Sagans titel (Time New Roman, st 18 fet)Jag vill att ni ska ha Times New Roman som typsnitt och storlek 14 samt 1,15 i rad avstånd. Detta för att det ska bli lättare att läsa för mig när jag ska läsa alla 22 sagor. Det finns INGA krav på antal bokstäver, ord eller sidor utan det är innehållet som är viktigast. Titta på lärandematrisen i Unikum vad vi övar på, kolla om någon vill läsa och ge respons för vidareutveckling av din saga. När du är färdig ska du lämna in den här i Unikum senast den 31 oktober.Lycka till!

Skriva en saga

I bifogat Worddokument ska du skriva din saga.

Sagotexten

Nu &auml;r det dags f&ouml;r er att skriva er egen saga! T&auml;nk p&aring; att f&ouml;lja s&aring; m&aring;nga som m&ouml;jligt av de typiska dragen som &auml;r skrivna h&auml;r nedanf&ouml;r.
Det var en g&aring;ng...
Sagor b&ouml;rjar ofta med "Det var en g&aring;ng..." Men man kan &auml;ven b&ouml;rja med "F&ouml;r l&auml;nge sedan fanns det en..." och "P&aring; den gamla goda tiden..."
P&aring;hittade milj&ouml;er
Milj&ouml;n d&auml;r sagorna utspelar sig &auml;r n&auml;stan alltid p&aring;hittad. Milj&ouml;erna &auml;r viktiga f&ouml;r att beskriva st&auml;mningar i sagan. Trollens skog kan vara m&ouml;rk och farlig och den goda fens slott idylliskt och vackert.&nbsp;
En ung pojke eller flicka
En ung pojke eller flicka &auml;r ofta huvudperson i sagan. I m&aring;nga sagor &auml;r barnet fattigt eller har en l&aring;g st&auml;llning, antingen i sin egen familj eller i byn d&auml;r de bor. Sagan kan ocks&aring; ha djur som huvudpersoner.&nbsp;
Ett sv&aring;rt uppdrag
Huvudpersonen i sagan f&aring;r ett sv&aring;rt uppdrag som ska l&ouml;sas. Det kan till exempel vara att r&auml;dda en prinsessa fr&aring;n en drake eller att ta d&ouml;d p&aring; en j&auml;tte. I m&aring;nga sagor m&aring;ste huvudpersonen l&auml;mna sitt hem f&ouml;r att ge sig ut i v&auml;rlden. Det slutar n&auml;stan alltid med att huvudpersonen lyckas med sitt uppdrag och blir hj&auml;lte.&nbsp;
H&auml;xor, troll och goda feer
F&ouml;r att klara uppdraget beh&ouml;ver ofta huvudpersonen hj&auml;lp. I sagan m&ouml;ter hj&auml;lten olika sagofigurer, som troll, h&auml;xor och feer som vill hj&auml;lpa till. De kan till exempel ge hj&auml;lten goda r&aring;d eller magiska f&ouml;rem&aring;l.&nbsp;
Men det finns ocks&aring; figurer som &auml;r elaka och som vill hindra hj&auml;lten att lyckas med sitt uppdrag.&nbsp;
Otroliga h&auml;ndelser
Sagorna &auml;r ofta fyllda av otroliga h&auml;ndelser. M&auml;nniskor blir f&ouml;rvandlade till stenar eller djur. Saker kan bli levande och vissa f&ouml;rem&aring;l kan ha magiska krafter.&nbsp;
De magiska talen 3 och 7
I m&aring;nga sagor &auml;r de magiska talen tre och sju med. Det kan vara tre &ouml;nskningar eller tre j&auml;ttar som m&aring;ste besegras, eller s&aring; m&aring;ste hj&auml;lten vandra i sju dagar och sju n&auml;tter f&ouml;r att n&aring; fram.&nbsp;
De goda segrar &ouml;ver de onda
Genom list och med stort mod brukar hj&auml;lten till slut klara det om&ouml;jliga uppdraget. Det onda f&ouml;rlorar och hj&auml;lten vinner &auml;ra, ber&ouml;mmelse och halva kungariket!
Lyckligt slut
Sagor slutar n&auml;stan alltid lyckligt. En vanlig avslutningsmening &auml;r: "S&aring; levde de lyckliga i alla sina dagar."
En del sagor har ocks&aring; en sensmoral, som vill l&auml;ra ut n&aring;got till den som har l&auml;st sagan.&nbsp;
Ber&auml;ttarperspektiv
N&auml;r man skriver en ber&auml;ttelse kan man v&auml;lja mellan olika ber&auml;ttarperspektiv. Man kan till exempel skriva i jag-form. Ber&auml;ttarperspektivet i en saga &auml;r&nbsp;en allvetande f&ouml;rfattare.&nbsp;Det betyder att f&ouml;rfattaren ser och h&ouml;r allt som h&auml;nder. F&ouml;rfattaren vet ocks&aring; hur alla personer k&auml;nner och t&auml;nker.&nbsp;
Spr&aring;ket
Eftersom folksagorna &auml;r nerskrivna f&ouml;r l&auml;nge sedan kan spr&aring;ket i sagorna uppfattas som &aring;lderdomligt. Ord som exempelvis ty, icke och givits brukar finnas med. I sagorna finns inte slangord eller ord som beskriver moderna f&ouml;rem&aring;l, som telefon och bil.&nbsp;
Tempus
Sagor skriver man i tempuset preteritum, d&aring;tid. Det ger en k&auml;nsla av att man &aring;terber&auml;ttar n&aring;got som verkligen har h&auml;nt.&nbsp;
Kronologisk handling
En ber&auml;ttelse eller historia som f&ouml;ljer tiden kallas f&ouml;r kronologisk. Det betyder att den som l&auml;ser f&aring;r f&ouml;lja h&auml;ndelserna i den ordning som de intr&auml;ffar. Handlingen i sagan &auml;r n&auml;stan alltid kronologisk.&nbsp;
Upprepningar
I sagor finns det ofta upprepningar. Det kan vara meningar, ramsor eller beskrivningar som &aring;terkommer i texten. Upprepningarna var en bra hj&auml;lp f&ouml;r sagober&auml;ttarna n&auml;r de skulle komma ih&aring;g handlingen i sagan.&nbsp;
&nbsp;

Svenska

Saga

formulera sig och kommunicera i tal och skrift,

anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,

urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och

 Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg. 

 Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av digitala verktyg.

Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.

Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. 

Berättande texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad med parallellhandling och tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar samt dialoger. 

Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.

 Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.

Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempel skillnader mellan att skriva ett personligt sms, ett inlägg i sociala medier och att skriva en faktatext.

Eleven kan skriva olika slags texter med begripligt innehåll, i huvudsak fungerande struktur och viss språklig variation.

I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med viss säkerhet. 

De berättande texter eleven skriver innehåller enkla gestaltande beskrivningar och enkel handling.

Eleven kan skriva olika slags texter med relativt tydligt innehåll och relativt väl fungerande struktur samt förhållandevis god språklig variation

I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med relativt god säkerhet

De berättande texter eleven skriver innehåller utvecklade gestaltande beskrivningar och utvecklad handling

Eleven kan skriva olika slags texter med tydligt innehåll, väl fungerande struktur samt och god språklig variation.

I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med god säkerhet.

De berättande texter eleven skriver innehåller välutvecklade gestaltande beskrivningar och välutvecklad handling.

En saga

Matriser i planeringen

Uppgifter