Backabyns förskola, Båstad · Senast uppdaterad: 21 maj 2022
Utifrån den här planeringen kommer vi att undervisa barnen om känslor. Undervisningsaktiviteterna ska ge barnen möjligheter att utveckla sin förmåga att känna till och kunna utrycka sina känslor efter förmåga samt utveckla empati och omtanke om andra genom att uppmuntra och stärka deras medkänsla och inlevelse i andra människors situation.
I kompisboken ”Visa dina känslor” upptäcker Igelkott att ansiktet förändras när du tänker på olika saker. Igelkotts mamma berättar, - att det är bra att visa sina känslor så att det syns hur du känner dig. På Knoppen och Rosen kommer vi att koppla ”visa dina känslor” till Glad, Ledsen, Arg.
Att lära känna sina känslor och få utveckla sin empatiska förmåga är en viktig kompetens att ha med sig vidare i livet, för den egna hälsans skull och i kommunikationen med andra.
Förskolan ska därför aktivt och medvetet arbeta med att stimulera barnen att utveckla sin identitet och förmåga att känna empati för andra.
I arbetet med ”visa dina känslor” får barnen träna på att känna efter, identifiera och uttrycka sina känslor.
Barnen uppmärksammas också på att de inte är ensamma om att ha känslor, och att de finns olika slags känslor och även olika sätt att visa dem. Det ska kännas okey att få ha sina känslor men också att få uttrycka dem.
– förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra.
konkretiseringen av målet
Utbildningen ska ge barnen möjlighet att utveckla sin förmåga till empati och omtanke om andra genom att uppmuntra och stärka deras medkänsla och inlevelse i andra människors situation ( Lpfö, 2018).
När barnen kan efter förmåga kommunicera sina egna känslor
När barnen kan efter förmåga kommunicerar och förstå andras känslor
Vi pedagoger anser att undervisning om känslor är fundamentalt för att utveckla förståelse för sina egna känslor och kunna förstå andras känslor och vara en bra kompis. Att leka tillsammans och vara hjälpsam samt att kunna uttrycka och sätta ord på hur man mår. Samt förstå och sätta sig in i att andra kompisar/vuxna/djur har känslor, (Empati). kopplar vi till värdegrundsarbetet/Normer och värden.
Ordet empati kommer från det grekiska ordet empatheia och ordet kan förklaras som inkännande (Löwenborg 2015, s. 85). Kinge (2015, s. 44) förklarar empati som inkänsla eller inlevelse. Det handlar om att leva sig in i någon annans känsla och på så sätt förstå varför hon/han agerar på ett visst sätt.
Om barnen ska kunna utveckla och förstå känslor behöver vi undervisar barnen kring ”visa dina känslor” såväl verbalt och med hjälp av TAKK, AKK, språkliga artefakter tillsammans med drama, musik och skapande i olika former, så barnen får tillgång till språket och kan efter förmåga kommunicera genom kroppen och sätta ord på vad de känner. Vilket vi pedagoger anser kan utveckla och vidga barns empati förmåga. Enligt Kinge (2015, s. 70) kan då barnen sätta ord på sina känslor och kommunicera sina egna tankar men också sätta ord på hur andra kanske känner.
Stern (2003) sätter relationen i fokus och beskriver att när barnet förvärvar språket görs det möjligt för barnet att få en större insikt om sig själv och andra. Barnet kan då med hjälp av språket och i samspel med andra få en ökad kunskap av meningsfulla erfarenheter och sociala kunskaper. Med en vuxen som ledsagare mellan barnet och dess omvärld påverkar det barnets nyfikenhet och lust till att erövra nya kunskaper. Säljö (2011) beskriver och tolkar Vygotskij, som anser att när barnet börjar kommunicera och samspela med andra skapar barnen sociala erfarenheter som förmedlas via språket. ”Språket är med andra ord länken mellan samhället och individen”.
(DeMeulenaeres (2015) menar att I en trivsam miljö där alla blir bemötta med respekt och inlevelse ökar den empatiska utvecklingen. Vi kopplar DeMeulenaeres beskrivning till boken ”En likvärdig förskola” som vi läser och fördjupar i arbetslaget. Boken berör våra fysiska lärmiljöer, professionella pedagoger och likvärdig undervisning, som vi pedagoger kan använda i vår verksamhet som kan generera någon form av empatisk utveckling hos barnen.
DeMeulenaere, Michelle (2015). Promoting social and emotional learning in preschool. Dimensions of Early Childhood, Vol.43(1), ss. 8-10
Kinge, E. (2015). Empati: närvaro eller metod. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Löwenborg, Lars (2015). Färdigheter för livet: Socialt och emotionellt lärande. 1. uppl. Stockholm: Gothia fortbildning
Stern, Daniel N. (2003). Spädbarnets interpersonella värld: ett psykoanalytiskt och utvecklingspsykologiskt perspektiv. [2., utök. svenska utg.] Stockholm: Natur och kultur
Säljö, Roger (2011). L. S. Vygotskij – forskare, pedagog och visionär. I Forssell, Anna (red.). Boken om pedagogerna. 6., [omarb.] uppl. Stockholm: Liber, ss. 153-177.
Weckström, E. & Klasson, M. (2019). En likvärdig förskola: alla barns rätt. (Första upplagans första tryckning). Stockholm: Natur & kultur.
Så här ska vi dokumentera gruppens utveckling mot målet:
Innehåller inga läroplanspunkter
Innehåller inga matriser
Innehåller inga uppgifter