Zebrans Utbildningsplan 2021

Utbildningsplanen beskriver hur arbetslaget fortsatt planerar avdelningens undervisning, hur utbildningen organiseras och hur förskolans pedagogiska undervisningsmiljöer vidareutvecklas.

Gemensam årsstruktur för alla förskolor i Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning

Utbildningen ska vara likvärdig oavsett vilken förskola ditt barn går på. Genom att planera, följa upp, analysera, dokumentera och utveckla utbildningen kan förskolan skapa och dela kunskap om vad som leder till framgångsrika arbetssätt.

---------------------------------------------------------------------------------------------------

Förskolans kärnuppdrag 

Utbildningen på Årsta 2 förskolor utgår ifrån läroplanen för förskolan, Lpfö 18.

Förskolor i Årsta 2 ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Förskollärare och barnskötare ska erbjuda barnen en rolig, trygg och lärorik miljö utifrån barnens olika förutsättningar och behov. Undervisning och omsorg ska bilda en helhet där varje barn får möjlighet att vara sitt bästa jag, varje dag. Förskolan ska medvetet främja leken för att utveckla och utmana det lustfyllda lärandet.

Alla medarbetare ska ha god samverkan med vårdnadshavare så att de kan känna sig trygga att lämna sina barn när de studerar, arbetar, är arbetssökande eller föräldralediga med yngre barn.

---------------------------------------------------------------------------------------------------

Utbildningsplan för avdelning Zebran på förskolan Valla/Årsta 2 

Introduktionsperioden - organisation av miljö och undervisning samt observationer av barnens intressen och lek/samspel.

Under introduktionsperioden har vi delat in barnen i mindre grupper för att gå in och arbeta/leka i våra olika pedagogiska miljöer. Grupperingarna har sett olika ut för de olika tillfällena men de flesta barn har varit delaktiga i de olika miljöerna. Som ni kunde se exempel på i vår introduktionsplan så har vi erbjudit skapande aktiviteter i vår ateljéhörna, bygg och konstruktionslek i våra två olika bygghörnor, vattenlek i vårt våtutrymme, vi har spelat spel, pusslat och arbetat med annat pedagogiskt material som syftar till matematiskt logiskt tänkande som exempelvis geomag, plusplus, länkande kuber och smålego. När det gäller pedagogisk verksamhet utomhus så har vi nyttjat naturens element och med fördel utforskat vatten och sand vid blött väder, vi har letat upp och fångat småkryp som vi studerat och samlat naturmaterial på gården och i skogen. Vi har börjat att gå på utflyktspromenader på måndagar till närliggande skogsdungarna/parker. 

Ett intresseområde som lockar många barn är bygg och konstruktion. Barnen har utforskat och prövat sig fram med de olika byggmaterial som vi har och bygger dagligen olika konstruktioner där lek och samarbete växer fram och utvecklas. Byggandet innefattar ofta många olika sorters byggmaterial och kan både vara föreställande eller inspireras av fantasin och dess många möjligheter. Byggandet vävs ofta samman med roll och fantasilek där barnen använder sig av olika attribut i leken som exempelvis djur, figurer och fordon. I byggleken testar barnen olika byggtekniker och får lösa problem som uppstår. Utmaningar som barnen möter kan vara att bygga hållbart på höjden, att återskapa något som finns i verkligheten eller att skapa en hel värld där olika delar ingår och bildar en helhet, ex en hel stad eller djurpark.

Vi ser att många barn är intresserade av att rita och använda bilder som inspiration. De sitter ofta tillsammans och ritar av för hand, vi kan se hur barnen inspirerar varandra och hur intresset sprids i gruppen. Barnen frågar ofta oss pedagoger om vi kan hjälpa till att ta fram bilder på det som de vill avbilda och då söker vi information tillsammans på vår dator/paddor. Just nu är olika actionfigurer populära, även djur och läskiga figurer. Fritt skapande med föränderliga material som playdough, färg och återvinningsmaterial är också något som lockar barnen just för att det sortens skapandet kan bli vad som helst och inte har några fasta ramar. 

Utomhusleken inspireras av det som är aktuellt för årstiden. När hösten nu gjort sitt intåg så ser vi hur barnen tycker mycket om att samla ihop naturmaterial, exempelvis olika bär, höstlöv, kastanjer, nypon etc. Barnen samlar i påsar och vill sedan ta med materialet till förskolan där vi kan arbeta vidare med det i vår ateljé. Under våra utflyktspromenader ser vi hur barnen söker utmaningar i den naturliga miljön, hur de utmanar sig själva fysiskt genom att balansera, klättra och hoppa. Hur de använder föremål och material från naturen i sin lek.

Under introduktionsperioden har vi funderat mycket på hur vi skall arbeta vidare med barnens sommaruppgifter. Zebrans barngrupp består nu av ett stort antal flerspråkiga barn som har olika språkliga förutsättningar och vi behöver hitta ett arbetssätt där vi kan inkludera alla barn på ett sätt så att vår undervisning kan komma alla tillgodo. Förra terminen hade vi Zebrans bokpåse där alla barn fick ta del av samma bok under vår högläsning med efterföljande boksamtal. Då våra barn nu befinner sig på så olika nivåer språkmässigt så behöver vi dela in barnen i ännu mindre grupper då vi kommer att läsa böckerna från barnens sommaruppgifter. För att kunna erbjuda böcker på andra språk kommer vi att använda oss av appen Polyglutt där det finns böcker som både är representerade på svenska och ett annat språk och där man kan läsa sagan parallellt på båda språken. 

Planerad undervisning utifrån vad förskolans styrdokument säger om språklig och kommunikativ utveckling

Barnens sommaruppgifter 

Vi kommer att arbeta fram en pedagogisk språk och läsmiljö i vårt mindre byggrum där vi har en mindre samlingsmatta. I rummet kan vi skapa en mysig och inspirerande miljö där vi kan arrangera lässtunder och språkliga aktiviteter och få arbeta ostört.

Lässtunden inleds genom att vi kommer att sätta oss vid den tända lägerelden som brinner mitt på mattan. Vi pedagoger har tagit fram boken som ska läsas och förberett det material som vi kommer att arbeta med under lässtunden. Barnet som har med sig boken kommer att få presentera sin bok genom att vi gör en sk 'bildpromenad'. Detta innebär att barnet får berätta kort om bokens karaktärer, platsen sagan utspelar sig samt innehållet samtidigt som vi bläddrar oss igenom boken. Den här metoden syftar till att skapa en förförståelse för boken och gör åhörarna nyfikna och intresserade av att ta del av innehållet. Barnen får träna på att berätta och beskriva med egna ord sagans centrala innehåll och röda tråd. Efter lässtunden kommer vi att arbeta vidare med bokens innehåll på olika sätt genom exempelvis diskussionsfrågor, skapande och språklekar. 

Språksamlingar och Före Bornholmsmodellen

Under förra terminen började vi att introducera ett arbetsmaterial eller snarare en arbetsmetod som kallas Före Bornholmsmodellen. Bornholmsmodellen bygger på att skapa språksamlingar som syftar till att träna språklig medvetenhet på ett roligt och kreativt sätt. Samlingarna finns före både de lite yngre barnen och de äldre och har alla samma sorts upplägg och arbetsgång. Man arbetar med språket på olika sätt genom att rimma, ramsa, sjunga, göra olika språklekar samt högläsa barnlitteratur. På detta sätt gör vi barnen medvetna om språkets olika delar som exempelvis hur bokstävernas ljud låter, hur ord består av stavelser och hur dessa kan sättas ihop för att bilda ord och till sist hela meningar. Vi kommer även denna termin att arbeta med Före Bornholmmodellen i mindre grupper.

På vår stora samling som vi brukar ha innan lunch eller före mellanmål, så kommer vi att introducera lekar och aktiviteter som stödjer och riktar sig lite extra mot språklig utveckling. Lekar och aktiviteter där barnen själva är aktiva främjar den språkliga utvecklingen och hjälper till att befästa språket. När man sjunger eller gör en ramsa och samtidigt gör rörelser med kroppen så lär man sig effektivare. Pratar vi och tränar på hur bokstäver låter eller hur ord rimmar är det lättare om vi samtidigt kan visualisera genom att titta på bilder, det ger språket ytterligare en dimension. Sagor kan dramatiseras genom att vi använder oss av rekvisita och berättandet kan utvecklas genom att vi hjälper barnen genom att skapa ramar för hur berättandet kan ske. Det kan exempelvis vara att berättandet börjar på ett specifikt sätt eller att vi använder oss av olika konkreta föremål eller bilder som stimulerar berättandet. 

Forskningen visar att när barn får utgå ifrån sina egna intressen och erfarenheter så är motivationen att lära sig nya saker större och förutsättningarna för språkinlärning som mest gynsamma. Det är lättare att berätta om något man känner till och har erfarenhet av och det ger också en känsla av delaktighet när man får dela med sig av berättandet till andra. Vi vill arbeta mer aktivt med berättande i barngruppen och vill därför skapa en uppgift tillsammans med barnen och er vårdnadshavare. Vi tror att en bild från barnens hemmiljö kan inspirera till berättande och skapa nyfikenhet som genererar många spännande frågor och diskussioner. Om vi får bilden digitalt så kan vi sedan förstora upp den via vår projektor så alla kan se bra. 

Uppgiften bli följande:

Diskutera tillsammans med ert barn vilken plats i hemmet som den skulle vilja fotografera, vi tänker oss en plats där barnet kanske tycker om att vara/leka eller kanske en plats där det finns ett föremål eller något som barnet tycker om att göra, själv eller tillsammans med någon familjemedlem. (Ex, om man gillar att bada så kanske man vill fotografera badkaret eller om man gillar att laga mat kanske man vill visa hur kylskåpet ser ut inuti eller hur bordet kan se ut då det är dukat eller hur man kan hjälpa till med matlagningen). 

Med hjälp av bilden kan barnen berätta om något som ligger dem varmt om hjärtat och som engagerar dem. Vi kommer med det här arbetssättet att kunna jämföra, upptäcka likheter och olikheter, ta del av mångfalden som de olika platserna representerar, lära oss nya ord och begrepp. Barns rättigheter att få vara delaktiga och uttrycka sina tankar, åsikter och känslor är en av de värdegrundsfrågor som vi arbetar med i förskolan. Kanske dyker det upp något i alla berättelser som vi kan fördjupa oss i och arbeta vidare med på olika sätt. 

På vårt informationsmöte för vårdnadshavare onsdagen den 10 november så kommer vi att berätta mer om vårt språkutvecklande arbete och visa exempel på hur vi arbetar specifikt med språket, men även berätta om andra typer av undervisningstillfällen som händer på förskolan både i organiserade former och i barnens egna val. Språket genomsyrar allt vi gör, när vi leker, arbetar, utforskar och umgås. Det betyder att vi  pedagoger kan sätta på oss våra 'språkliga glasögon' även när vi planerar och genomför andra aktiviteter som inte handlar om att högläsa, berätta eller ha språksamling. Vi kan synliggöra språket i vår pedagogiska lärmiljö, vi kan fundera på hur man kan ställa öppna frågor som lockar till nyfikenhet och diskussion, vi kan fundera på hur vi kan berika barnens ordförråd i lek och rutinsituationer och hur vi kan låta barnen få uttrycka sig genom olika medel och verktyg, exempelvis genom att skapa, bygga, experimentera och röra oss till dans och musik. Det är med dessa tankar som vi går in i vår första Utbildningsplan som sträcker sig fram till årsskiftet och innefattar en ganska kort tidsperiod. Till vårterminen kommer vi att utvärdera den här planen och revidera den för att kunna utveckla och fördjupa vår undervisning. 

---------------------------------------------------------------------------------------------------

Lärlogg för barngruppen

I lärloggar kommer du som vårdnadshavare med barn i förskolan kunna ta del av barngruppens undervisning och aktiviteter. När dessa publiceras får du en notis i skolplattformen.

Individuell lärlogg

I samband med uppföljnings- och utvecklingssamtal får du som vårdnadshavare ta del av och samtala kring dokumentation över ditt barns utveckling, lärande och förändrade kunnande i förhållande till förskolans utbildning.

Läroplanskopplingar

Läroplan

• respekt och förståelse för alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna, och
• sin kulturella identitet samt kunskap om och intresse för olika kulturer och förståelse för värdet av att leva i ett samhälle präglat av mångfald samt intresse för det lokala kulturlivet,
• förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
• förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar,
• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,
• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
• skapa förutsättningar för barnen att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter, idéer och tankar med hjälp av olika uttrycksformer, såväl med som utan digitala verktyg,