Atomer, joner och kemiska reaktioner 9C HT21

Här får du lära dig om atomens uppbyggnad och olika typer av bindningar inom kemin. Vi lär oss även varför vissa reaktioner äger rum och andra inte. Du kommer också att lära dig grunderna inom det periodiska systemet.

Vi kommer att arbeta med atomkemi fram till höstlovet.

Skriftligt prov den 29/10

Vi använder läroboken Kemi Direkt s. 147-158 samt s.162-179.

Efter det här arbetsområdet ska du kunna redogöra för:

I atomens inre

• hur atommodellen har förändrats genom historien
• hur en atom är uppbyggd (Bohrs atommodell)
• skillnaden mellan atomerna från olika grundämnen
• begreppen atomnummer, masstal och atommassa
• och förklara begreppen elektronskal och valenselektron
• och förklara begreppet isotop

Periodiska systemet

• hur grundämnena är ordnade i det periodiska systemet
• och beskriva grunderna i det periodiska systemets uppbyggnad

Metaller

• metallers typiska egenskaper
• hur en metallbindning fungerar
• och beskriva några viktiga metaller och vad de används till
• och ge exempel på hur metaller framställs

Joner

• förklara skillnaden mellan en atom och en jon
• och beskriva hur en jon bildas och ge exempel på vanliga joner
• hur en jonbindning fungerar

Kovalenta bindningar

• hur en kovalent bindning fungerar 
• några ämnen som innehåller kovalenta bindningar
• skillnaden mellan jon-, metall- och kovalenta bindningar.

Syror och baser 2

• syrors förmåga att avge vätejoner
• basers förmåga att ta upp vätejoner
• och förklara vad som sker vid en neutralisation och en utspädning

Salter

• vad som är typiskt för ett salt
• hur ett salt kan bildas
• och ge exempel på några salter och deras egenskaper

Viktiga ord och begrepp: Atommodell, elementarpartiklar - proton, neutron och elektron, atomnummer, masstal, atommassa, elektronskal, valenselektroner, ädelgasstruktur, isotop, periodiska systemet - period och grupp, metaller, icke-metaller, halvmetaller, alkalimetaller, halogener, ädelgaser, metallers egenskaper, metallbindning, delokaliserad elektron järnframställning, jon, jonbindning, kovalent bindning, syra och bas, vätejoner, hydroxidjoner, neutralisation, salt och jonförening.

Planering

Vecka	Tis 50 min	Fre (halvklass) 50 min	Fre 50 min
v.37 13/9- 17/9	Atommodellens utveckling s. 146-149	Forts. Atommodellens utveckling	Vägen till nobelpriset Niels Bohr
v.38 20/9- 24/9	Bohrs atommodell elektronskal Atomnummer, masstal och isotoper s. 149-151	Övning: Rita atomer	Periodiska systemets uppbyggnad s. 152-153
v.39 27/9- 1/10	Alkalimetaller, halogener, ädelgaser och övergångsmetaller s. 153-155	Laboration: Litium i vatten	Metallers egenskaper Metallbindning s. 156-157 samt 179
v.40 4/10- 8/10	Järn och stål s. 157-158	Laboration: Ledningsförmåga	Joner s. 162-164
v.41 11/10- 15/10	Jonbindning och salter   s. 165 s. 170-174 samt 178	Övning: Balansera jonföreningar	Kovalent bindning s. 178
v.42 18/10- 22/10	Syror och baser s. 166-169	Laboration: Neutralisation	Repetition
v.43 25/10- 29/10	Repetition	Prov	Prov

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Atomer, elektroner och kärnpartiklar.
• Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl och jonföreningar genom kemiska reaktioner.
• Kemiska processer vid framställning och återvinning av metaller, papper och plaster. Livscykelanalys av några vanliga produkter.
• Hur man hanterar kemikalier och brandfarliga ämnen på ett säkert sätt.
• Historiska och nutida upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för världsbild, teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor.
• De kemiska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och föränderlighet.
• Gruppering av atomslag ur ett historiskt perspektiv.
• Systematiska undersökningar och hur simuleringar kan användas som stöd vid modellering. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
• Sambandet mellan kemiska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.
• Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.