruktur använda modelltexter
• bearbeta din text med hjälp av en checklista samt kamratbedömning

Bedömning

Dessa förmågor kommer att bedömas: 

Förmågan att

• förstå syftet med en beskrivande text
• skriva en beskrivande text där innehållet är tydligt och anpassat till syfte och mottagare
• använda strukturen för en beskrivande text
• använda de språkliga drag som är typiska för en beskrivande text
• följa enkla regler för hur man skriver, stavar och använder skiljetecken

Läroplanskopplingar

Syfte

• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
• urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
• söka information från olika källor och värdera dessa.

Centralt innehåll

• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Olika sätt att bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
• Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av digitala verktyg.
• Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.
• Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad, typiska språkliga drag samt deras ord och begrepp.
• Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord.
• Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
• Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempel skillnader mellan att skriva ett personligt sms, ett inlägg i sociala medier och att skriva en faktatext.
• Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på internet.
• Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.