Luft, vätgas och vatten. V. 40-45

Vi har bara en jord med och den behöver vi vara rädd om och efter detta område ska du ha fått en större förståelse för varför vi måste tänka på en hållbarutveckling och vara rädda om den miljö vi har.

Varför:

• genomföra systematiska undersökningar i kemi, och 
• använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan. 
• använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor miljö

Vad:

Centralt innehåll: 

·       Vatten som lösningsmedel och transportör av ämnen, till exempel i mark, växter och människokroppen.

• Några kemiska processer i mark, luft och vatten ur miljö- och hälsosynpunkt.
• Fotosyntes och förbränning samt energiomvandlingar i dessa reaktioner.
• Människans användning av energi- och naturresurser lokalt och globalt samt vad det innebär för en hållbar utveckling.
• Processer för att rena dricksvatten och avloppsvatten lokalt och globalt.

·       Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter

 

Hur:

Genomgångar, gruppdiskussioner, eget arbete, demonstrationer, filmer, laboration.

 

Utvärdering: 

Sker på lektioner och vid prov. Muntligt eller skriftligt?

 

 Du ska efter detta kapitel kunna:

-Du ska ha kunskap om de vanligaste gaserna i luften.

-Du ska kunna förklara vilka tre viktiga egenskaper vatten har samt varför det är förutsättning för liv på jorden.

-Kunna begreppet lika löser lika.

-Ha kunskap om ädelgaser

-Förstå varför syre är livsnödvändigt.

-Förstå vad ozon är och varför det är viktig för jorden samt vad som kan förstöra det.

-Ha kunskap om den livsnödvändiga växthuseffekten

-Förstår vad försurning är. Hur det bildas, hur det påverkar miljön)

-Kunna ta ställning varför vi behöver minska på användningen av fossilbränslen

-Ha kunskap om väte och dess egenskaper

-Ha kunskap om vattenrening.

 

Veckoplanering:

Lärobok: Kemi spektrum.  

Sidor: kap.2 och 3 s. 50-100. Se mer specifikt i veckoplaneringen.

Nedan följer frågor som är till hjälp för att kunna besvara frågorna ovan.

Sidor och länkar.	Du ska kunna
Vecka 40 Sid 85–89 Sid: 50-56 https://app.binogi.se/l/vattens-kemiska-egenskaper https://app.binogi.se/l/lika-loeser-lika https://app.binogi.se/l/vad-aer-luft https://www.youtube.com/watch?v=QGkoI7-eZKg https://www.youtube.com/watch?v=uimsdClqN3w https://www.youtube.com/watch?v=SxVuQwbeA0k	Frågor att svara på:   1.     Vilka tre specifika egenskaper har vattnet? 2.     Vilka tre speciella egenskaper har vattnet och varför är de egenskaperna viktiga för människan och livet på jorden? 3.     Vad menas med att vattnet är polärt? Vad menas med opolärt? Vad menas med att lika löser lika?  4.     Vilka är våra vanligaste gaser i luften? 5.     Vad behöver vi syre till?      Du ska kunna skriva en laborationsrapport och laborera.
Vecka 41 Sid: 50-66 https://app.binogi.se/l/vaetgas https://app.binogi.se/l/syrgas https://www.youtube.com/watch?v=0uMgYOfU62I https://app.binogi.se/l/ozon https://app.binogi.se/l/vaexthuseffekten https://app.binogi.se/l/vaexthusgaser	Du ska kunna skriva en laborationsrapport och laborera. Frågor att svara på: 6.     Vad är speciellt med ädelgaser? 7.     Hur ser ozonmolekylen ut? 8.     Vad finns ozon och vad behöver vi ozon till?  Vad kallas de ämnen som förstör ozon? 9.     Vad är marknära ozon? 10.  Förklara Ozonets kretslopp.  11.  Förklara vad växthuseffekten är för något?
Vecka 42 https://app.binogi.se/l/fossila-braenslen https://app.binogi.se/l/foernybara-energikaellor https://app.binogi.se/l/vaexthusgaser https://app.binogi.se/l/klimatfoeraendringar https://app.binogi.se/l/klimatfoeraendringarnas-historia?subject=66540 https://app.binogi.se/l/foersurning-surt-regn	12.  Vad är fossila bränslen? Hur bildas de? 13.  Man pratar om den globala uppvärmningen. Vad är det? Vilka ämnen är det som påverkar den? 14.  Hur kan människans skövling av regnskog påverka den globala uppvärmningen? 15.  Vad är surt regn? 16.  Vilka gaser leder till surt regn? Hur kan de göra det? Vilka konsekvenser kan surt regn få?
Vecka 43 https://app.binogi.se/l/luftkvalitet-och-foeroreningar?subject=64430 https://app.binogi.se/l/vaetgas	17.  Vad är smog? Vilka ämnen påverkar smog? 18.   Vilka egenskaper hos vätgas gjorde den användbar i luftskepp? Varför bytte man till helium? 19.  Vilka egenskaper hos vätgas gör den användbar som bränsle? 20.  Nämn två saker som vi använd väte till? 21.  Förklara hur vattnet renas från det att du spolar på toaletten tills att du tar ett nytt glas vatten?
Vecka 45	Repetera/göra klart och prov

 

 

Begrepp till Kemins grunder kap 2 och 3.

• Atmosfären

Atmosfären är luftskiktet runt jorden.

• Tunnare luft

Tunnare luft är luft där molekylerna inte ligger lika tätt som i den vanliga luften vid marken.

 

• Torr luft

Torr luft är luft som inte innehåller vattenånga.

• Luftfuktighet

Luftfuktigheten är ett mått på hur mycket vattenånga det finns i luften.

• Syre

Syre är den gas som vi behöver när vi andas. Syre är också ett grundämne som består av syremolekyler där två syreatomer sitter ihop. Molekylformeln är O₂.

• Oxid

En oxid är en kemisk förening där syre sitter ihop med ett annat atomslag.

• Koloxid

Koloxid är en kemisk förening med en eller flera kolatomer och syreatomer.

• Kväveoxid

 Kväveoxid är en kemisk förening med en eller flera kväveatomer och syreatomer.

• Svaveloxid

Svaveloxid är en kemisk förening med en eller flera svavelatomer och syreatomer.

• Kväve

Kväve är den gas som det finns mest av i luften, och ett grundämne som består av kvävemolekyler där två kväveatomer sitter ihop. Molekylformeln är N₂

• Ädelgaser

1 % av luften är ädelgaser. Ädelgaserna vill inte sitta ihop med andra atomer så det finns inga ädelgasmolekyler. De vill inte heller delta i kemiska reaktioner.

• Helium

Helium är en ädelgas som är väldigt lätt. Den används i gasballonger och luftskepp.

• Neon

Neon användes ofta i reklamskyltar förr.

• Argon

Argon användes i gammaldags glödlampor, och används nu som skyddsgas inom industrin.

• Krypton

Krypton användes i gammaldags glödlampor, och används nu som skyddsgas inom industrin.

• Xenon

Xenon används i strålkastarna på en del bilar. Xenonstrålkastare ger mer naturtrogna färger.

• Radon

Radon är en radioaktiv ädelgas som kan ge lungcancer. Den kan finnas i marken och i grundvattnet.

• Skyddsgas

Skyddsgaser kallas de ädelgaser eller blandningar av ädelgaser som skyddar mot reaktioner som vi inte vill ha, till exempel vid tillverkning av läkemedel.

• Ozon

Ozon består av tre syreatomer som sitter ihop i en molekyl. Molekylformeln är O₃.

• Marknära ozon

När solen skiner på bilavgaser bildas marknära ozon. Marknära ozon är farligt både för växter och för djur och människor.

 

• Ozonskiktet

Ozonskiktet är ett skikt av ozon några mil upp i atmosfären som skyddar mot farligt ultraviolett ljus från solen.

• Freon

Freoner är kemiska föreningar som är byggda av kolatomer, väteatomer och fluoratomer och som skadar ozonmolekylerna så att det blir hål i ozonskiktet.

• Kretslopp

Kretslopp innebär att inga atomer försvinner: Kemiska föreningar kan till exempel byggas om till nya ämnen som är mycket farligare än ämnena som fanns från början.

• Förbränning

Förbränning kallas det när ett ämne brinner och atomerna i ämnet sätts ihop med syreatomer.

• Koldioxid

Koldioxid är en gas som bildas när ämnen med kolatomer brinner. Kolatomerna reagerar med syreatomer från syrgasmolekylerna i luften. Molekylformeln är CO2.

• Fotosyntes

Fotosyntes är reaktionen när de gröna växterna tillverkar socker av koldioxid och vatten. Samtidigt bildas det syrgas.

• Växthuseffekten

Koldioxiden i luften runt jorden fungerar som glaset i ett växthus och håller kvar värme. Fenomenet kallas för växthuseffekten. Den har alltid funnits, men nu finns det så mycket koldioxid i atmosfären att det hålls kvar för mycket värme.

• Global uppvärmning

Det blir mer och mer koldioxid i atmosfären. Det gör att växthuseffekten ökar, och det gör att klimatet blir varmare. Det kallas global uppvärmning.

• Biobränsle

Biobränslen är bränslen som tillverkas av växter, som till exempel träd, vete eller raps. När växterna växer tar de upp koldioxid, och när de förbränns bildas det lika mycket koldioxid. Därför ökar inte mängden koldioxid i atmosfären när vi använder biobränslen

• Kolmonoxid

Kolmonoxid är en giftig gas som bildas om kolatomer brinner när det inte finns tillräckligt med syre. Molekylformeln är CO.

• Ofullständig förbränning

En förbränning där syret inte räcker till kallas för ofullständig förbränning.

• Surt regn

När luftföroreningar som kväveoxider och svaveloxider reagerar med vatten i luften bildas surt regn.

• Försurning

Försurning kallas det när mark och sjöar blir så sura av surt regn att växter och fiskar skadas.

• Smog

Smog är en giftig dimma som beror på att rök och avgaser inte renas effektivt.

• Kolväten

Kolväten är kemiska föreningar som finns i bensin och olja. Om de inte förbränns fullständigt kommer de ut i luften och bidrar till smogen.

• Väteatomer

Väteatomer är de vanligaste atomerna i universum. De har det kemiska tecknet H och ingår i bland annat vattenmolekyler.

• Vätgas

Väte är ett grundämne med molekylformeln H₂. Vätgas är så lätt att den inte finns i luften, så den är sällsynt på jorden.

• Bränsleceller

 Bränsleceller är ett slags batterier som laddas genom att vätgas förbränns.

• Ytspänning

Ytspänning kallas en kraft som verkar mellan vattenmolekylerna i en vattenyta och håller ihop dem så att ytan blir som en tunn, seg hinna.

• Polär molekyl

En molekyl där laddningarna är ojämnt fördelade så att molekylen får en positivt laddad och en negativt laddad sida är en polär molekyl.

• Opolär molekyl

En molekyl där laddningarna är jämnt fördelade och det inte finns någon positiv eller negativ sida är en opolär molekyl.

• Kapillärkraft

Kapillärkraft är en kraft som gör att vatten dras upp i ett smalt rör, till exempel ett glasrör, sprickor i marken eller rör inne i växterna. Kapillärkraften beror på att de polära vattenmolekylerna dras till polära molekyler i rören. Utan kapillärkraften skulle växterna inte kunna suga upp vatten

• Vattenverk I vattenverket renas vattnet innan vi använder det som dricksvatten, till matlagning, hygien, tvätt och disk – det vill säga vattnet som kommer ut ur kranarna kommer från ett vattenverk.

• Hårt vatten

Vatten som det finns mycket kalciumjoner, magnesiumjoner och järnjoner i kallas för hårt vatten.

• Avhärdning

När man tar bort de ”hårda” jonerna från hårt vatten kallas det avhärdning. Det behövs eftersom hårt vatten gör att tvättmedel och diskmedel fungerar sämre, och att det blir kalkavlagringar.

• Reningsverk

 

 I reningsverket renas vattnet efter att vi har använt det.